Två av tre S-toppar: Ja till S-M-regering

Ulf Kristersson (M) och Magdalena Andersson (S) var oense om det mesta i riksdagens partiledardebatt 14 juni. Men många ledande socialdemokrater kan tänka sig att stödja en S+M-regering. Henrik Montgomery/TT

Två tredjedelar av landets ledande S-politiker kan tänka sig att ingå i en regering med M för att stänga ute SD från inflytande.
Det visar AiPs unika enkätundersökning till Socialdemokraternas främsta politiska företrädare i riksdag, kommuner och regioner.

Aktuellt i Politiken har i en enkät till samtliga socialdemokratiska riksdagsledamöter, regionråd, kommunalråd och oppositionsråd ställt en rad frågor om högerregeringens politik och dess konsekvenser. Men även vilka frågor de önskar att S driver i den kommande EU-valrörelsen och vilka ministrar i den nuvarande regeringen som S-företrädarna är mest respektive minst kritiska till.

222 ledande S-politiker har svarat på enkäten, vilket är cirka 50 procents svarsfrekvens.

Mest uppseendeväckande är kanske svaret på frågan ”Skulle du kunna tänka dig att S ingick i en S+M-regering för att stänga ute SD från inflytande?”

Hela 65 procent av de svarande kan tänka sig att Socialdemokraterna regerar tillsammans med Moderaterna för att inte ge Sverigedemokraterna den makt partiet har i dag via Tidöavtalet.

35 procent av de svarande avfärdade en S+M-regering, även om syftet är att hålla SD borta från makten.

Oron och avskyn mot Sverigedemokraterna är så stark inom Socialdemokratin att man är beredd att gå väldigt långt för att hindra Sverigedemokraterna från inflytande.

– På ett sätt är jag inte förvånad. Oron och avskyn mot Sverigedemokraterna är så stark inom Socialdemokratin att man är beredd att gå väldigt långt för att hindra Sverigedemokraterna från inflytande, säger Ulf Bjereld, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

– Sedan handlar det antagligen också om socialdemokratins självbild. S ser sig inte som ett oppositionsparti, snarare är det något väldigt naturligt att man sitter i regering. Man vill återställa ordningen till det normala.

Samtidigt var det alltså en tredjedel av de svarande som inte tycker att det är värt det.

– Jag uppfattar att det finns en kluvenhet inom S om hur man ska hantera oppositionsrollen. Antingen kan man välja en position där man försöker få gehör för sin politik, där man signalerar att man är beredd att samarbeta för att hitta politiska lösningar. Det andra alternativet är att S går i stenhård opposition och lägger all kraft på att visa att man är ett eget tydligt alternativ. Nu har oppositionssiffrorna varit så starka att partiet inte har behövt välja strategi, säger Ulf Bjereld.

Det här resultatet ger också Magdalena Andersson en stor handlingsfrihet i frågan om samarbete.

– Det här resultatet ger också Magdalena Andersson en stor handlingsfrihet i frågan om samarbete.

Generellt speglar S-företrädarnas svar på AiPs enkät en stor oro kring hur det tuffa ekonomiska läget och regeringens brist på handlingskraft och vilja att stötta kommuner och regioner kommer att slå mot välfärden.

På frågan ”Hur har din kommun/region/valkrets påverkats av bristen på pengar från regeringen?” svarar 83 procent ”Risk för nedskärningar i välfärden”.

Därefter är glappet långt ner till ”minskat byggande” som samlar sex procent av svaren.

Endast två procent uppger att de ser ”möjliga framtida skattehöjningar” som den främsta påverkan. Dock ska noteras att de tillfrågade endast kunde ge ett svarsalternativ på frågorna.

Oron för välfärden går igen i flera av enkätsvaren. På frågan om vilka reformförslag och satsningar som S-företrädarna saknar mest på den politiska dagordningen just nu uppger 48 procent av de svarande att det är ”ökade statsbidrag till kommuner och regioner”.

23 procent svarar ”en plan för att säkra välfärden under kostnadskrisen”.

Åtta procent svarar”att stoppa vinster i välfärden och bryta marknadsstyrningen av skola, sjukvård, omsorg”.

Tidöpartiernas löftesbrott är väcker känslor. AiP frågade: ”Vilken av följande anser du är högerregeringens och SDs allvarligaste löftessvek mot väljarna?”

I topp hamnar löftessveket om att ”Bensinpriset skulle sänkas med sex kronor och dieselpriset med tio kronor ´vid pump´ – men det blev bara 14 öre”.

42 procent av de svarande uppgav att det var det allvarligaste löftessveket.

På andraplats hamnar det svikna ”Löftet om att aldrig samarbeta med eller ge stort inflytande till SD” (24 procent) och därefter ”att regeringens samlade politik leder till höjda klimatutsläpp trots löften om en aktiv klimatpolitik” (14 procent).

Jenny Åkervall

[email protected]