Valanalys: Gymnasielagen skapade trovärdighetsproblem
Varför gjorde Socialdemokraterna 2018 sitt sämsta val någonsin, 28,3 procent?
Nu är valanalysen klar.
Den socialdemokratiska valanalysen försvarar den tuffa linjen i migrationspolitiken som partiet och Stefan Löfven markerade i valrörelsens inledning i maj 2018.
Valanalysen anser att kommunikationen visserligen blev ”onödigt hård” och visade att omsvängningen inte hade förankrats tillräckligt. Men tydligheten gjorde att partiet kunde tala om och vinna väljare i mjukare välfärdsfrågor under slutspurten.
Timingen och den dubbla strategin har ifrågasatts internt.
– Vår slutsats i valanalysgruppen är att den här ansatsen var högst rimlig. Dagordningen såg annorlunda ut med migration och brottslighet och det var avgörande att ge svar på de här frågorna, säger Marika Lindgren Åsbrink i valanalysgruppen.
Däremot konstaterar valanalysgruppen att frågan om de ensamkommande och den så kallade gymnasielagen blev ett rejält sänke och skapade ny förvirring och nya trovärdighetsproblem för Socialdemokraterna i en av valets viktigaste frågor.
Partiet hade jobbat sig tillbaka från 24 procent under flyktingkrisens kulmen november 2015 upp till 30 procent i opinionen i december 2017. Men just när fokus började flyttas till andra frågor fick S en ny problematisk debatt på halsen. Dessutom drog gymnasielagen ut på tiden och kunde inte lösas ut slutgiltigt förrän i juni 2018, några få månader före valet.
– Att regeringen inte har lyckats hålla en tydlig linje i migrationsfrågan har påverkat förtroendet både för regeringen och Socialdemokraterna, säger Luciano Astudillo i valanalysgruppen.
Överhuvudtaget måste man väga in att det faktum att Socialdemokraterna gick in i en koalitionsregering för första gången på decennier, var en försvårande faktor i valet. Det blev svårare för S att vinna trovärdighet i stad-land-konflikten när kritiken var hård mot Miljöpartiets bränsleskattepolitik.
Redan långt före valet kunde man alltså konstatera att S hade svårigheter att möta utmaningen att inte låta partiets politik otydligöras av det parlamentariska samarbetet och kompromissandet. Detta är en utmaning som har växt efter valet i och med januariavtalet.
– Slutsatsen är inte att Socialdemokraterna inte ska samarbeta med andra partier utan man behöver dra lärdom av vad det betydde att dela regeringsmakten. Det kommer att bli mycket mer nödvändigt att Socialdemokraterna hittar en röst som ett eget parti, säger Gabriel Wikström som lett valanalysgruppen.
De urholkade pensionerna och den höjda pensionsåldern i det nya pensionssystemet är en annan sådan fråga som valanalysen pekar på. Socialdemokraterna fick ensamma bära den berättigade kritiken, trots att sex partier står bakom uppgörelsen.
Att konstatera att partiets misslyckades kapitalt i sjukvårdsfrågan behövdes ingen större analys. S gjorde ett katastrofval i regioner och landsting, backade i alla val och gick från att styra 16 landsting till endast nio.
Men vad hände? Förtroendekrisen har tilltagit över längre tid. Starka lokala partier samt känsloladdade frågor som vårdköer och förlossningskris, inte minst nedläggningen av BB Sollefteå, spädde på problemen 2018. Paradoxalt förlorade S på sin historiska vinnarfråga när den väl blev så viktig att den påverkade riksdagsvalet.
Detta får inte ske igen, menar valanalysen, som rekommenderar både en översyn av politiken och en ny strategi i frågan så att de olika nivåernas kommunikation bättre hakar i varandra. Enligt vad AiP erfar kommer en sådan nystart i sjukvårdsfrågan också att manifesteras på kongressen i Örebro.
– Sjukvårdsfrågan kommer att fortsätta vara aktuell med en åldrande befolkning, en medicinsk utveckling, kostnadsutveckling och bristande personalförsörjning. Det Socialdemokraterna behöver göra under den här mandatperioden är att ta fram en ny hälso- och sjukvårdspolitik, säger Gabriel Wikström.
Upplevelsen av ett urholkat välfärdssystem är starkare på landsbygden än i storstan och drog ned S valresultat på landsbygden ytterligare, oavsett vem som styrde i landstingen.
S problem i sjukvårdsfrågan visar också på att den klassiska höger-vänsterkonflikten där skattesänkningar ställs mot välfärdssatsningar inte biter lika bra på väljarna längre. Även om den förvisso fortfarande har relevans menar valanalysgruppen att partiet behöver hitta andra sätt att tydliggöra de ideologiska skillnaderna.
S behöver även återta position bland barnfamiljer och de unga konstaterar valanalysen.
Klassröstade fortsätter att försvagas. Många LO-väljare lämnade S för Sverigedemokraterna. På tre mandatperioder har väljarstödet i LO-gruppen minskat från 60 procent till 41 procent. Det visar vikten av facklig-politisk samverkan i framtiden.
– Det är vidgande skillnader mellan unga och äldre väljare, vilket är djupt problematiskt. Vi ser också en kraftig nedgång band arbetarväljare. Det kommer att vara avgörande av vända den utvecklingen, säger Marika Lindgren Åsbrink.
S har tappat mest väljare i tidigare starka valdistrikt och gått framåt i distrikt där stödet varit svagare. Det handlar både om stad–land men även inom städerna, där S tappat i utsatta stadsdelar.
– Det är klart att skjutningarna i de här områdena skapar en ökad otrygghet, säger Luciano Astudillo.
Samtidigt är det en fråga där Socialdemokraterna, nationellt och lokalt, visat krafttag och klarat av att hantera på ett trovärdigt sätt, enligt valanalysen.
Trots väljartappet till SD framhåller valanalysen ändå att partiet i detta val för första gången hade en framgångsrik strategi gentemot SD. Ambitionen att få SD att stå till svars för sin politik på andra områden än invandringen lyckades. S fick upp frågan jämställdhet, aborträtt, budgethål och dubbelt medborgarskap på agendan, vilket bedöms ha lett till lägre väljarstöd för SD.
