Ulrica Schenström: Supervalåret avgörs i november

Foto bakgrundsbild: Isac Nóbrega/PR

Trots en ytterhöger på framåtmarsch lyckades den breda mitten bevara en klar majoritet av platserna i Europaparlamentet. Knappt en månad senare slutade det brittiska valet med en socialdemokratisk seger och ett rekordval för det liberala partiet. Kort därefter hölls extremhögern borta från makten i Frankrike.

Supervalåret 2024 har hittills inte inneburit den mörka auktoritära sväng som många befarade. Tvärtom har medborgare i land efter land visat att de hellre ser framtidstro och lösningsinriktade reformer än bakåtsträvande och populism. Det finns alltså anledning för oss demokrativänner att vara lättade, kanske till och med glada. Men det är inte läge att pusta ut. 5 november avgörs nämligen supervalårets viktigaste val, presidentvalet i USA.

På den ena sidan står den dömda brottslingen Donald Trump med sitt program Project 2025 som skulle föra landet i en konservativ och auktoritär riktning. På den andra sidan står Kamala Harris, en välmeriterad åklagare med hoppfulla budskap om framtiden. Harris saknar visserligen fortfarande ett tydligt reformprogram, men till skillnad från Biden har hon en hygglig chans att vinna tillräckligt många debatter och väljare.

Vad står då på spel i det amerikanska presidentvalet? En viktig skiljelinje är synen på rättsstaten och den liberala demokratin. Trump vill minska makten för de demokratiska institutionerna, eller ”the deep state” som han själv kallar dem. Han vill helt enkelt ge mer makt till sig själv och minska oberoendet för exempelvis domstolar, justitiedepartementet och centralbanken.

En annan nyckelfråga är säkerhetspolitiken. Medan Harris är en tydlig förespråkare av Nato och stöd till Ukraina vill Trump att försvaret ska lägga mer resurser på det som ligger i USAs närområde. Med Trump vid rodret kommer USAs roll i Nato att minska, och således även Natos ställning i världen.

Säkerhetspolitiken är inte den enda utrikespolitiska frågan där Trump vill vända blicken inåt. Detsamma gäller handelspolitiken. Även Biden har visserligen fört en relativt protektionistisk handelspolitik med mycket subventioner och lite frihandel, men med Trump kommer det garanterat att bli ännu mer slutenhet och tullar.

Ytterligare en tydlig skiljelinje mellan Demokraternas Kamala Harris och Republikanernas Donald Trump är klimatpolitiken. Förra gången Trump var president lämnade USA Parisavtalet och det tillhörande 1,5-gradersmålet. Det lär hända igen om han blir president. Eftersom USA är världens näst största utsläppare av växthusgaser vore det ett stort kliv bakåt för världens arbete mot den globala uppvärmningen.

Det amerikanska presidentvalet handlar alltså inte om något mindre än demokratin, världsordningen och klimatet. Om Trump vinner i höst kommer supervalåret 2024 inte kunna beskrivas som en seger för frihet, öppenhet och framtidstro. Tvärtom kommer världens största och mäktigaste demokrati att tippa över i auktoritär riktning.

Nu är en dålig tidpunkt för USA att röra sig i antidemokratisk riktning. Vi lever nämligen i en värld där Ryssland, Kina, Iran och Nordkorea är mitt uppe i att försöka montera ner den liberala regelbaserade världsordningen för att ersätta den med något annat. Deras metoder handlar om allt från desinformation och strategiska investeringar i kritisk infrastruktur till regelrätt anfallskrig.

Hoten mot den liberala demokratin kommer inte bara utifrån. Fler och fler länder befinner sig i en så kallad autokratiseringsprocess, det vill säga att demokratin stegvis monteras ned inifrån av folkvalda politiker. 

Hoten mot den liberala demokratin kommer inte bara utifrån. Fler och fler länder befinner sig i en så kallad autokratiseringsprocess, det vill säga att demokratin stegvis monteras ned inifrån av folkvalda politiker. Denna process börjar ofta med attacker mot media och civilsamhället. Enligt demokratiforskarna vid V-Dem i Göteborg är den liberala demokratin i världen nu tillbaka på 1985 års nivåer. 71 procent av världens befolkning lever i autokratier, medan endast 13 procent lever i liberala demokratier. Dessutom ökar antalet väpnade konflikter i världen.

Hur mycket man än vill lyfta de positiva exemplen från årets olika val, det vill säga att extremhögerns framgångar inte blev så stora som vissa opinionsundersökningar visade, är den demokratiska tillbakagången fakta som inte går att skoja bort. Därför måste lättnaden omvandlas till kämpaglöd.

Om Donald Trump vinner valet i USA kommer det bli ännu viktigare att den demokratiska mitten i EU säkerställer att Putinvänliga krafter längst ut på vänster- och högerkanterna hålls långt borta från inflytande. En Trumpseger skulle också kräva att EU tar en ännu större roll för att värna planeten och den liberala världsordningen.

Supervalåret har inte blivit den högerextrema jordskredsseger som många befarade. Det hela kan dock snabbt vändas upp och ner om Donald Trump vinner höstens presidentval. Visserligen kan Europa stå emot och ta en tydligare ledarroll, men utan USA blir det svårt att skapa trovärdighet för Nato, Parisavtalet och idén om den liberala demokratin.

Ulrica Schenström är vd för den gröna och liberala tankesmedjan Fores