”Solidariteten – finaste med svensk fackföreningsrörelse”
Är det rätt eller fel med fackliga sympatiåtgärder? Det tycker Maria Arkeby, Tankesmedjan Tiden, och Caspian Rehbinder, IKEM, olika om.
Maria Arkeby, biträdande verksamhetschef Tankesmedjan Tiden:
1. Kan ett företag ha schysta villkor utan kollektivavtal?
Vi måste se till svensk arbetsmarknad som en helhet, inte till enskilda företag. Det fackliga löftet lyder: ”Vi lovar och försäkrar att aldrig någonsin, under några omständigheter, arbeta på sämre villkor eller till lägre lön än det vi nu lovat varandra. Vi lovar varandra detta i den djupa insikten om att om vi alla håller detta löfte så måste arbetsgivaren uppfylla våra krav.” Den lagstadgade minimilönen i vårt land är noll kronor. I stället har vi den partsmodell som både arbetsgivare och fack står bakom och som avundas internationellt. 90 procent av alla människor på svensk arbetsmarknad omfattas av kollektivavtal för att reglera löne- och anställningsvillkor, pensioner och försäkringar. Utan avtal riskerar fallhöjden för den anställda att bli enorm. Därför är det bästa man kan göra för att fortsätta att säkra schysta villkor på svensk arbetsmarknad generellt, att teckna kollektivavtal.
2. Det sägs att konflikten på Tesla är av stor principiell betydelse. Varför?
Ett bolag ägt av en amerikansk miljardär sveper in i vårt land utan att minsta intresse av att hedra den svenska partsmodellen som ger schysta villkor. I stället väljer de, rent ut sagt, att pissa på den genom att hota anställda med repressalier och, som det verkar, ta in strejkbrytare. Det gör självklart att känslorna svallar än högre. Men alldeles oavsett detta är det principiellt oerhört viktigt att få till ett kollektivavtal, både för svensk fackföreningsrörelse och för arbetsgivarorganisationerna. Det är viktigt inför framtida etableringar och för en fortsatt stark partsmodell där politiken håller sig på replängds avstånd från svensk lönebildning.
3. Är det rätt av andra fackförbund att vidta sympatiåtgärder?
Tveklöst. Det är bland det finaste med svensk fackföreningsrörelse. Solidariteten. Mindre grupper får stöd av större, för att få mer tyngd i förhandlingarna om ett bra avtal för sina medlemmar och deras arbetskamrater. Men vi ska komma ihåg att det är extremt ovanligt att det går så långt.
Caspian Rehbinder, arbetsmarknadspolitiskt ansvarig, IKEM:
1. Kan ett företag ha schysta villkor utan kollektivavtal?
Ja. Sambandet mellan bra villkor och kollektivavtal är långt från svartvitt. Tyskland har betydligt lägre kollektivavtalstäckning än Sverige, och Italien har betydligt högre. Det betyder inte att de anställda har det bättre i Italien och sämre i Tyskland. Det viktigaste för att villkoren både ska vara bra och kunna bli bättre år för år är tillväxt, konkurrenskraft och reallöner.
Kollektivavtalen i Sverige är förstås viktiga både för arbetstagare och arbetsgivare. De ger tydliga spelregler, förutsägbara regler, skydd för villkoren och fredsplikt. De minskar både transaktionskostnader och informationsasymmetrier – det vill säga, underlättar för en välfungerande marknad. Men det är de välfungerande marknaderna, inte kollektivavtalen i sig, som skapar bra villkor.
2. Det sägs att konflikten på Tesla är av stor principiell betydelse. Varför?
Nu strejkar IF Metall och ytterligare ett antal LO-förbund för att Teslas verkstäder med cirka 130 anställda ska sluta kollektivavtal. Det är ett medelstort företag i en bransch där kollektivavtalsnormen är ohotad, där facket använder sin oomstridda rätt att vidta stridsåtgärder för att sluta kollektivavtal.
Jag har svårt att se varför just det här fallet skulle vara av större principiell betydelse än andra stridsåtgärder för att sluta kollektivavtal med andra medelstora företag.
3. Är det rätt av andra fackförbund att vidta sympatiåtgärder?
Den svenska modellen fungerar så bra för att den har hittat en ömsesidigt gynnsam balans. På sin informationssida om Teslakonflikten skriver IF Metall själva att en av fördelarna med kollektivavtal är att ”kollektivavtalen ger arbetsfred”: företag som har kollektivavtal riskerar inte konflikt.
Men Sveriges konfliktregler sticker ut internationellt. Här är ”rätten att ta till sympatiåtgärder i det närmaste oinskränkt”, skriver Lotta Stern, Nils Karlson & Eva Uddén Sonnegård i ”Den svenska modellens framtid” (Dialogos, 2021). I andra länder är den rätten mer begränsad eller helt förbjuden.
Om stora och spridda sympatiåtgärder blir vanligare på den svenska arbetsmarknaden urholkas värdet av fredsplikten och därmed kollektivavtalen. Det, om något, är en principiellt riskfylld väg att gå.
