Miljö och klimat fick svenskarna till valurnan i juni

I EU-valet i juni var valdeltagandet på EU-nivå 50,74 procent, det högsta på 30 år och i nivå med 2019. Valdeltagandet ökade i 16 av 27 länder jämfört med EU-valet 2019, dock inte i Sverige där det minskade med ett par procentenheter, från 55,27 procent i valet 2019 till 53,39 procent.

En opinionsundersökning från Verian visar nu vilka frågor som var viktigast för att motivera EU-medborgarna att rösta i valet. På unionsnivå var de viktigaste frågorna stigande priser och levnadskostnader (42 procent) och den ekonomiska situationen (41 procent). Ungefär en tredjedel angav omvärldssituationen (34 procent) respektive försvaret av demokratin och rättsstatsprincipen (32 procent).

De svenska väljarna angav att miljö och klimatförändringar (66 procent), demokrati och rättsstatsprincipen (57 procent) samt världsläget (53 procent) var frågor som fick dem att rösta.

Svenskarna har avvikit genom att lägga större vikt vid miljö- och klimatfrågor även i tidigare mätningar. I Eurobarometer-opinionsundersökningen som genomförde på uppdrag av Europaparlamentet i början av juni 2023 var åtgärder mot klimatförändringarna den fråga som flest svenskar (58 procent) ansåg att Europaparlamentet bör prioritera. 46 procent ansåg att demokrati och rättsstatens principer var den viktigaste frågan. Bland alla tillfrågade EU-medborgare ville flest (38 procent) att parlamentet skulle prioritera kampen mot fattigdom och social utestängning. 

Även i Europabarometern från december 2023 ville de flesta svenskar (58 procent) att parlamentet skulle prioritera åtgärder mot klimatförändringar. 49 procent angav att bekämpa terrorism och organiserad brottslighet är viktigast medan 41 procent svarade att upprätthålla demokrati och rättsstatsprincipen bör prioriteras. I hela EU prioriterade väljarna kampen mot fattigdom och socialt utanförskap (36 procent) följt av folkhälsa (34 procent) medan åtgärder mot klimatförändringar och stöd till ekonomin kom på delad tredjeplats (29 procent). 

Och när AiP frågade landets S-riksdagsledamöter, regionråd och kommunal- och oppositionsråd ungefär ett år innan valet vilken fråga som de tyckte var mest prioriterad för Socialdemokraterna att driva var miljö- och klimat det alternativ som fick flest kryss, 28,8 procent. Därefter kom ”minskade klyftor och ett rättvisare Europa” (20,5 procent) och på tredje plats ”energifrågor” (13,7 procent). 

Undersökningsresultaten visar också att 48 procent av EU-medborgarna har en fortsatt positiv bild av EU medan 16 procent uppger att de har en negativ bild, och 65 procent är optimistiska om EUs framtid. Av svenskarna uppger 62 procent att de har en positiv bild av EU medan endast 11 procdent av de tillfrågade svarar att de har en negativ bild. Ännu 72 procent av svenskarna svarar att de är optimistiska om EUs framtid. 

42 procent av de tillfrågade (och 49 procent av svenskarna) har en positiv bild av Europaparlamentet, vilket är det högsta resultat som någonsin uppmätts för denna indikator.

För många har det blivit en vana att rösta i EU-valet. 46 procent av de tillfrågade (58 procent av svenskarna) svarade att de alltid röstar i valet, 42 procent (62 procent av svenskarna) att det är deras plikt som medborgare. 40 procent av svenskarna röstar för att göra skillnad. Ett visst partis förslag på EU-området var det vanligaste skälet (47 procent) till att de tillfrågade valde just det partiet, fyra procentenheter mer än i valet 2019.

Av svenskarna var det 30 procent som bestämde sig för vilket parti de skulle rösta på bara några dagar innan valet, vilket är dubbelt så många som genomsnittet i hela unionen. I Danmark (39 procent) och Nederländerna (33 procent) var det ännu fler än i Sverige som bestämde sig sent.

Opinionsundersökningen genomfördes av Verian (tidigare Kantar Public) på uppdrag av Europaparlamentet mellan den 13 juni och 8 juli 2024 i samtliga EU-länder. Totalt har 26 349 personer intervjuats, varav 1 021 från Sverige. Det fullständiga resultatet finns här.