Självmålen i Kristerssons tal

Statsminister Ulf Kristersson (M) under sitt tal i Almedalen. Foto: Anders Wiklund/TT Foto: Anders Wiklund/ TT

Ulf Kristersson (M) talade i sitt Almedalstal om brottsförebyggande insatser. Därmed pekade Kristersson samtidigt ofrivilligt på sina egna försummelser inom området.
Här är alla självmålen.

Kristersson om språkinlärning: 

– Hälften av sexåringarna i Rinkeby pratar för dålig svenska när de börjar skolan. Många av de barnen är födda här, men talar ändå inte fungerande svenska. Hur är det ens möjligt? Något borde gjorts för länge sedan. 

Kristersson i verkligheten:

Något gjordes faktiskt 2008. Då inför socialborgarrådet Ulf Kristersson (M) vårdnadsbidraget i Stockholm. I Rinkeby-Kista stannar hela 14,5 procent av ett–treåringarna hemma med vårdnadsbidrag i stället för att gå svenskspråkig förskola. Att jämföra med 4,3 procent i Stockholm som helhet.

Antalet inskrivna barn på förskolorna i stadsdelen minskade med 350 barn 2008–2009. En kommunal förskola i Husby tvingades stänka på grund av vikande barnunderlag i stället öppnar privata muslimska förskolor.

Tusentals barn fick sämre språkliga förutsättningar 2008–2015. Många av dem är tonåringar idag.

Kristersson om trångboddhet:

– Många av det tidiga 1900-talets sociala problem har nu dykt upp igen. Extrem trångboddhet, problem med tandhälsa och barn som far illa. I SVT-journalisten Diamant Salihus bok ”Tills alla dör” berättas om en lärare som frågar en pojke varför han är så trött när han kommer till skolan.

– ”Sover du med dina syskon?” frågar läraren. ”Nej, du vet, jag sover där man ställer skorna när man kommer in”. Han blev sedan en av ledargestalterna i gänget som kallas Dödspatrullen. 

Kristersson i verkligheten:

Orsaken till segregationen och den stora trångboddheten i utsatta stadsdelar läggs, från både höger och vänster, på asylsökandes rätt att själv välja eget boende, den så kallade EBO-lagen. Den infördes av den borgerliga regeringen 1994. Ulf Kristersson var som riksdagsledamot med om att rösta igenom den.

S-ledda Södertälje, Göteborg och Malmö vädjade 2011 förgäves till Alliansregeringen, som Kristersson ingick i, att avskaffa EBO.

Kristersson om utrikes kvinnor utanför arbetsmarknaden:

– Sverige har flerbarnstillägg som uppmuntrar att skaffa många barn. I stället borde vi ju uppmuntra kvinnor i utanförskap att ta sig in på̊ arbetsmarknaden. Det vore en sant feministisk inrikespolitik! 

– Samma sak gäller förskolans betydelse: Självklar för de allra flesta födda i Sverige. Men inte bland många kvinnor födda utanför Europa. Men det är ju de barnen som behöver förskolan allra mest! 

Kristersson i verkligheten: 

Kristersson införde alltså en reform, vårdnadsbidraget, som direkt styrde mot ett ökat utanförskap: Kvinnor med utländsk bakgrund fick betalt för att stanna hemma och inte jobba samt för att inte sätta sina barn i svensk förskola.

90 procent av vårdnadsbidraget gick till kvinnor. Föräldrar med utländsk härkomst var kraftigt överrepresenterade. 2011 hade 38 procent av dem som erhöll vårdnadsbidraget utländsk bakgrund.

Kristersson om handlingskraft:

– Jag har ägnat en stor del av mitt politiska liv åt de här sociala frågorna. I riksdagens socialförsäkringsutskott, som socialborgarråd och på socialdepartementet. Ofta hjärtskärande problem som kräver både empati och handlingskraft. 

Kristersson i verkligheten: 

Under det rödgröna styret i Stockholm 2003–2006 ökade tillskotten till stadsdelarnas individ- och familjeomsorg årligen med 4,25 procent. Men Kristersson skar ned det till 0,65 procent i snitt 2007–2010.

Effekterna blir förödande. En larmrapport från Rinkeby stadsdelsförvaltning 2013 till Kristerssons efterträdare Anna König Jerlmyr (M), beskrivs att man inte längre har råd att hantera barn ”med komplexa problem”. Budgeten för barn och ungdom hade minskat med 81,3 miljoner eller 16 procent 2005–2012. Pengarna till individ- och familjeomsorgen hade minskat med 2,1 miljoner. Trots ”en markant ökning” av anmälningar till barn- och ungdomsenheten.

” Vi (har) nu nått gränsen för vad vi kan godta som en rimlig nivå på biståndsinsatserna och kvaliteten i det sociala arbetet… Resurserna räcker inte till för insatser till de barn/ungdomar som befinner sig i ett skede då öppenvårdens insatser skulle kunna göra skillnad”, skrev stadsdelen.

I maj 2013, bara ett par veckor efter larmrapporten, startar Husbykravallerna.