”Statlig finansiering av kärnkraft är slöseri med skattebetalarnas pengar”

Bakgrundsbild: Forsmark/Vattenfall

Linus Lakso, riksdagsledamot (MP), energiingenjör och energipolitisk talesperson:

1. Behövs kärnkraft i den svenska energimixen?

Nej, inte på lång sikt. På kort sikt behövs nuvarande kärnkraft eftersom att behovet av el väntas öka kraftigt i närtid på grund av den gröna klimat- och industriomställning som Miljöpartiets politik stimulerade igång i Sverige. Men tekniskt går det naturligtvis alldeles utmärkt att ha ett elsystem utan kärnkraft, de flesta elsystem runt om i världen drivs utan kärnkraft och i södra Australien är det redan batterier som står för att stabilisera frekvensen.

2. Ska kommunalt veto mot ny kärnkraft vara kvar?

Ja, självklart. Risken för en extremt allvarlig olycka finns alltid. Händer det kan närboende utsättas för livsfara och stora områden runt kärnkraftverket kan bli obeboeliga. Den risken kan inte jämföras med något annat kraftslag och ska inte påtvingas någon mot sin vilja.

3. Ska staten vara med och finansiera ny kärnkraft?

Nej, det vore ett slöseri med skattebetalarnas pengar. Jämför man kostnaderna för ett elsystem byggt på förnybar energi, inklusive de investeringar i energilagring och flexibilitet som behövs i ett förnybart energisystem, med ett elsystem med ny kärnkraft uppgår merkostnaden, det vill säga behovet av subventioner för tio reaktorer till hisnande 1 000-5 000 miljarder. Detta utifrån beräkningar av Chalmers tekniska högskola, Institutet för Näringslivsforskning (IFN) samt Blekinge Tekniska Högskola/Internationella energibyrån. 

Slår vi ut dessa kostnader per hushåll i Sverige rör det sig om en kostnadschock på mellan 8 000 kronor/år och 22 500 kronor/år i 35 år (IFN) för ny kärnkraft jämfört med förnybar energi. Varje svensk ska också riskera cirka 40 000 kronor var i form av kreditgarantier. Det är inte ekonomiskt hållbart. Tänk så otroligt många fler sjuksköterskor vi kan anställa i vården och lärare i skolan om vi inte slösar pengarna på en dyr, farlig och ohållbar teknik.

Kärnkraft löser dessutom inte klimatfrågan. Eventuell kärnkraft kommer alldeles för sent för att minska utsläppen, sannolikt om cirka 20 år. Då behöver utsläppen redan vara borta.

Khashayar Farmanbar, investerare och tidigare energi- och digitaliseringsminister (S):

1. Behövs kärnkraft i den svenska energimixen?

Ja. Vi behöver all fossilfri energi som vi kan uppbåda och kärnkraft kommer att behövas i energimixen under överskådlig framtid. Nuvarande kärnkraftverk borde livstidsförlängas och effekthöjas och den finansiär som vill investera i ny kärnkraft ska välkomnas att göra det.

2. Ska kommunalt veto mot ny kärnkraft vara kvar?

Energislagen ska behandlas likvärdigt. Om kommunerna har veto mot vindkraft måste de naturligtvis ha det för kärnkraft också. Den viktiga frågan är ändå varför kommuner, markägare och andra intressenter ska ha långtgående veto mot nationellt viktig infrastruktur som energiproduktion eller elnät, medan kommuner inte får säga nej till privata skolor som kan slunga ut kommunala skattebetalarnas pengar till stora vinstuttag. Låt oss balanseras kommunala vetot bättre.

3. Ska staten vara med och finansiera ny kärnkraft?

I dagsläget står bolag på kö för att få tillstånd att investera i vårt energisystem både när det kommer till elproduktion, lagring och andra viktiga delar. I ett sådant läge är det intellektuellt svagtänkt att ta pengar som kan stärka försvaret, ge fler poliser, bättre skolor och snabbare sjukvård för att bygga ett specifikt energislag.

Den smarta lösningen är att skapa förutsättningar för marknaden att investera i lönsamma energislag OCH stabilisera elnätet. Ett exempel är om större elproducenter garanterar viss kapacitet hela tiden. Om det inte blåser vid en vindkraftspark eller om ett kärnkraftverk får snabbstopp ska de ha backup motsvarande viss del av sin produktionskapacitet. Då får varje kraftslag se till att ha lagring eller upphandla annan fossilfri produktion för att stötta elnätet ifall de fallerar.

Pengar och lösningar finns, om de används smart. Men tyvärr dominerar enkla lösningar debatten, som att vid varje tillfälle ropa på lånefinansiering av infrastruktur oavsett vad, eller blint tro att kärnkraft är enda lösningen på alla energiproblem. Enkelspårigheten riskerar att låsa fast Sverige vid höga energikostnader och skada vårt land.