Timbroregeringen –  kritik mot svängdörrarna

När M-valvakan 2022 konstaterat att det blir regeringsskifte bjöd Timbros vd Benjamin Dousa in till efterfest. Två år senare utsåg Ulf Kristersson (M) Dousa till ny handels- och biståndsminister.

Men trots att Dousa fick vänta på sin ministerpost fanns det flera anledningar för Timbro-vd:n att fira än själva valssegern: Timbros stora avtryck i regeringen.

”I begynnelsen var Timbro. Den nya regeringen har på olika sätt varit hos oss”, som Timbro uttryckte det på X efter valet 2022, och listade flera statsråds Timbrokopplingar.

2023 gick PM Nilsson motsatt väg, från att ha varit statssekreterare hos statsministern till att bli ny vd på Timbro. Hösten 2023 lämnade Alexandra Ivanov Hökmark rollen som Kristerssons stabschef för att bli biträdande chef på Timbro, där hon jobbat förut.

Nu leds alltså Timbro av statsministerns tidigare två närmaste medarbetare. Det tar ”svängdörrarna” till en helt ny nivå.

Kvar på statsrådsberedningen hos Kristersson finns Susanna Silfverskiöld, känd för sina hårda angrepp på Socialdemokraterna på plattformen X, som Kristersson rekryterade från just Timbro för att sköta den opinionsbildningen direkt från statsministerns kansli.

På SB finns även statssekreterare Johan Jakobsson, tidigare kommunikationschef på Svenskt Näringsliv och styrelseledamot i Stiftelsen Fritt Näringsliv som finansierar Timbro, samt statssekreteraren Johan Britz, Svenskt Näringslivs tidigare chef för politisk analys, näringspolitik och politisk påverkan.

Jakobsson var som pr-konsult kollega med tidigare Timbrochefen Markus Uvell och aktiv i att få Liberalerna att samarbeta med Sverigedemokraterna.

Uvell lobbade framgångsrikt för att SD skulle släppa motståndet mot vinst i välfärden.

Där finns även Kristerssons presschef Siri Steijer, som tidigare var programansvarig för arbetsmarknad på Timbro och Ellen Holm, politiskt sakkunnig, tidigare redaktör på Timbro.

Det har allt sedan Timbro startade 1978 skett ett utbyte mellan moderatledningen och Timbro. Men frågan är om inte den här regeringen är alla tiders ”Timbroregering”. Den leds för övrigt av Timbros tidigare marknadschef, Ulf Kristersson (M).

Timbro är stolta över sitt inflytande och berättar att justitieminister Gunnar Strömmer (M), som jobbade som projektledare, skrivit flera Timbrorapporter.

Med stöd av pengar från Timbrofinansiären stiftelsen Fritt Näringsliv var Strömmer 2002 sedan med och grundade Centrum för Rättvisa, som ska ”värna enskildas grundläggande fri- och rättigheter” och påverka lagstiftningen.

Nyligen rekryterade Strömmer för övrigt Ebba Koril från Timbro som ny pressekreterare.

Arbetsmarknadsminister Mats Persson (L) skrev 2006 Timbrorapporten ”Vägval invandring”, som kritiserar att fackförbund sätter ”seriösa företag” i blockad för att de inte tecknar kollektivavtal ”på det sätt som fackförbunden kräver”.

Vidare nämner Timbro att utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) och klimatminister Romina Pourmokhtari (L) gått Timbros idéutbildning Stureakademin samt att jämställdhetsminister Paulina Brandberg (L) är skribent i Timbros webbtidning Smedjan.

Ytterligare ett statsråd, migrationsminister Johan Forssell (M), har opinionsbildat för Timbro. Forssell skrev bland annat 2002 om det problematiska i att en av stor samhällsaktör övar inflytande över regeringens politik.

”I många andra demokratiska länder skulle detta beroende och detta inflytande betraktas som en politisk skandal”, skrev Forssell. 

Det handlade dock inte om Svenskt Näringslivs och Timbros inflytande över Moderaterna utan avsåg LO:s stöd till Socialdemokraterna. En fråga som nu justitieminister Gunnar Strömmer (M) nu utreder en begränsning av.

Detta och en rad andra förslag om hur man med regeringsmakten kan minska Socialdemokraternas inflytande finns i Timbrorapporten, ”Kommando­höjderna” (2022). Förslag som nu regeringen och SD inlett genomförandet av, exempelvis begränsa Socialdemokraternas lotteriintäkter.

Rapporten skrevs av Adam Danieli, som blev politiskt sakkunning på justitiedepartementet efter valet. Danieli är nu tillbaka på Timbro, som programansvarig för det nyinrättade området demokrati- och rättsstatsfrågor.

Även en tredje Timbro-vd finns i Kristerssons regeringskansli. Före PM Nilsson och Benjamin Dousa var Karin Svanborg Sjövall Timbrochef 2014–2020. Inför valet började Svanborg Sjövall jobba i Ulf Kristerssons partiledarstab. Där finns även den biträdande partisekreteraren Martin Borgs, som också har en bakgrund på Timbro. 

Efter valet blev Svanborg Sjövall statssekreterare hos kulturminister Parisa Liljestrand (M). 

Även finansminister Elisabeth Svantessons (M) statssekreterare, Jesper Ahlgren, kommer från en chefspost på M-kansliet. Men dessförinnan var han chefsekonom på… Timbro. Samma post hade Jacob Lundberg, innan han blev politiskt sakkunnig hos finansministern.

Finansministern rekryterade alltså inte en utan två Timbrochefsekonomer till sin stab.

Emanuel Örtengren, som tidigare var programansvarig för välfärdsfrågor på Timbro, är i dag politiskt sakkunnig hos utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M). Andra politiskt sakkunniga med viss Timbrobakgrund är Max Sjöberg hos arbetsmarknad, och Aleksandra Boscanin på samordningskansliet. 

Stiftelsen Fritt Näringsliv finansierar inte bara Timbro utan även tankesmedjorna Frivärld, Synaps, som driver på för fortsatt vinstdriven privat sjukvård, och delvis EPHI (Environment and Public Health Institute). EPHI:s vd Marie Söderqvist sitter i styrelsen för stiftelsen Fritt Näringsliv.

Diana Janse, statssekreterare hos bistånds- och utrikeshandelsministern, var tidigare senior fellow vid tankesmedjan Frivärld.

Även rekryteringen av tidigare välfärdslobbyister till politiska poster i regeringskansliet har ifrågasatts. Var tredje statssekreterare har enligt DN rekryterats från pr-byråer, intresseorganisationer och tankesmedjor.

2022 anställde Vårdföretagarna chefen på KD:s riksdagskansli Natasa Ristic Davidson. Efter valet blev hon statssekreterare hos civilminister Erik Slottner (KD), som ansvarar för kommun- och regionfrågor samt offentlig upphandling. Andreas Arvidsson, lobbyist på Friskolornas Riksförbund, blev stabschef hos utbildningsministern.

En av de tuffaste frågorna för regeringen är klimatet. I februari lanserades Timbros Miljöinstitut.

”… vänstern dominerar miljöpolitiken – så kan det inte fortsätta. Med nya Timbro miljöinstitut ska vi ta tillbaka ledartröjan”, förklarade vd PM Nilsson och Miljöinstitutets Anna Stenegren och Simon Wakter.

Timbro miljöinstitut hann i våras precis släppa rapporten ”Marknadskrafter – Ny kärnkraft i Sverige” innan Wakter blev ny politiskt sakkunnig hos energiminister Ebba Busch (KD).

Markus Uvell, tidigare vd på Timbro, imponeras av Timbros genomslag
i Regeringskansliet efter valet:

”Hyfsat imponerande track record!”

Marcus Larsson, lärare som har startat Tankesmedjan Balans, och bland annat har skrivit boken ”De Gränslösa”, om marknadsstyrningen och bristen på täta skott mellan politiker, skolkoncerner och lobbyister, är inte lika imponerad.

Adam Danieli, en av personerna som har flyttat fram och tillbaka mellan Timbro och Regeringskansliet, svarar att man måste förstå att idéer spelar roll inom politiken.

– Den här gränslösheten har ökat, menar Marcus Larsson.

– Det är inte konstigt. Man skapar en massa tjänster för att politiker ska ha någonstans att gå till. Men det lite nya är att man kan studsa tillbaka igen bara efter en liten kort period. Då är det inte bara så att politiker ska vara vän med näringslivet eller ABF för att få ett jobb där sedan, utan i en övergångsperiod tills dess man vinner regeringsmakten igen och kan gå tillbaka, säger Marcus Larsson.

Marcus Larsson började opinionsbilda för att förändra skolan och skolpolitiken i Sverige. Men fann att han var tvungen samtidigt opinionsbilda om de maktstrukturer som styr skolpolitiken.

– Vi vet att det finns ett starkt särintresse som är välorganiserat – som har gjort att vinsterna i välfärden ska bevaras, fastän väljarna inte vill det. Frågar man Roland Poirier Martinsson, förra Timbrochefen (Timbro Medieinstitut och Timbro Förlag AiP:s anm), är Tidösamarbetets största syfte att säkra vinsterna i välfärden. Samtidigt är de överallt, i varje departement nästan.

– Man får tycka att det är bra eller dåligt, men ur ett demokratiskt perspektiv så blir det problematiskt. För vi vill ju ändå fortfarande att väljarna ska bestämma. Nu tittar politikerna istället på Timbro, eller på sin kollega som sitter som statssekreterare, säger Marcus Larsson.

Till sin förvåning upptäckte Marcus Larsson att man idag till och med kan vara politiker och lobbyist, samtidigt.

– Jag hittade 30 politiker som både är politiker och lobbyist samtidigt. Man tar det till extremen. Man behöver inte ens flytta mellan de här nivåerna längre. Man kan vara på båda.

Detta gäller både socialdemokratiska och borgerliga politiker. Men Marcus Larsson gör en ändå en viss distinktion mellan näringslivets och arbetarrörelsens opinionsbildare.

– De är ändå ganska demokratiska organisationer. Du kan gå med i Hyresgästföreningen, du kan få insyn i den föreningen. Du kan inte gå med i Timbro. Så när makten flyttar till de slutna sällskapen, så är det kanske ändå något annat. 

”En amerikanisering av svensk politik”

Spelar den stora representationen av Timbroiter i Regeringskansliet någon roll?  Frågan är inte ny, men transparensen kan bli bättre.

Tankesmedjor finns över hela det politiska spektrumet och påverkar debatten och politiken. Deras roll och finansiering är inte alltid uppenbar. Det är en fråga om demokrati, för pengar sätter ramarna för vad som är möjligt att göra inom politiken.

Det menar Adrienne Sörbom, professor i sociologi och forskningsledare för Centrum för studier av politikens organisering vid Södertörns högskola, som forskar på tankesmedjors roll.

– Det är en amerikanisering av svensk politik som pågår, i den meningen att man länge har talat om ”revolving door”, att det finns öppna dörrar mellan olika sorters tankesmedjor och Regeringskansliet. När man byter färg på regeringen byter man också dess experter, säger Adrienne Sörbom i en kommentar till Timbrokopplingarna i regeringen.

–  Men, det jag inte vet är hur stor ökning det här är. S har länge haft sina ”experter” i olika civilsamhälleliga organisationer och tankesmedjor. Sedan länge går det ett tåg med personal från exempelvis Tiden med flera tankesmedjor när det blir rödgrön regering. Är den här regeringen ovanligt öppen för den typen av opinionsdrivande experter? Det vill säga är det fler av sådana ”experter” än tidigare regeringar? Det kan jag tyvärr inte svara på.

 Svängdörren mellan politiken och tankesmedjor är alltså inte ett nytt fenomen. Däremot behöver allmänheten få veta mer om aktörer som Timbro, Fores, Katalys, Arena Idé, Atlantic Council med flera – för att förstå deras roll i politiken, menar Sörbom.

– Än så länge behandlas de mest som ”experter”, men de bidrar med ett kunnande som kommer med en ideologisk vinkel, säger Sörbom och refererar till vad en medarbetare på Timbro sa i en intervju 2013: 

– Det finns liksom en agenda som man försöker driva på. Det är inte så att man går upp varje morgon och liksom ”jag är helt nollställd, nu ska jag ta reda på sanningen”, utan man driver så att säga en agenda på ett eller annat sätt.

Klägget, folkrörelsen Skiftets institut för att granska gränsdragningen mellan politik och påverkan, och riskerna för korruption, har startat ett upprop för att ”stänga svängdörren”.

– Vi på Klägget har ofta kritiserat att politiker går genom svängdörrar och blir lobbyister. Men det är också ett problem när lobbyister blir politiker och politiska tjänstemän. Även där finns en uppenbara risker för otillbörlig påverkan, förklarar chefredaktör Max Andersson i en kommentar.

Emma Fastesson Lindgren har för Tankesmedjan Tiden nyligen skrivit rapporten ”Det dolda politiska spelet”.  Där framförs förslag för att skapa ökad öppenhet och motverka anonyma bidrag till politisk påverkan: krav på insyn i stiftelser som ägnar sig åt opinionsbildning eller stöd till partier, såsom stiftelsen Fritt Näringsliv och den SD-nära Insamlingsstiftelsen för svensk konservatism.

– Det är inget fel med att finansiera politisk verksamhet. Men att hemlighålla vilka som står för notan skadar förtroendet för politiken, säger Emma Fastesson Lindgren.

Frågan om ett lobbyistregister ses för närvarande över och en utredning föreslog 2023 skärpta övergångsregler när personer går från höga statliga positioner.