Statsbidragen till kommuner och regioner måste värdesäkras

En äldre befolkning kräver att staten tar ett större ansvar för finansieringen av välfärden.

3–7 november är avgörande för Sveriges Socialdemokratiska Arbetareparti. Det är nämligen då vi har partikongress. 350 ombud från hela landet samlas för att fastställa de stora dragen i partiets politik. Det blir avgörande för vilken politik vi går till val på. Och vi kan inte längre blunda för behovet av att värdesäkra statsbidragen till regioner och kommuner.

”Det Sverige som drabbades av det nya coronaviruset var inte perfekt, med brister i äldreomsorgen, pågående klimatförändringar som påverkar våra barns framtid och revor i den välfärd som ska garantera människors trygghet. Därför ska vi inte återgå till hur Sverige var före krisen. Vi ska bygga något ännu bättre”.

Så beskrev Stefan Löfven den uppgift vi har framför oss när pandemin är över. När pandemin bröt ut, ökade förståelsen för att vi behöver ett starkare samhälle. Revorna i vårt välfärdssystem blev tydliga. Med mindre än hälften av riksdagsmandaten lyckades den S-ledda regeringen förhandla fram stora satsningar på välfärden som är kännbara och statsbidragen har höjts på ett sätt vi inte sett förr.

Allt som allt tillfördes välfärdssektorn 61 miljarder år 2020 och 44 miljarder år 2021. Det är pengar som kommuner och regioner kan använda för att stärka skolan, vården och omsorgen och täcker tre gånger så mycket som de skatteintäkter som uteblir till följd av corona. De generella statsbidragen till kommuner och regioner har dessutom höjts permanent med 22,5 miljarder hittills under den här mandatperioden.

Alla dessa satsningar känns. Men många av de tillfälliga satsningar och reformer som gjordes under pandemin behövs permanent. Vi kan inte gå tillbaka till det Sverige vi hade före pandemin.

Den demografiska utvecklingen med en åldrande befolkning kräver att staten tar ett större ansvar för finansieringen av välfärden. Den statliga skatten har större inslag av progressivitet än den kommunala och regionkommunala skatten som är en platt skatt. Det gör att ju mer som finansieras av statsbidragen desto större andel av välfärden som höginkomsttagarna finansierar via skattsedeln. När statsbidragen inte håller takten med inkomstutvecklingen i samhället, och kommunerna får ett större ansvar, får låg- och medelinkomsttagare stå för en större andel av finansieringen.

Statsbidragen har dock inte värdesäkrats. Deras värde har urholkats över tid genom att de inte räknats upp varje år motsvarande kostnaderna för lön- och prisförändringar, och de har inte heller förändrats i samma takt som demografin. De har helt enkelt halkat efter. I juni 2019 presenterade finansdepartementet en analys av behoven i välfärden, som pekade på ett finansieringsgap för kommun- och regionsektorn som uppskattades uppgå till 90 miljarder år 2026. Det var denna situation vi befann oss i när pandemin bröt ut.

De historiska satsningar inom kommun- och regionsektorn som den S-ledda regeringen gjort är naturligtvis välkomna, men nästa steg måste vara att se till att vi inte går tillbaka till den situation som rådde före pandemin.

De generella statsbidragen måste utökas och sedan värdesäkras över tid genom att de årligen höjs minst motsvarande kostnaderna för lön- och prisförändringar, men också motsvarande kostnaderna för demografiförändringar.

De generella statsbidragen måste utökas och sedan värdesäkras över tid genom att de årligen höjs minst motsvarande kostnaderna för lön- och prisförändringar, men också motsvarande kostnaderna för demografiförändringar. Annars riskerar den svenska modellen att urholkas. Följden blir att kommuner och regioner måste ta ett större ansvar för finansieringen av välfärden, vilket leder till nedskärningar eller en ökad skattebörda för låg- och medelinkomsttagare. Ett sådant systemskifte är inte solidariskt och leder till mer ojämlikhet.

Det är några av de förslag som Socialdemokraterna i Umeå har skickat till partikongressen. Vi anser att dessa reformer är nödvändiga för att minska ojämlikheten och göra Sverige till ett samhälle som är till för alla och inte enbart för dem som har råd att skaffa sig välfärd på egen hand.

Hans Lindberg (S)
kommunstyrelsens ordförande i Umeå
Foto: David Nordlund

Novalie Lilja
ordförande för Umeå S-kvinnor
Foto: David Nordlund

Alejandro Caviedes
ordförande för Socialdemokraterna i Umeå