Undersköterskor i västsvensk vård går på knäna

Resursbrist, ökat söktryck och mycket övertid gör att många Kommunalmedlemmar i Västra Götalandsregionen går på knäna. När det råder brist på sjuksköterskor blir det undersköterskorna som får rycka in, menar Lotta Björck från Kommunals sektion på Sahlgrenska universitetssjukhuset, SU.

– Nu för tiden är det sommarbemanning året runt. Det sliter på våra medlemmar, säger hon.

I förra veckan rapporterade Ny Tid om det stora övertidsuttag som Vårdförbundets medlemmar i Västra Götalandsregionen och dess kommuner hade under 2015. Det handlade om tid motsvarande 520 heltidstjänster på årsbasis. Nu visar en rundringning att situationen för Kommunals medlemmar i Göteborgsområdet inte är bättre.

– Bara på Sahlgrenska universitetssjukhuset handlar det om övertidsarbete på 54 heltidstjänster förra året. Då ska man komma ihåg att vi är betydligt färre än vad Vårdförbundets medlemmar är, säger Lotta Björck.

Kommunal organiserar många olika yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården, bland andra undersköterska, skötare och ambulanssjukvårdare. Det är människor vars yrkesvardag har blivit allt tuffare och mer pressad under de senaste åren, menar hon.

– Det märks på att medlemmarna inte är utvilade när de kommer tillbaka efter semestern. Sjukfrånvaron ökar, man drar på sig förkylningar som inte vill ge sig. När arbetsbelastningen och övertiden är så hög blir stämningen bland arbetskamraterna sämre.

Precis som är fallet med sjuksköterskor är det svårt att rekrytera undersköterskor, inte minst till SU. I likhet med situationen för Vårdförbundets medlemmar är lönen relativt låg och arbetsmiljön ansträngd, enligt Lotta Björck.

– På många ställen är den fullständigt urusel. Det är inte så konstigt att det är svårt att få tag på folk när en undersköterska som söker sig hit får svårare arbetsuppgifter, sämre arbetsmiljö och lägre lön än på andra ställen, säger hon med skärpa och fortsätter:

– Kommunerna betalar mer och har bättre villkor. Vi har sett att många som varit på SU länge väljer att sluta nu och det är ett klart trendbrott.

Problemen med en mycket pressad arbetsmiljö är de samma på andra sjukhus i regionen.

– Det är det enda som vi pratar om. Medlemmarna blir inringda på lediga dagar, får jobba dubbla pass, hinner inte ta sina raster. Man bara jobbar utan att tänka och reflektera. Många går ned i arbetstid, inte för att de vill utan för att de inte orkar jobba heltid. Det är en tickande bomb, säger Marie Gustafsson, förhandlingsansvarig för Kommunal på Alingsås lasarett.

Hon menar att det är en tydlig skillnad sedan det moderatledda, blågröna styret tog över i Västra Götalandsregionen efter valet 2014.

– Alla vet att regionen går med överskott, så varför gör regionledningen vårdöverenskommelser som är i obalans? Varför sparar de pengar centralt och pytsar ut lite här och lite där samtidigt som sjukhusen går back? Alingsås lasarett ska spara 30 miljoner under 2017, vilket slår mot oss på golvet direkt. Det är en skandal, fortsätter Marie Gustafsson.

Kommunal hävdar att en av de största anledningarna till personalbristen inom vården är att antalet sjuksköterskor har ökat på undersköterskornas bekostnad.

– Det är klart att det blir omöjligt att hinna med när sjuksköterskorna ska utföra både de uppgifter som kräver sjuksköterskelegitimation och de patientnära uppgifterna som förut gjordes av våra medlemmar, säger Lotta Björck.