Annons:

Stugkrig i Farsta

Stockholms stadshus. Foto: Yanan Li

Alliansen i Stadshuset vill riva ett 40-tal småstugor vid Hökarängsbadet i Farsta för att bygga bostäder. Detta utan ersätta stugägarna för sina hus.

Medlemmarna i Hökarängens Friluftsförening är på krigsstigen. Deras hus står på arrenderad mark och de anser att beslutet att gå vidare med detaljplan för bostäder har fattats på felaktiga grunder.

– Det största felet är att de skrev att vi hyrde stugorna. Vi har pratat med politiker som säger att de aldrig skulle ha fattat beslutet om de vetat att vi ägde stugorna. Det är lite skillnad på att riva andra människors hus, säger Inger Gidlund, tidigare ordförande i föreningen.

Hennes stuga är på 12 kvadrameter. Bakom buskarna bullrar trafiken fram längs Nynäsvägen. Arrendeavtalen har hängt med sedan 1930-talet. De har varit utformade som lägenhetsarrende vilket ger minimalt skydd. Inger Gidlund påpekar att två tjänstemän var ute och tittade i området 2008 och att hon då informerade om att föreningens medlemmar äger stugorna.

– Ändå skriver de att vi hyr stugorna i samrådsunderlaget. Det är ju en uppenbar lögn.

– Jag påpekade redan 1995 att vi borde ha bostadsarrenden. De här felaktiga kontrakten och det slarviga underlaget har ställt till det.

Föreningens medlemmar har återigen påtalat att arrendekontrakten borde ändras. Och nya medlemmar har fått besked att de har bostadsarrenden.

– Marken är ju redan anvisad. När vi väl fått rätt kontrakt är det för sent, säger Sara Sebelius, kassör i föreningen.

Av avtalen framgår att de som arrenderar marken inte får avgränsa området närmast stugan med till exempel häckar. Inte heller får de göra tillbyggnader utan lov. Både Sara Sebelius och Inger Gidlund hävdar att de tidigare fått muntligt tillstånd av en tjänsteman på idrottsförvaltningen om att bygga till exempel förråd. Och att ingen reagerat på tomterna förrän nu.

– Nu försöker de säga upp oss dels för att bygga bostäder, dels för att vi inte gjort som man ska. Går inte det ena, så provar de med det andra. Men idrottsförvaltningen har aldrig reagerat på att vi har tomter, säger Sara Sebelius.

De som blivit uppsagda har överklagat till arrendenämnden. Beslutet om markanvisningar har de överklagat till förvaltningsdomstolen.

– Vi vill få en oberoende bedömning av någon som ser helheten.

En rivning av husen kan betyda ekonomisk katastrof för vissa. Det finns de som köpt sina stugor för 200 000 kronor. Andra har lagt ner mycket pengar på underhåll. En fråga är förstås varför man köper stugor för 200 000 kronor när de står på arrenderad mark.

– Men det finns ju villor som står på arrenderad mark, ska man bara riva dem?, säger Sara Sebelius.

Exploateringsnämndens ordförande Joakim Larsson (M) svarar inte på frågan om staden tänker ersätta stugägarna, men poängterar att staden äger marken som upplåtits på arrende till campingstugägarna.

– Staden har rätt att säga upp avtalen om man önskar använda marken till annat ändamål, säger Joakim Larsson.

– Vi är övertygande om att en smakfull bebyggelse på platsen kommer skapa mervärde för hela området.

Annons: