Vad kan S lära sig av USA-valet?

Donald Trumps seger i USA är inte bara en händelse på andra sidan Atlanten – den är en varningssignal för oss alla. Varför valde så många att sätta sitt hopp till en högerpopulist som Trump, och vad säger det om vår tid?

För att förstå de krafter som nu formar våra samhällen, både i USA och här i Sverige, måste vi ställa de svåra frågorna: Vad är det som gör att högerpopulistiska rörelser växer? Om vi inte adresserar de sociala och ekonomiska drivkrafterna bakom detta missnöje, riskerar vi att själva fastna i en förenklad diskurs om högerpopulism.

Trump vann inte bara på sin retorik; han byggde sin framgång på att många amerikaner kände sig bortglömda. När människor saknar jobb, ser klassklyftorna växa och känner sig utestängda från arbetsmarknaden, och när bostadsbristen gör att stora delar av inkomsten går till hyran eller bolånet, söker de enklare svar på svåra problem.

I Sverige ser vi samma tendenser. När politiken inte förmår att adressera dessa frågor på ett sätt som känns relevant för människor, blir vi sårbara för samma typ av missnöje. Högerpopulistiska rörelser spelar på den frustration som växer när människor känner sig bortglömda och ignorerade.

Trump vann inte bara på sin retorik; han byggde sin framgång på att många amerikaner kände sig bortglömda.

Många svenskar upplever i dag att deras möjligheter krymper. De ekonomiska klyftorna ökar, och allt fler kämpar för att få vardagen att gå ihop. Enligt Rädda Barnen lever cirka 196 000 barn i ekonomisk utsatthet i Sverige. För dessa familjer handlar vardagen om att vända på varje krona för att få mat på bordet, och många saknar pengar till kläder eller avgifter för fritidsaktiviteter som fotboll och andra idrotter.

Idrotten har blivit en klassfråga. Enligt Riksidrottsförbundet hoppar allt fler barn från ekonomiskt utsatta familjer av idrottsföreningar på grund av ökade avgifter och kostnader för utrustning. När barn växer upp utan att känna sig inkluderade i samhället riskerar vi att förlora en generation som känner sig utanför och bortglömd.

Det är inte bara barn och deras familjer som påverkas av de växande ekonomiska klyftorna. Arbetslösheten i Sverige ligger över 8 procent, vilket innebär att en halv miljon svenskar är arbetslösa. Bland utrikes födda är arbetslösheten ännu högre, med över 15 procent.

Många vill vara en del av samhället, bidra och känna stolthet över sitt arbete, men de känner sig istället utestängda. Ungdomsarbetslösheten är särskilt alarmerande, och många unga vuxna saknar hopp inför framtiden. En generation utan framtidstro riskerar att vända sig till missnöjespartier och populistiska lösningar.

Samtidigt har Sverige fler miljardärer än någonsin tidigare, och bankernas vinster fortsätter att skjuta i höjden, medan låg- och medelinkomsttagare kämpar med stigande kostnader för mat, el och räntor. När arbetarklassens trygghet urholkas och deras behov inte prioriteras, ökar missnöjet. Populistiska krafter utnyttjar denna frustration och erbjuder enkla men destruktiva lösningar som splittrar samhället istället för att skapa sammanhållning.

Många vill vara en del av samhället, bidra och känna stolthet över sitt arbete, men de känner sig istället utestängda.

Den nuvarande högerregeringen, med stöd av SD, driver en politik som prioriterar skattesänkningar för de mest välbeställda och nedskärningar inom välfärden. Denna politik riskerar att förstärka klassklyftorna och öka polariseringen i samhället.

Som en konsekvens av högerregeringens politik står vi också inför en allvarlig kris inom sjukvården. Bristen på sjuksköterskor, undersköterskor och läkare har lett till att vårdpersonal sliter ut sig för att täcka resursbristen. Många går på knäna och lämnar yrket på grund av ohållbara arbetsvillkor. I flera regioner råder anställningsstopp och varsel om uppsägningar, vilket gör att vårdköerna växer och allt fler svenskar får vänta på vård. Denna vårdkris skapar inte bara köer, utan undergräver också tilliten till att välfärden finns där när man verkligen behöver den.

Skolan står inför liknande problem. Som ett av världens mest marknadsutsatta skolsystem förstärker det sociala skillnader och lämnar många elever utan det stöd de behöver. När barn inte får samma chans i skolan, oavsett bakgrund, misslyckas vi som samhälle att ge alla en rättvis start.

Därför måste vårt fokus ligga på de frågor som verkligen berör det svenska folkets vardag.

Jag växte upp i ett område präglat av segregation och klassklyftor, där jag har sett på nära håll hur de socioekonomiska skillnaderna har lett till utanförskap och hopplöshet. Därför måste vårt fokus ligga på de frågor som verkligen berör det svenska folkets vardag.

Varje dag ser jag hur många svenskar kämpar för att få vardagen att gå ihop. Barnfamiljer vänder på varje krona för att sätta mat på bordet, medan pensionärer tvingas köpa billigare mat och ofta har svårt att få ihop ekonomin till sina grundläggande behov. Det är dessa frågor vi måste adressera, och vi behöver reformer som minskar klyftorna. Genom att göra detta kan vi verkligen motverka den växande högerpopulismen.

Serkan Köse, riksdagsledamot (S)