SD-styret i Gävleborg skär ned på demokratin

Maktskiftet i Region Gävleborg 2022 gav för första gången Sverigedemokraterna en ledande roll i en region. Mattias Eriksson Falk (SD) blev vald till regionfullmäktiges ordförande. Ett uppdrag som Socialdemokraterna menar att SD utnyttjar för att inskränka demokratin och oppositionens möjlighet att påverka.

 – Man skär ned på demokratin, säger oppositionsregionrådet Jan Lahenkorva (S). 

Politiken i Region Gävleborg brukar inte tränga igenom till de nationella medierna. Men SDs inträde i regionstyret ändrade på det. 

Efter valet tog Patrik Stenvard (M) över som ordförande i regionstyrelsen. I den nya majoriteten ingår även Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Sjukvårdspartiet. SD fick två regionråd. Men distriktets två starka SD-män skulle stjäla rubrikerna.

12 december 2022 förbereder Mattias Eriksson Falk (SD) sammanträdet på Luciadagen Bollnäs folkhögskolas inbokade Luciatåg övar inför det planerade framträdandet.

När Eriksson Falk (SD) får se Lucia, som enligt rektor uppfattade sig som en hen, ställer han på eget bevåg in Luciatåget.

– Min uppfattning var att det här inte kunde uppfattas som en traditionell Lucia, säger han till P4 Gävleborg. 

Det stoppade Luciatåget blir en riksnyhet. Ett öppet mål för oppositionen. Efterspelet är dock minst lika intressant politiskt, vad händer med demokratin? Men svårare att få politisk debatt kring, menar Lahenkorva (S).

– Luciafrågan blev publik, man kunde se de ideologiska konfliktlinjerna. Sverigedemokrater som inte accepterar hbtqi-personer och människor som är annorlunda. Vi andra står för ett öppet samhälle där alla ska få leva sina liv och vara den man är, säger Jan Lahenkorva (S).

– Vi vann själva debatten om det var rätt eller fel att stoppa Lucia-tåget, konstaterar han. Men Sverigedemokraterna har fortsatt att strypa den demokratiska debatten. Det ger inte lika stora rubriker, men är lika farligt på sikt som att inte stå upp för människors lika rättigheter.

När Luciafullmäktige startarges under punkten anmälningar ingen förklaring till varför ordföranden ställt in Luciafirandet. Jan Lahenkorva (S) begär då ordningsfråga.

– Vi har inte ordningsfråga i kommunallagen. 

– Ordningsfråga är inte reglerat i kommunallagen och inte i arbetsordningen.Vill du yttra idag om någonting får du komma fram till presidiet och ta det där, svarar Mattias Eriksson Falk (SD). 

– Vi kommer inte tillåta att vi har anföranden från talarstolen gällande ordningsfrågor. Om ledamoten inte vill ta den med presidiet ber jag att han går och sätter sig, fortsätter Eriksson Falk (SD).

Tidigare har fullmäktige avgjort om ordningsfrågor får ställas. Nu ska presidiet, i praktiken Mattias Eriksson Falk (SD) själv, bestämma vad som får diskuteras. Ingen från de övriga partierna i majoriteten reagerar på att SD just ändrat vad som varit praxis i åratal, utan dialog med presidiet och utan att komma överens med partiernas gruppledare.

– Tack, jag har förstått att Sverigedemokraterna avser att tysta oppositionen, säger Lahenkorva (S).

När Lahenkorva går upp igen och nämner Luciatåget tystar Eriksson Falk (SD) honom.

– Ledamoten ska inte yttra sig om sådant som inte har med fullmäktiges ärenden att göra. Du har inte ordet längre. Om inte ledamoten går och sätter sig så har vi regler för det.

Regionfullmäktige får ingen förklaring och får inte debattera det som redan då är en riksnyhet.

– Det allvarliga i det här är ju just att han med sina hemmagjorda tolkningar av kommunallagen tystar kritiska röster mot Sverigedemokraterna, säger Jan Lahenkorva (S) när AiP träffar honom ett drygt år senare.

Socialdemokraterna följde upp med interpellation om det inställda Luciatåget. Men de fick inte interpellera mot regionfullmäktiges ordförande, hette det, och inte debattera varför interpellationen inte får ställas. Inte heller en så kallad enkel fråga.

S skriver då en motion om att återinföra Luciatåget, en fråga som Mattias Eriksson Falk (SD) drar i långbänk, och vars beredning han inte tillåter oppositionen att debattera, trots att kommunallagen ger utrymme för det. 

Mattias Eriksson Falk (SD) sitter till vardags i riksdagen. Där har han hyllat och motionerat om att ytterligare förstärka fullmäktigeordförandepostens ”neutralitet”. Detta genom att ordföranden, likt talmannen ersätts av partikamrat.

– Det är avgörande för en demokrati att en person får göra sin åsikt känd och att man får tycka olika. Men demokratin och det politiska arbetet måste också kunna granskas, till exempel av medborgare och medier. Det är en garant för att demokratin fungerar och att allmänheten känner tillit till samhällets institutioner, sa Mattias Eriksson Falk (SD) i en debatt med civilminister Erik Slottner (KD) i december 2023. 

Eriksson Falk (SD) har också i riksdagen krävt en utökad rätt att få skriftliga yttranden upptagna i protokollet. Han har nämligen själv blivit nekad detta som ledamot i Gävles kommunstyrelse. 

– Där säger ordföranden i kommunstyrelsen nej till ett särskilt yttrande om det i praktiken innehåller någon form av kritik mot förslaget eller den styrande majoriteten. Det är givetvis orimligt i mina ögon, då kritik är en del av att tycka olika.

Det säger alltså Eriksson Falk (SD) som själv använt sin ordförandepost till att stoppa ordningsfrågor med kritik mot honom personligen.

Han säger till civilministern att han lyckades gå runt förbudet mot skriftligt yttrande genom en ”innovativ användning av kommunallagen”. 

Debatten hemma i Gävleborgspolitiken handlar samtidigt om huruvida Eriksson Falk stryper debatten genom just innovativ användning av kommunallagen och att han inte gärna svarar på mediernas frågor.

Webbsändningen från regionstyrelsens möten har nyligen stängts ned.

– Varje enskilt ingrepp kanske man inte ser som så farligt, men lägger man ett pussel så ser man att man minskar på demokratin, säger Jan Lahenkorva (S).

– Man driver mot ett mer auktoritärt sätt att styra. Lag och Rättvisa i Polen i miniatyr. Man använder juridik, byråkrati och formalia för att minimera det offentliga samtalet. Jag tycker att det är riktigt obehagligt. 

I anslutning till attregeringens budget presenterades i september demonstrerade folkhögskolor över hela landet mot nedskärningarna. Alla folkhögskolor, nej inte i Gävleborg. Enligt personal fick de tre regiondrivna folkhögskolorna direktiv från förvaltningen om inte delta med motiveringen att det kan provocera den politiska ledningen, något som två av dem hörsammade.

Detta har bestämt tillbakavisats av regionledningen. Men enligt Socialdemokraterna har personal anonymt vittnat om rädsla.

– Det är grova anklagelser som inte är korrekta, svarar regionstyrelsens ordförande Patrik Stenvard (M) i fullmäktige och förklarar att den nya regionledningen tvärtom jobbar hårt för att bryta tystnadskulturen som den tidigare majoriteten är ansvariga för.

– Vi kan inte bevisa att den politiska ledningen har uppmanat förvaltningsledningen, men de styr på ett sätt att förvaltningsledningarna uppfattar signalerna, säger Jan Lahenkorva (S).

Faktum är att runt om i landet har en rad kommunchefer sagt upp sig de senaste åren, mer eller mindre öppet i protest mot Sverigedemokraternas detaljstyrning av tjänstemännens arbete.

Ett flagrant exempel på det är Länsmuseet i Gävle, där museichefen avgick i våras.

Regionen, som en av huvudmännen, brukar utse ordförande. Riksdagsledamoten Roger Hedlund (SD) fick uppdraget efter valet och tog det på allvar. 

”Som ordförande för länsmuseet Gävleborg, presenterade jag mig idag för personalen och berättade om våra ambitioner, där åratal av sossestyre arbetat för att sudda ut vår kultur och historia. Nu ska svensk historia och kultur åter komma i fokus med ett sverigedemokratiskt styre!”, skrev Hedlund på X i februari 2023. 

Som ordförande för länsmuseet Gävleborg, presenterade jag mig idag för personalen och berättade om våra ambitioner, där åratal av sossestyre arbetat för att sudda ut vår kultur och historia.

Nu ska svensk historia och kultur åter komma i fokus med ett sverigedemokratiskt styre! pic.twitter.com/6DmYjtwyTs

— Roger Hedlund (@rogerhedlund) February 7, 2023

Samtidigt som det pågick en debatt om ”armlängds avstånd” mellan kulturen och politiken ville Hedlund (SD) själv avgöra vilka konstverk som skulle få vara kvar och inte. 

– Ska vi överlämna skattemedel och utformningen till enskilda individer? Jag tycker det är bra att vi har en politisk styrning utifrån de som är förtroendevalda, sa Hedlund till DN.

Han förklarade att han har ett stort kulturintresse.

– Mitt intresse väcktes när jag var ung och när Ultima Thule var stora och sjöng mycket om kulturarv och historia.

När det visar sig att styrelsen, inte regionen, har rätt att välja ordförande, stoppas Roger Hedlund (SD).

Hur gick det då med Luciafrågan? 

I personalutskottets utredning angavs förklaringen att Mattias Eriksson Falk (SD) ville avstyra en politisk manifestation.

KD och SVG har tagit avstånd från agerandet. Men Mattias Eriksson Falk (SD) sitter kvar.

Socialdemokraterna fick vänta nästan ett år på att debattera frågan i fullmäktige. 

– Vi ville ha en särskild debatt i februari 2023, när frågan fortfarande var aktuell. Den fick vi i november, då i stort sett samtliga regionråd från oppositionen var på SKR, berättar Jan Lahenkorva (S).

Det bidde till slut en allmän värdegrundsdebatt som inte uttalat fokuserade på luciaincidenten. Mattias Eriksson Falk (SD) deltog inte själv, men berömde nöjt efteråt fullmäktige för att det blivit en oväntat stillsam debatt.

För riksdagsledamöter är det väl känt att interpellationer och särskilda debatter ska hållas i nära anslutning till den aktuella händelsen. Det är tydligt uttalat av konstitutionsutskottet, som ett viktigt instrument i de folkvaldas granskande uppgift.

Detta bryter dock fullmäktigeordförande Mattias Eriksson Falk (SD) återkommande emot på hemmaplan, där listan över obehandlade frågor växt.

– I oktober hade vi planerat ett två dagars sammanträde. Då ställde ordföranden in dag två, trots att vi inte hann med ärendelistan, säger Lahenkorva (S) som menar att det berodde på att Eriksson Falk (SD) skulle till riksdagen.

En som reagerat starkt emot att ledningen via mötesformalia stryper debatten är Kristdemokraternas Peter Åkerström. 

Han var ett av de ombud på KD-rikstinget i november som protesterade när de inte fick debattera motionen om ett nej till att släppa in SD i regeringen. 

– Jag tycker att vi som parti måste kunna prata om de här frågorna och vi måste kunna markera. Det tycker jag Kristdemokraterna är dåliga på att göra, sa Peter Åkerström (KD) till Aftonbladet.

I Gävleborg styr Åkerström med SD. Han är vice ordförande i personalutskottet som hanterade Luciafrågan. På fullmäktige två veckor efter rikstinget kritiserade Åkerström (KD) i stället oppositionens hårda ord och tonläge – sannolikt Lahenkorvas jämförelser med auktoritära styren – inte Eriksson Falks (SD) agerande i Luciafrågan.

– Att vi är olika och har olika utgångsvärden är okej. Vi ska debattera men man kan tänka på vilka ord man använder, sa Åkerström.

Det är de andra partiernas passivitet som möjliggör för Sverigedemokraterna att agera, påpekar Jan Lahenkorva (S).

– Han (Åkerström) har varit med och förhandlat med Sverigedemokraterna. Han har alla möjligheter att ta debatten här som han ville ta på riksnivå.

– Moderaternas mål var att avsätta oss, sedan hade ingen ytterligare politisk idé. SD har en politisk idé. De vill förändra samhället i en annan riktning.

Regionfullmäktige hade inte något nytt Luciafirande 2023, trots Sverigedemokraternas vurm för traditioner och kulturarv.