”Segregationsproblemet handlar inte bara om religiösa friskolor”

Sara Kukka-Salam, ordförande Socialdemokrater för Tro och solidaritet:

1. Bör religiösa friskolor förbjudas, regleras och begränsas rejält – eller tillåtas som hittills? Varför?

Skolans huvuduppdrag är att se till alla elever får en god utbildning så att de står rustade för framtidens vuxenliv. Utöver det ska skolan också vara en plats där barn får förståelse för medmänniskors olikheter, kan ifrågasätta rådande samhällsnormer och ges möjlighet att utveckla sin identitet. Så ser inte den svenska skolan ut i dag. För många barn misslyckas i skolan och den svenska skolan är djupt segregerad. Fokus bör ligga på att lösa dessa problem, inte huruvida huvudmannen är religiös eller inte. I klartext, attraherar en skola med en religiös huvudman endast barn från en religion så är det ett integrationsproblem. Likaså om en riskkapitalistdriven skola endast attraherar barn från överklassen. Det ensidiga fokuset på religiösa huvudmän, som utgör några ynka procent av Skolverige, känns stundvis populistiskt då samma segregerande problematik finns i landets övriga skolor, såväl kommunala (där närhetsprincipen segregerar) och i övriga friskolor. 

2. Kan/bör politiker ägna sig åt religionskritik?

Rätten att tro och religionsfriheten är en mänsklig rättighet. Politikens uppgift är inte att ifrågasätta eller kritisera den. Politikens uppgift är att bekämpa alla former av förtryck i samhället oavsett om de sker inom eller utanför religiösa sammanhang, och oaktat om de motiveras av religiösa skäl eller andra ideologiska orsaker.

3. Vad tycker du om religionskritiska karikatyrer och konstverk?

Humor kan vara ett effektivt verktyg för att belysa samhällsproblem. Men att kränka eller hetsa mot andra är inte tillåtet. Vad som är humor och vad som är hets, måste avgöras för fall till fall. Jag tror att samhället blir bättre om vi behandlar våra medmänniskor, inte minst minoriteter, med respekt och undviker att såra varandra onödan. Behandla andra som man själv vill bli behandlad helt enkelt. Bara för att något är lagligt, är det inte alltid moraliskt korrekt. Det kan rentav vara elakt. Och att vara elak mot någon annan är sällan en framgångsrik metod för den som vill förändra samhället på riktigt. Så om man vet att unga muslimska pojkar idag möter fördomar om att de skulle vara våldsamma och att muslimska män därför har svårare på arbetsmarknaden, ja då kan man fundera om teckningar som utmålar muslimers heliga profet som terrorist krossar eller befäster fördomar. Jag vet vad jag tror. Bör religiösa friskolor förbjudas, regleras och begränsas rejält – eller tillåtas som hittills? Varför?

Patrik Lindenfors, Forskningssekreterare på Naturvårdsverket, redaktör för Humanisternas medlemstidning Humanisten:

1. Bör religiösa friskolor förbjudas, regleras och begränsas rejält – eller tillåtas som hittills? Varför?

Religiösa friskolor bör inte vara tillåtna. Egentligen borde detta vara helt okontroversiellt. Rätten för barn till egen religions- och övertygelsefrihet är säkerställd i Barnkonventionens artikel 14, där det står att ”Konventionsstaterna ska respektera barnets rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet”. Stycket där efter begränsas föräldrarnas roll till att ”ge barnet ledning då det utövar sin rätt.” Att isolera barn i religiösa enklaver är inte att främja denna rättighet.

I Sverige tillåter vi inte den extrema form av isolering som hemskolning kan innebära, men vi tillåter den light-version som är religiösa friskolor. Många barn som hoppat av från slutna sekter vittnar om det lufthål den allmänna skolan utgjorde – ett lufthål som nu inte längre existerar för alla. Det är bara religion som har det här undantaget i skollagen, inte annan ideologisk övertygelse. Man skulle få väldigt svårt att starta till exempel en Röda Stjärnan-skola modellerad på det gamla östtyska utbildningssystemet.

Föräldrars rätt att påverka sina barn är inte ifrågasatt, det är föräldrars möjligheter att begränsa sina barns kontakt med andra livsåskådningar som är problemet. De föräldrar som så önskar har alla möjligheter att ge barnen skolning i religion utanför skoltid, antingen själva eller genom till exempel koranskolor eller bibelskolor. 

Skolan har många problem som behöver åtgärdas. Religiösa friskolor är ett av de enklare. Ta bort undantaget i skollagen.

2. Kan/bör politiker ägna sig åt religionskritik?

Självklart. Vissa religiösa traditioner och praktiker innehåller misogyna, homofoba, antidemokratiska och ovetenskapliga inslag. Sådana företeelser bör kritiseras i vilka sammanhang de än förekommer.

3. Vad tycker du om religionskritiska karikatyrer och konstverk?

Det går inte att göra en svepande bedömning av en hel genre på det sättet. Vissa religionskritiska karikatyrer och konstverk har god verkshöjd och är mycket roliga. Andra är plumpa, olämpliga och gränsar till hets mot folkgrupp. Här har Sverige redan en väl fungerande hetslagstiftning. En viktig princip är att all kritik och alla karikatyrer måste bedömas på samma grunder. En stat som värnar lika rättigheter för alla kan inte särbehandla religioner.