Sverige är tuffare än somliga tror

Ryska plan i svenskt luftrum, desinformation i sociala medier, krig i Ukraina på andra sidan Östersjön.

Nu rustar Sverige upp sitt försvar. Men spelar det någon roll, om kriget kommer?

Lugnet efter murens fall har förbytts i ett nytt kallt krig, med ökad säkerhetspolitisk oro och incidenter runt Östersjön.

– Från rysk sida har man visat att man är beredd att använda militär makt för att fullfölja sina politiska intentioner., säger försvarsminister Peter Hultqvist (S).

För att hänga med i denna föränderliga samtid satsas åtta miljarder kronor på försvaret fram till 2020.

Mycket pengar, men så ska värnplikten återinföras, och en massa nya modern utrustning köpas in. Till exempel luftvärn och ubåtar. Sånt kostar.

Gotlands regemente P 18

Symbolen för upprustningen har blivit Gotland. I maj återinvigdes regementet efter 14 år i träda. Ett stridsvagnskompani, ett mekaniserat skyttekompani och ett par plutoner med luftvärnskanonvagnar stationeras nu permanent på ön.

– Det är en väldigt viktig signal till omvärlden att vi är beredda att försvara Gotland. En fast militär representation, har en direkt inverkan på de baltiska staterna, på Finland, men även på det svenska fastlandet. Från militärstrategisk synpunkt är det här viktigt, säger försvarsminister Peter Hultqvist (S).

ÖB Micael Bydén, statsminister Stefan Löfven och försvarsminister Peter Hultqvist (S) vid återinvigningen av Gotlands regemente. Foto: Jan Söderström/AiP

Vid en konflikt i Baltikum hamnar Gotland i ett utsatt läge. Men kan lilla Sverige försvara sig mot en supermakt? Vilken skillnad kan 350 militärer och lite ny utrustning på en ö göra?

– Vi tar fram ett krigsförband här ute. Så det här är absolut någonting som någon annan måste ta hänsyn till om man beslutar att ta sig hit ovälkommen, säger Sveriges ÖB Micael Bydén.

Säkerheten byggs tillsammans

I slutänden är kanske antalet Svenska soldater inte det angörande. Vår säkerhet byggs tillsammans med andra länder.

Sverige har inlett en rad försvarssamrbeten på kort tid. Det gäller främst med Finland, som sträcker sig utöver fredstid. Men även det så kallade värdlandsavtalet med Nato, som innebär att Sverige kan ge och ta emot hjälp i krissituationer, kommer betyda mycket.

Samarbetsavtal har även slutits med USA, Polen, Danmark, Storbritannien och Tyskland.

För att få vara med och samarbeta krävs dock ofta att ett land självt kan bidra med något. Sverige måste kunna ta – och ge. Om ett akut krisläge uppstår ska svenskt försvar och våra samarbetspartner vara samövade och insatsberedda.

Det är därför vi ser saker som ”Aurora” – den största militärövningen Sverige har genomfört på 23 år. 20 000 soldater från bland annat USA, Finland och Frankrike övade tillsammans i tre veckor 2017.

– Genom att öva och agera tillsammans så utvecklar man möjligheten att samverka även i praktiken. Det är sådant som behövs i en eventuell krissituation, säger försvarsminister Peter Hultqvist (S).

I samma anda ska en gemensam svensk-finsk marin stridsgrupp, Swedish Finnish Naval Task Group, byggas upp för att kunna sättas in vid krishantering kring Östersjön.

Lumpen är tillbaka

Övning ger färdighet. Det är också ett av skälen till att lumpen är tillbaka sedan årsskiftet. Det ger en stabilare tillgång på soldater som också krävs för att man ska kunna öva krigsorganisationen i full styrka.

Cirka 13 000, män och kvinnor, kallas nu till mönstring varav 4 000 frivilliga och värnpliktiga ska tas ut till militär grundutbildning årligen under 2018 och 2019.

Svenska folkets oro för utvecklingen i Ryssland har ökat de senaste fyra åren enligt Som-institutet vid Göteborgs universitet. Men mätningarna visar även att svenskarna noterat upprustningen. Förtroendet för det svenska försvaret tog 2017 ett jätteskutt uppåt, den största ökningen på decennier, från negativ till positiv nivå.

Vad kan försvaret göra för att folk ska känna sig tryggare?

– Vi ska synas, vi ska höras, vi ska visa att vid de tillfällen det händer någonting är vi på plats. Vi ska verkligen visa att vi är att lita på och vi ska vara en relevant partner internationellt, säger ÖB Micael Bydén.