Ukraina behöver oss nu – men ännu mer efter kriget

Putinrysslands krig i Ukraina är nu inne på sin femte vecka. Den snabba promenaden till Kyiv med 190 000 soldater som Putin tänkt sig, blev dock inte av. 

Ett Ukraina, mer enat än någonsin, kämpar målmedvetet för sin frihet, självständighet och sin demokrati. De vet att ett nederlag skulle betyda en ny mörk tid i landet, med en diktatur med Belarus, Krim och för den delen dagens Ryssland som mönster. Ett land utan yttrandefrihet, utan fria och demokratiska val, där förmodligen en marionettledare blir Putins förlängda arm. 

Om ens landet blir kvar på kartan. Putin har redan ritat upp ett nytt land: Novorossija, Nya Ryssland. Dit skulle städer som Odesa, Mykolajiv, Cherzon och Mariupol höra.

På dagen fyra veckor efter att kriget startade den där mörka februarinatten, talade Volodymyr Zelenskyj till Sveriges riksdag.

Han inledde talet med att påminna om det som binder samman Sverige och Ukraina – inte bara våra gula och blå fanor, men också arbetet för frihet och demokrati. Mycket av talet ägnades åt att tacka Sverige för vårt engagemang i Ukraina, även före kriget – och givetvis också för det historiska beslutet att stötta Ukraina inte bara humanitärt utan också militärt. 

Vad gäller sanktioner så vill Ukraina att vi ständigt ska utvärdera och justera sanktionerna så att de blir så effektiva och kännbara som möjligt.

Zelenskyj orkade också, imponerande nog, lyfta blicken mot framtiden. Efter kriget kommer vårt stöd att behövas mer än någonsin, både för att bygga upp de hus, byar och städer som Putinryssland bombat sönder, men också det civilsamhälle som kommer att behövas mer än någonsin.

Sverige har ända sedan 2014 gjort Ukraina till vår största mottagare av bistånd i Östeuropa. Vi är de som bidragit mest, efter EU. Under kriget har vi nu också blivit en av de största givarna, både av militärt och humanitärt stöd.

Om vi dessutom ska räkna – och det är klart vi ska! – all insamling och allt stöd som allmänheten ger så slår vi alla rekord. Alla de stora insamlingsorganisationerna har nått rekordsummor, på mycket kort tid – jämförbara med insamlingarna efter tsunamin. Palmecentrets insamlingsresultat ligger nu på 1,8 miljoner kronor.

Vi använder pengarna för att stötta politiska och fackliga nätverk i Ukraina, som i nuläget också ägnar sig åt humanitär hjälp i första hand. 

Vi ser också framåt: kriget kommer att ta slut en dag, och då ska landet byggas upp igen. Det materiella, men också organisationer och civila strukturer. Då ska vi vara med och stötta.  

Och förutom pengar, ska vi förstås bidra med det vi är riktigt bra på, i svensk arbetarrörelse – utbildning, nätverkande, vi ska bygga starka band för att bidra till ett fritt, självständigt och demokratiskt Ukraina.

– Tillsammans jobbar vi utifrån behoven vi ser hos våra fackliga medlemmar runt om i Ukraina, och hjälper dem. Tack vare våra nätverk har vi möjligheten att hjälpa väldigt många människor, säger Ivanna Khapro, som är en av ledarna för ett fackligt ungdomsnätverk.

Förra veckan fick de med hjälp av Yulia Misikevych från ABF Belarus en försändelse från Palmecentret, som innehöll bland annat mediciner, mat, hygienartiklar och nödvändigheter för barn.

– Varje dag, genom vår kontinuerliga kontakt med olika fackliga ledare, får vi hjälpförfrågningar och en bild av behoven som finns, säger Ivanna Khapro.

Inga Näslund

Fotnot: Inga Näslund är programhandläggare för Östeuropa på Palmecentret. Hon är aktiv socialdemokrat i Stockholm, auktoriserad översättare från ryska till svenska. 

Självständighetstiden har präglats av korruption och motsättningar

Ukraina var navet i det mäktigaste riket i Europa mellan cirka 800- och 1200-talet, Kievrus. 

Dagens Ukraina blev självständigt 1991 från Sovjetunionen. Den efterföljande tiden har dock präglats av korruption och motsättningar. 

Majdan-revolutionen 2014 resulterade i en mängd demokratiska och ekonomiska reformer men försvårade samtidigt relationen med Ryssland kraftigt, som annekterade halvön Krim och iscensatte ett väpnat uppror i Donbas. Gruv- och industriregionen Donbas utgörs till stor del av de två ukrainska oblasten Donetsk och Luhansk.

Ukraina är Europas till ytan näst största land, efter Ryssland, med betydande industri- och energiexport. Landet är en av världens största veteproducenter. Rysk korruption och påverkan i Ukrainas angelägenheter har gjort att tillväxten och investeringar i landet försvagats.

Ukraina anses vara delvis fritt enligt Freedom House, i vilkas årliga frihetsindex man får 61/100 poäng (att jämföras med helt fria Sverige, 100/100 och inte alls fria Ryssland, 19/100 poäng).

Ukraina och de flesta forna Sovjetländer som ligger i Europa men inte är medlemmar i EU har däremot ett associeringsavtal med EU, Ukraina slöt detta avtal 2017 och ingår sedan dess i EUs östliga partnerskap.

Fotboll och friidrott är de största sporterna i landet, och de ukrainska lagen Dynamo Kiev och Sjachtar Donetsk har rönt stora framgångar i och utanför Ukraina ända sedan Sovjettiden.

24 februari i år invaderade Ryssland Ukraina och det krig som nu drabbar Ukrainas folk har redan försatt cirka tio miljoner människor på flykt inom och från landet. 

FNs generalförsamling har med överväldigande majoritet fördömt invasionen. EU har aktiverat sitt massflyktsdirektiv och dess medlemsländer tillsammans med USA och Storbritannien har infört kraftiga sanktioner mot Ryssland och bistår Ukraina militärt, ekonomiskt och humanitärt. 

Ryssland kan komma att ställas till svars i Haag för brott mot folkrätten i Internationella domstolen (ICJ) och president Putin och hans medarbetare i Internationella brottmålsdomstolen (ICC).

Inga Näslund