Trygg och flexibel barnomsorg är en nyckel till en fungerande arbetsmarknad

I Sverige har vi länge varit stolta över vår välutbyggda välfärd, där barnomsorgen är en av grundstenarna. Men trots att arbetsmarknaden har förändrats kraftigt de senaste decennierna har inte barnomsorgen hängt med i utvecklingen. I dag är den i många kommuner anpassad efter traditionell kontorstid med öppettider mellan ungefär 07 och 17, trots att stora delar av arbetskraften jobbar utanför dessa ramar. Detta skapar en enorm utmaning för föräldrar som arbetar kvällar, nätter och helger.

Ta Volvo som ett exempel. Företaget är en av Sveriges största arbetsgivare, och bland de kollektivanställda arbetar en stor andel av arbetskraften efter klockan 16. Om en förälder i den gruppen saknar en partner eller annan familj i närheten som kan hjälpa till med barnomsorgen, blir det näst intill omöjligt att ta ett jobb. Ska de tvingas tacka nej till arbete, trots att de både vill och behöver arbeta? Eller kräva schema-anpassningar innan de ens fått jobbet?

Även inom detaljhandeln är detta ett stort problem. Många butiker har öppet till klockan 19 eller ännu senare, särskilt i köpcentrum och större städer. För en ensamstående förälder som jobbar i butik kan det innebära en daglig kamp att få ihop livspusslet. Ska de sluta tidigare än sina kollegor och därmed riskera färre arbetstimmar och sämre lön? Eller ska de helt enkelt låta bli att söka dessa jobb?

Situationen är också kritisk inom vård och omsorg. Där behövs personal dygnet runt, året om. Någon måste ta hand om äldre på julaftonskvällen och hjälpa patienter på nyårsmorgonen. Dessa arbeten är livsviktiga för samhället, men hur ska en ensamstående undersköterska kunna ta ett nattpass om det inte finns någon barnomsorg? Alternativen blir att tacka nej till skiftjobb och i värsta fall lämna yrket helt.

Tillgängligheten till barnomsorg utanför kontorstid drabbar inte bara den enskilda arbetaren utan också arbetsgivarna. När barnomsorgen inte är anpassad efter verkligheten blir det svårare att rekrytera personal. Det leder till underbemanning, stress och ökad sjukfrånvaro, vilket i sin tur påverkar kvaliteten på vården och omsorgen vi alla är beroende av.

Om barnomsorgen i stället anpassades efter arbetsmarknadens behov skulle det innebära en rad positiva effekter. För det första skulle fler föräldrar kunna arbeta, vilket både minskar arbetslösheten och ökar skatteintäkterna. För det andra skulle arbetsgivare inom till exempel vård, industri och handel ha lättare att hitta personal, vilket stärker samhällsekonomin. För det tredje skulle produktiviteten öka, för stressade anställda som hela tiden måste oroa sig för barnomsorgen kan inte prestera sitt bästa.

Kommunerna behöver ta sitt ansvar och se till att föräldrar, oavsett yrke, har möjlighet att arbeta utan att behöva oroa sig för om deras barn har en trygg plats att vara på.

Att erbjuda barnomsorg på kvällar, nätter och helger är därför ingen lyx, utan en nödvändighet. Kommunerna behöver ta sitt ansvar och se till att föräldrar, oavsett yrke, har möjlighet att arbeta utan att behöva oroa sig för om deras barn har en trygg plats att vara på. Att införa mer flexibel barnomsorg skulle inte bara gynna de enskilda familjerna utan hela samhället.

När arbetsmarknaden förändras måste även välfärden följa med. Vi kan inte bygga ett hållbart samhälle där vissa yrkesgrupper utestängs från arbetsmarknaden på grund av rigida barnomsorgstider. Därför är det dags för kommunerna att tänka om och satsa på barnomsorg som speglar verkligheten. En verklighet där människor arbetar dygnet runt för att hålla samhället igång. Att ge alla föräldrar samma möjligheter att arbeta och försörja sina familjer borde vara en självklarhet.

Adrian Avdullahu
ordförande IF Metallklubben på Volvo Cars Göteborg
Jessica Sahlström
butiksmedarbetare Coop Skara
Christine Marttila 
ordförande LO Distriktet Västsverige