Seger för kampanjen Bildt vägrade driva

Margot Wallströms säkerhetsrådskampanj lyckades. Den kampanj som Carl Bildt vägrade driva som utrikesminister.

Sverige slog Italien och Nederländerna. Bildt ville att Sverige skulle låta EU avgöra kandidat. Anna Kinberg Batra (M) hävdar nu att alliansregeringen bidragit till segern.

Platsen i FNs säkerhetsråd är en fjäder i hatten för regeringen. Moderatledaren Anna Kinberg Batra vill dock ge lite av äran till alliansen.

– Det här är en framgång för Sverige. Det är många som jobbat länge med det här i olika regeringar, säger Kinberg Batra till Ekot.

Det var dåvarande utrikesminister Carl Bildt (M) som officiellt deklarerade Sveriges kandidatur i budgeten hösten 2011. Men alliansregeringen visade totalt ointresse att slåss för platsen, enligt Socialdemokraterna. Det manifesterades i det svenska misslyckandet med att ta en plats i FNs råd för mänskliga rättigheter 2012. Sverige kom då sist i kandidatgruppen.

Hösten 2013 skrev Stefan Löfven på DN debatt och uppmanade regeringen Reinfeldt att starta kampanjen omedelbart.

– Vi socialdemokrater har avsatt medel för detta i vår budgetmotion. Vad gör regeringen? Tänker den borgerliga regeringen ens inleda kampanjen?

Carl Bildt förklarade att alliansregeringen legat medvetet lågt och dragit slutsatser av att Finlands och Islands kandidaturer misslyckats.

– Det är mot den bakgrunden vi också tagit initiativ till en diskussion om hur EU kan agera mer samordnat när det gäller kandidaturer till säkerhetsrådet, för att stärka unionens möjligheter till kraftfullt agerande inom FN och för att undvika att medlemsstater konkurrerar med varandra, svarade Bildt i en interpellationsdebatt.

Socialdemokraterna var starkt kritiska till EU-samordningen, som Löfven menade skulle försvaga det nordiska samarbetet. När nu den nya rödgröna regeringen satsade på en kampanj vann Sverige över de europeiska konkurrenterna Italien och Nederländerna.

Anna Kinberg Batra menar nu att säkerhetsrådsfrågan ”står ovanför partipolitiken”. Men att underordna sig EU i stället för att satsa på att lyfta Sveriges röst i världen och arbeta för mer av FN-insatser och ett stärkt FN, är en skiljelinje i utrikespolitiken mellan S och M.

I den avslutande utrikespolitiska debatten 2014 talade Bildt nedlåtande om S-kravet på en kampanj.

– Kandidaturen kommer, med nordiskt stöd, att ta fasta på våra meriter som engagerad, generös och principfast FN-medlem och inte ske genom röstfiske och skytteldiplomati, sa Bildt.

– Vi är den sjätte största bidragsgivaren till FN-systemet, vi har haft 80 000 personer i FN-tjänst genom åren och vi är den tredje största humanitära givaren. Vårt FN-cv är starkt.

Ett uttalande som Socialdemokraternas dåvarande utrikespolitiska talesperson Urban Ahlin reagerade starkt på.

– Vet ni hur många som är ute i dag i FN-tjänst? Det är 27! Vet ni hur många det har varit i princip vartenda år sedan Carl Bildt blev utrikesminister? Det har pendlat mellan 25 och 35 per år. 80 000 i FN-tjänst – det är gamla meriter, Carl Bildt. Det är gamla socialdemokratiska regeringar som har tagit beslut om att sända ut svenska soldater i FN-tjänst.

– Ska du ha en chans att vinna en plats i FNs säkerhetsråd går det inte att pråla med lånta fjädrar, utan då handlar det om att visa en vision för framtiden och inte tro att man ska kunna vinna på gamla meriter.

Foto: Pontus Lundahl/TT och Riksdagen