Annons:

Största hotet kommer från högerextrema

Efter ett halvår på posten konstaterar den nationella samordnaren Anna Carlstedt att många kommuner upplever att det största hotet kommer från högerextremt håll.

– De vill använda våld för att förändra samhället och många lokalpolitiker vittnar om att de låter bli att ta vissa uppdrag för att de känner sig utsatta, säger hon.

– Om man frågar kommunerna säger en majoritet av dem att den våldsbejakande högerextremismen är det stora hotet, säger Anna Carlstedt, nationell samordnare mot våldsbejakande extremism sedan årsskiftet.

Det är tydligt, menar hon, att många kommuner anser att de högerextrema krafterna både är väldigt synliga och hotfulla. De är uttalat våldsbenägna och vill använda våld för att förändra samhället.

– Det största bekymret är det vi kan kalla otillåten påverkan. Politiker, journalister och andra blir hotade och hatade, förklarar Anna Carlstedt och menar att det kan hända att politiker avstår från att prata om vissa saker i kommunfullmäktige eller att journalister avstår från att skriva vissa saker.

Hon har också fått signaler om att det förekommer att kommunpolitiker inte tar vissa uppdrag för att de känner sig utsatta.

– Vi får rapporter om det här ganska ofta. Då är det verkligen ett hot mot demokratin.

Är din bild att det är omfattande?

– Ja, och det växer. När det gäller Nordiska motståndsrörelsen handlar det om Värmland, Dalarna och Västmanland, säger Anna Carlstedt som menar att ofta anmäls inte hoten eftersom det finns en rädsla för att det bara skulle förvärra situationen.

Hon uppmanar till att anmäla eftersom det även påverkar Polisens resurser. Men det är inte alltid så lätt att veta vad som är ett brott. De som ägnar sig åt otillåten påverkan har ganska god koll på vad som är brottsligt eller inte. Hon har fått beskrivningar från lokalpolitiker om hur de filmas i kommunfullmäktige när de pratar, hur någon följer dem på väg till bilen efter mötet, hur någon bara står i närheten av deras hem eller när de är ute med hunden, hur någon kommer och sätter sig vid fikat i kommunhuset och skjuter över ett foto på skolan som deras barn går i… Exemplen är otaliga.

– Är det olaga hot? Är det trakasserier? Det är subtilt gjort, men påverkar människor mycket.

Hon ser också att motpolerna triggar varandra och nämner Jönköping som exempel och den autonoma våldsbenägna vänstermiljö som finns där.

– Många tycker att deras verksamhet är vällovlig eftersom det handlar om exempelvis djurskydd. Ibland får vi frågan om vi är emot extrema åsikter och det är viktigt att framhålla att vi har åsiktsfrihet och mötesfrihet. Vårt uppdrag handlar om att gränsen går vid när det blir våldsbejakande.

Men det finns också starka motkrafter och en levande rörelse för ett öppet samhälle.

– Det är mycket som står och väger just nu. Vilka krafter ska vinna? Det ska bli intressant att se hur kartan ser ut efter valet. Det är viktigt att vi har en beredskap och att även vi är på plats när vi går in i valrörelsen, säger Anna Carlstedt.

Nu har hon suttit snart ett halvår på sitt uppdrag. Under den tiden har hon försökt se till att medarbetarna fått arbetsro. Hon uttrycker det själv som att ”det har varit så märkliga turer kring företrädarna”. Det har fört med sig att de anställda fått ägna mycket tid åt saker som inte haft med uppdraget att göra och det har varit ”olyckligt”.

Mona Sahlin tillträdde som nationell samordnare sommaren 2014, klev av två år senare på eget initiativ efter att det avslöjats att hon skrivit under ett falskt intyg till sin medarbetare. Efter det tog Hillevi Engström över för att sedan lämna bara ett halvår senare när hon återgick till att vara kommundirektör i Upplands Väsby.

Under våren har Carlstedt med kollegor därför koncentrerat sig på att träffa hälften av alla länsstyrelser och kommuner och en hel del civilsamhällesorganisationer. Det arbetet fortsätter under resten av året. Syftet har varit att kartlägga den våldsbejakande extremismen i kommunerna, se hur långt man kommit i sitt arbete och ta reda på vilket fortsatt stöd de behöver. Länsstyrelserna har egentligen inte formellt något uppdrag på området, men har tagit stort ansvar ändå, menar hon.

Ytterligare fokus har legat på att göra en ny lägesbild från kommunerna. Efter att den presenterats för ansvarig minister ska den offentliggöras under nästa vecka i Almedalen.

Man har också dragit igång en utbildning tillsammans med Lunds universitet under namnet ”våldsbejakande extremism i Sverige – individ, samhälle, ideologi och praktik” på 7,5 högskolepoäng. Ungefär 50 personer går nu, men Anna Carlstedt tror att man kommer behöva ge kursen igen och då även utöka antalet platser.

– Det är intressant att se vilka som går den. Det är poliser, folk i kriminalvården, lärare, socialsekreterare, någon socialchef och lokala samordnare. Vi har ju lagt mycket krut på att våra kommuner ska utse en lokal samordnare eller kontaktperson.

Finns det i många kommuner?

– Det finns i dag samordnare eller kontaktpersoner i nästan alla kommuner. Sen måste vi öka takten när det handlar om att arbeta fram lokala lägesbilder och handlingsplaner. Jag tror det kommer att vara stor skillnad mot lägesbilden för ett år sedan. De flesta kommuner är ändå på banan nu. Men vem som är kontaktperson är väldigt olika. Det kan vara säkerhetschefen, socialchefen, den som har beredskapsfrågor på sitt bord eller jobbar med social risk…

Är det ett problem?

– Både och. I en del kommuner jobbar man väldigt nära varandra, i andra har man svårare att få till det. Jag förstår att det varit ett komplext beslut för regeringen att fatta var den här verksamheten ska ligga i fortsättningen eftersom frågorna sträcker sig över så många delar av samhället, säger Anna Carlstedt.

Nu kommer verksamheten från årsskiftet att ligga på justitiedepartementet. Att förra regeringen la det under demokratiministern var naturligt då eftersom fokus var det breda förebyggande arbetet.

Anna Carlstedt tycker också det är bra att när verksamheten nu permanentas så inrättas också ett insatsteam för operativt stöd till kommunerna. Det har inte ingått i uppdraget för nationella samordnaren att vara det konkreta stödet, men eftersom många kommuner kontaktat dem har man försökt att vara behjälplig.

– De stora kommunerna har ett stöd riggat, men i många små kommuner uppstår ganska sällan situationer som har med de här frågorna att göra. Det är inte rimligt att de ska ha all kompetens. Därför är en rörlig resurs som kan bistå kommunerna bra, säger Anna Carlstedt.

7 april körde en lastbil i full fart in på gågatan Drottninggatan i Stockholm. Fem personer föll offer och gärningsmannen menade att han gjorde det för IS. Händelsen gjorde att nationella samordnarens arbete intensifierades. Det handlar om frågor om vilken beredskap som finns, men också frågor om det behövs mer lagstiftning och fler inskränkningar.

Ofta beskrivs det franska och brittiska arbetssättet som två olika sätt att möta terrorn där Frankrike framstår som mer benäget att använda restriktioner och Storbritannien mer ett förebyggande arbete. Nu har Theresa May, Storbritanniens premiärminister, visserligen annonserat att ”enough is enough” så det återstår att se vad som händer där.

Vilken väg kommer Sverige att ta?

– Regeringen har signalerat, och det har Stefan Löfven också varit väldigt tydlig med, att så långt det är möjligt vill vi ha ett öppet samhälle. Men det går inte att kombinera med att man är förskonad från allt. Öppenheten har ett pris. Men jag hoppas att vi kan värna demokratin och att vi kan ha ett öppet samhälle som präglas av mångfald, avslutar Anna Carlstedt.

 

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Annons: