Den borgerliga regeringen införde barnomsorgsformen pedagogisk omsorg 2009 som ersättning för det som kallats familjedaghem, dagmamma eller dagbarnvårdare. Syftet var att öka valfriheten och uppmuntra nya alternativa former av barnomsorg, till exempel att föräldrar går ihop och tar hand om varandras barn. Trots namnet ställdes inga krav på utbildade pedagoger eller att verksamheten följer läroplanen.
Det blev inte någon succé. Antalet barn i pedagogisk omsorg har sjunkit till nu knappt 10000 barn, en procent av barn i åldern ett till fem år. Det har inte heller lett till nya alternativa former. 93 procent av verksamheterna bedrivs av en person i det egna hemmet, precis som dagbarnvårdarna tidigare.
Men det finns kommuner där pedagogisk omsorg har ökat. Skolverket har beskrivit framväxten av marknader inom pedagogisk omsorg i vissa kommuner, där enskilda huvudmän konkurrerar med varandra, och med kommunen. Privatiseringen har ökat dramatiskt. I dag är mer än hälften av barnen i pedagogiska omsorg inskrivna i enskild regi. Det kan jämföras med förskolan där en femtedel av barnen går i privat driven verksamhet.
Kombinationen av lågt ställda krav och barnomsorgspeng har lockat oseriösa företag som vill tjäna lätta pengar.
Den ökade privatiseringen hänger ihop med att den borgerliga regeringen 2009 även införde barnomsorgspeng, det vill säga att kommunen är skyldig att lämna en peng motsvarande den genomsnittliga kostnaden i kommunal barnomsorg till alla godkända utförare.
Kombinationen av lågt ställda krav och barnomsorgspeng har lockat oseriösa företag som vill tjäna lätta pengar. Kommuner har uttryckt oro för låg kvalitet och att barn med utländsk bakgrund tas ur förskolan och inte får möjlighet att träna sin svenska. Skolinspektionens granskningar visar exempel på torftiga miljöer och personal som inte stöttar och stimulerar barnens lek, kreativitet och språkutveckling. Eftersom kraven är otydliga har kommuner haft svårt att följa upp och stänga dålig verksamhet.
Det mest cyniska är att företaget så uppenbart riktar sig till resurssvaga familjer, ofta med bristande kunskaper i svenska.
Ett företag som maximalt har utnyttjat kryphålen i marknaden för pedagogisk omsorg är Ströms Slott AB, med säte i Uddevalla. Sedan företaget startade, just år 2009, har medierapporter duggat tätt om bristande språkkunskaper hos de anställda, brister i anpassningar till barn med särskilda behov, orimliga arbetsförhållanden och kommuner som försökt stoppa företaget från att etablerar sig.
Ströms Slotts affärsidé är att erbjuda gratis barnomsorg och anställa föräldrar som tar hand om sina egna och andras barn i hemmet. Personalen får betalt per barn, inte efter hur många timmar de arbetar. Det mest cyniska är att företaget så uppenbart riktar sig till resurssvaga familjer, ofta med bristande kunskaper i svenska.
Regeringen har nyligen lagt fram en proposition, 2021/22:78 ”Stärkt kvalitet och likvärdighet i pedagogisk omsorg”, som höjer kraven på att verksamheten ska förbereda barnen inför skolan och ger kommunerna rätt att godkänna utförare.
Det är viktiga steg för att ta tillbaka kontrollen och garantera alla barn bra barnomsorg. Många dagbarnvårdare ger barn omsorg och trygghet och skapar förutsättningar att lära och utvecklas. Det är vårt gemensamma ansvar att all pedagogisk omsorg ser ut så.
Ulrika Lorentzi är utredare av välfärdsfrågor på LO
