Stal Göran Persson 258 miljarder från pensionärerna?
Ett spöke går runt nätet – ryktenas spöke. Närmare bestämt påståendet att förre statsministern Göran Persson (S) på något sätt skulle ha bestulit svenska pensionärer på miljarder kronor i samband med 1990-talet pensionsreform.
Faktum är ju att Göran Persson inte ens var påtänkt som partiledare när riksdagen först beslutade om pensionsreformen i juni 1994. Statsminister var Carl Bildt (M) men alla riksdagens partier utom Vänsterpartiet var ense om förslaget. Ingvar Carlsson var S-ledare och blev statsminister efter valet hösten 1994.
Det dåvarande pensionssystemet hade gällt från 1960. Det klubbades av riksdagen 1959 med stöd av Socialdemokraterna, det som i dag är Västerpartiet och en nedlagd liberal röst. Den allmänna tilläggspensionen finansierades genom avgifter på lönesumman.
1994 hette Sveriges statsminister Carl Bildt (M).
De avgifter som betalades in ett år användes för att betala samma års pensioner. Om avgifterna var större än pensionsutbetalningarna avsattes de i AP-fonderna. Pensionerna var kopplade till prisutvecklingen och tog ingen hänsyn till den samhällsekonomiska utvecklingen eller till den ökande livslängden hos befolkningen.
När riksdagen 1994 beslutade om ett nytt pensionssystem hade inbetalningarna länge varit lägre än utbetalningarna.
Det nya pensionssystemet, som trädde i kraft 1999, består av tre delar: allmän pension från staten, tjänstepension från jobbet samt eventuellt eget sparande.
Den allmänna pensionen har i sin tur två delar. En inkomstpension, där de som arbetar betalar in pengar till systemet och pensionerna anpassas till vad systemet har råd att betala ut, och en premiepension som är öronmärkt för varje individ.
Pensionen bestäms alltså av din livsinkomst, inbetalda premier samt den ekonomiska konjunkturen. Om svensk ekonomi går sämre betalas det in mindre pengar i systemet och det finns mindre pengar att betala ut.
En av de förändringar som gjordes i pensionssystemet 1999 var att statsbudgeten tog över ansvaret för tre pensionsformer.
En av de förändringar som gjordes i pensionssystemet 1999 var att statsbudgeten tog över ansvaret för tre pensionsformer: garantipension, efterlevandepension och förtidspension. Alla skattebetalare, inte bara pensionärerna, skulle dela på kostnaderna för dem.
I det gamla ATP-systemet fanns pengar inbetalda för att klara kostnaderna för dessa pensionsformer och de pengarna skulle föras över till staten för att finansiera kommande utbetalningar.
Den så kallande pensionsgenomförandegruppen, där det fanns företrädare för S, M, L, C och KD, uppskattade att de framtida kostnaderna för de tre pensionerna var 320 miljarder kronor. Gruppen enades dock om att ta ut betydligt mindre pengar ur AP-fonderna, nämligen 258 miljarder kronor. Det blev också riksdagens beslut.
Det närmaste de här 258 miljarder kronorna någonsin har kommit Göran Persson är att han var statsminister under åren 1999–2001 då pengar fördes över från AP-fonderna till statskassan för att finansiera framtida utbetalningar av garantipension, efterlevandepension och förtidspension.
