Valsveken lyfter S – nu får SD stå till svars
Socialdemokraterna får sitt högsta väljarstöd i SCB sedan maj 2014, 34,6 procent.
S jublar, men vad säger siffran egentligen och vilka slutsatser kan partiet dra?
Opinionsframgången, en ökning sedan valet med 4,3 procentenheter, konfirmeras i andra undersökningar. S får 34 procent i DN/Ipsos novembermätning, det högsta resultatet på nästan åtta år, sedan januari 2015, och 34,2 procent i Novus, det bästa på nio år.
I uppgången finns ett stort mått av regeringsbaksmälla, konstaterar S partisekreterare Tobias Baudin.
– Det är bevis på en regering som har fått en extremt dålig start. För att de har lovat vitt och brett till alla. Vi såg att de inte kommer att kunna leverera och nu är det tydligt för väljarna att de inte gör det.
Hur mycket har S anledning att jubla?
– Det är långt kvar till valet. Vi kommer att fokusera på vår socialdemokratiska politik och vara tydliga med våra prioriteringar. Det är 12,7 miljarder i skattesänkningar för dem som tjänar mest, i stället för till dem som behöver det mest, exempelvis att höja barnbidragen, säger Baudin.
S strategi är att visa konstruktivitet snarare än att vara emot allt regeringen gör. Men att granska löftessvek är centralt. Det gäller inte minst SD som tidigare gynnats av att inte behöva stå till svars.
– Det är positivt att de nu får ta ansvar, då blir det tydligt vilket parti de är. SD får svårt att påtala att de skulle vara ett mittenparti. Nu är det tydligt att de är ett högerparti och att det är Jimmie Åkesson som styr Ulf Kristerssons regering.
– Vi måste både visa att det de gör är fel och att vi har en bättre politik för vanligt folk.
Så även om väljarflykten från Tidöpartierna skulle vara övergående, är opinionsskiftet en viktig signal. Det är till S som besvikna och sökande väljare vänder sig.
Sannolikt spelar förtroendet för Magdalena Andersson in – till skillnad från ett för tillfället ledarlöst och förlorarstämplat Centerparti, som fortsätter tappa till S. Magdalena Andersson-effekten, som M sa skulle avta efter en smekmånad, består.
Men S-lyftet ger även interna kritiker vatten på sin kvarn. Om S hade 35 procents potential, men ”bara” fick 30 i valet, vad säger det om valkampanjen? Och hur ska man kunna bilda en regering om S inte plockar röster av SD?
SD minskar med 2,3 procentenheter till 18,2 procent, men tappar bara till M och KD, även om Novus menar att S tagit av SD.
– Vi får väl se. Men vi måste fundera på vad det beror på att unga, inte minst unga män, väljer SD och Moderaterna i stor omfattning. Vi håller på med vår valanalys nu. Vi ska ta en mellanvalsstrategi på det nya året, sedan kommer vi så klart att jobba med vår politikutveckling, säger Baudin.
Fördelningsfrågor blir viktiga, inte minst med tanke på elkrisen och inflationen. Arbetsmarknadspolitik och klimatfrågor är Tidöavtalet tomt på, enligt Baudin, trots nalkande lågkonjunktur med stigande arbetslöshet och klimatkris.
Att inleda det arbetet från 35 procents utgångsläge lovar väl gott?
Nej, invänder S-debattören och tidigare ledarskribenten Fredrik Jansson, i sitt nyhetsbrev Sub Rosa.
”Är då dessa opinionssiffror bra eller dåliga nyheter för socialdemokratin? Jag lutar nog åt att det är det senare. Jag tror nämligen att stigande opinionssiffror i dagsläget sätter käppar i hjulet för en självrannsakan och politisk nystart som socialdemokratin behöver göra”.
Å andra sidan behöver S inte inleda mandatperioden med att leta ny partiledare som efter valförlusterna 2006 och 2010.
Samtidigt förstärks den liberala borgerlighetens kris i opinionen. Socialdemokraterna tar väljare brett och är nu större än alla de borgerliga partierna i den forna Alliansen tillsammans (33,3). 2010 hade Alliansen 49 procent, varav 30 för M.
– Vi står starka, vi är större än regeringen som enskilt parti. Vi är det dominerande partiet i svensk politik. Men vi ska också använda den här tiden till att utveckla vår politik, säger Tobias Baudin.