Annons:
Annons:

”Sorgligt när elever blir del av varumärke”

Lina Axelsson Kihlblom tänker se till att samhället tar tillbaka den demokratiska kontrollen över skolan. Foto: Maria Persson/AiP

En skolminister med erfarenhet från skolans hela styrkedja. Det är inte så konstigt att Magdalena Andersson valde juristen, rektorn, kändisen från URs serie ”Rektorn”, ledamoten i Skolkommissionen, Lina Axelsson Kihlblom, att slå näven i bordet för att rädda den svenska skolan undan en marknad som sorterar och slår ut.

Lina Axelsson Kihlblom har i dagarna, tillsammans med statsminister Magdalena Andersson,  presenterat regeringens förslag om hur man vill att delar av skolpengen omfördelas från friskolor till kommunala skolor. Detta eftersom svensk lag ställer högre krav och lägger tyngre ansvar på kommunala skolor.

– Det ska bli tydlighet i de olika uppdrag som kommunala skolor och friskolor har. Och att det finns en öppenhet och transparens i hur bidragen beräknas så att man vet att de går till de uppdrag som finns. Nu är det ju så att bidragen ser likadana ut oavsett till vem de går. Detta är en rättvisefråga, säger Lina Axelsson Kihlblom.

Det råder ingen tvekan om att skolan i allmänhet och särskilt en jämlik skola är vad skolministern brinner för. Jurist från början men med en lång karriär bakom sig i skolans värld, först som tjänsteperson och nu som den som har högsta politiska ansvaret för svensk grundskola och gymnasium.

Jag går ut med en skolnyhet och då toppar det näringslivssidorna dagen efter. Det säger ju lite om den svenska marknadsskolan…

– Det är så spännande att jag går ut med en skolnyhet och då toppar det näringslivssidorna dagen efter. Det säger ju lite om den svenska marknadsskolan…

Lina Axelsson Kihlblom säger att hon skämtade med sina medarbetare på utbildningsdepartementet och sa att om det blir en moderatledd regering kanske skolan kommer att ligga under näringsdepartementet i stället.

Men att det skulle bli det har hon inte alls siktet inställt på. Lina Axelsson Kihlblom återkommer flera gången under intervjun till det starka mandat S-kongressen i november gav till den skolpolitik som nu rullas ut för att man ska återta den demokratiska kontrollen över svensk skola. 

Om det var någon som var förvånad när Lina Axelsson Kihlblom blev minister i en S-regering så hör det till saken att hon varit socialdemokrat i många år. 

– Jag har som tjänsteperson arbetat med många olika politiska partier och alltid varit lojal. Men som privatperson har jag alltid varit socialdemokrat.

Så ingen annan regering har tidigare frågat om du vill bli minister?

– Nej, säger Lina Axelsson Kihlblom med ett skratt.

Tillbaka till själva kärnan för problemen i svensk skola: att den blivit en tummelplats för ganska fritt härjande marknadskrafter.

– Skolan har inte eleverna och lärarna i fokus, utan aktieägarna. Då hamnar ju eleven i andra hand. Det är sorgligt när elever och lärare slussas in i ett marknadssystem och lärare blir servicepersonal och elever blir en del av skolans varumärke. Och till och med att skolan tittar på hur eleverna ser ut… Ofta är det flickor som bedöms och ska vara representativa. Då tänker man att 50-talet är tillbaka och knackar på dörren, säger Lina Axelsson Kihlblom.

Hade det varit bättre om staten tog över skolan?

– Kommuner gör den lokala samhällsplaneringen. Skolan spelar en jätteviktig roll i det lokala samhället. Därför är den lokala demokratin väldigt viktig och det kommer den alltid att vara. Men om man har ett skolsystem som är oreglerat och där man får göra lite som man vill då blir det svårt för det lokala samhället att veta hur man ska lösa problemen, svarar Lina Axelsson Kihlblom diplomatiskt. 

Hon nämner, nästan med en suck, läroplanen från 2011 som hon menar gör att lärare och elever har väldigt svårt förstå vad de ska göra och kunna. 

En suck till: den fria etableringen för friskolor.

– Man kan som lokalpolitiker få läsa i lokaltidningen att: Oj, nu ska det öppna en friskola där. Hur påverkar det de kommunala skolorna? Kanske friskolorna också har antagningsregler som gör att de bara plockar vissa elever. Det här gör det väldigt svårt att vara kommunal huvudman.

Under sin tid som rektor i friskolevärlden såg hon själv fusket med kösystemet och en lagstiftning som hon beskriver som både naiv och djupt orättvis.

– Jag såg med egna ögon skolor som valde bort elever och att man sållade hej vilt. När man får ha samtal med föräldrar om att de måste vänta till barnet är fött innan de ställer sig i kö och de uttrycker frustration för det… Då undrar man vad det är för monster vi skapat?

Lina Axelsson Kihlblom är född 1970 och gick i skolan i en svensk småstad och hon säger själv att hon hade turen att gå i svensk skola när den var som bäst ur internationell synvinkel.

– Det som var bra med den skolan var att även elever som var ganska skolointresserade fick betyg, en yrkesutbildning. När jag möter dem på skolåterträffar, för jag gick i en fantastiskt rolig klass, så är de glada, vettiga, kunniga, smarta, vanliga människor. Behovet av att stämpla och att sätta F i betyg fanns inte.

Hon tycker det finns ett drag av bestraffning i dagens system. Har du ett F i ett kärnämne får du inte välja vilken gymnasieskola du vill, du får inte gå med dina kompisar.

Ungdomar skärper sig inte genom bestraffning. Det fungerar inte. 

– Men ungdomar skärper ju inte sig genom bestraffning. Det fungerar inte. Det som behövs är tydlighet, krav och väldigt tajt uppföljning. Vi har inte råd att skapa ”förlorare”, vi har inte råd att utsätta eleverna för en marknadsskola.

Vad är det i din bakgrund som gjort att skolan blivit din grej?

– Jag har en bror som är dyslektiker. Jag själv hade problem med att lära mig läsa. Jag kan fortfarande inte komma ihåg multiplikationstabellen. Men jag klarade mig jättebra. Jag hade högsta betyg i matematik på naturvetenskaplig linje på gymnasiet. Jag talar fem språk, men har jättesvårt med stavning. Jag brukar skicka fultexter till Vidar, säger Lina Axelsson Kihlblom, och tittar på sin pressekreterare Vidar J Lindgren.

– Då har jag bara smattrat in orden.

Lina Axelsson Kihlblom säger att hon tidigt var i ett system där hon kände att hon inte riktigt passade, hon har fått jobba med kravbilder och har hittat lösningar som fungerar för henne.

– Därför har jag en upparbetad känslighet för utslagningen, för när system inte gynnar. Det är saker jag tagit med mig och gjort lite till mitt signum. Jag har som rektor träffat hundratals elever som är pigga, smarta, har drömmar om livet och har så många härliga förmågor. Att de med alla dessa förmågor och talanger inte får en chans, det gör mig så jädra förbannad.

Annons:
Annons: