SD: Kvinnor ska vara kvinnor

Foto: Henrik Montgomery/SCANPIX

Sverigedemokraterna vill locka fler kvinnor till partiet – med bevarade könsroller, abortmotstånd och nej till
kvotering. SD ifrågasätter att kvinnor diskrimineras vad gäller lön och rekrytering till chefspositioner.
– Det kanske är så här att kvinnor inte behöver den maktfaktorn, säger SD-kvinnors ordförande Carina Herrstedt.

Jimmie Åkesson vill ändra av SD som ett parti enbart för arga unga män. Men enligt SCB är SD fortfarande de unga männens parti, men i något mindre utsträckning de outbildades.

Statsvetaren Henrik Oscarsson säger till DI att kvinnor är generellt mer toleranta i frågor som rör flyktingar och invandring och står åsiktsmässigt längre från Sverigedemokraterna än männen. Särskilt högutbildade kvinnor nobbar SD.

Erik Almqvist gjorde knappast någon bra reklam för partiets kvinnosyn i den järnrörsfilm Expressen publicerade. Men kvinnoförbundets ordförande tycker att partiet är på rätt väg att nå kvinnorna.

– Rent opinionsmässigt går det väldigt bra. Vi har fått fler kvinnliga medlemmar och enligt undersökningar är det allt fler kvinnor som väljer att lägga sitt stöd på SD, säger Carina Herrstedt.

Expressenfilmen ger snarare bilden av arga män som förolämpar kvinnor på gator och torg? Hur har ni hanterat det?

– Det har vi väl inte hanterat mer än att vi tagit avstånd från det naturligtvis. Det har ju partiet i sin helhet gjort också. Det handlar om en enskild person som gjort på detta sätt. Att det skulle vara flera stycken på gator och torg är inte en korrekt beskrivning.

Carina Herrstedt säger att det visserligen inte är en ursäkt, men ordet hora används i dag i vanligt språkbruk.

– Att man kallar folk hora har tyvärr blivit dagens skällsord. En annan vågade knappt svära på skolgården, men går du ut på en skolgård i dag så är det ett vanligt ord. De här orden, som kan vara väldigt känslomässigt laddade, har blivit ett vardagligt språk.

– Det är ett samhällsproblem egentligen.

Det var en het debatt inom SD när partiledningen drev igenom att socialkonservatismen skulle vara partiets ideologiska hemvist, snarare än nationalismen, när ett nytt principprogram antogs förra året.

När det gäller jämställdhetspolitiken så är SD nästan övertydligt socialkonservativ.  Partiet driver en politik som ligger i linje med den kristna högern. SD är som enda parti i riksdagen emot dagens tidsgräns för fri abort på 18 veckor och vill sänka den till 12 veckor.

”Genom en sänkning av abortgränsen skulle det finnas ett större rättsligt skydd för fostret, där en prövning sker med en övervägning mellan kvinnans och fostrets intressen.”

Hur tror du kvinnor lockas av ett parti som vill inskränka aborträtten?

– Det tror jag absolut att man kan göra. Det är dels barnets aspekt dels har de andra nordiska länderna tolv veckor. Vi har inte någon anledning att ha någonting annat.

– Men det är både och naturligtvis. De som är för är för, och de som är emot är emot. Jag tror inte att man med den frågan lockar varken den ena eller den andra.

– Det är en intressant fråga överhuvudtaget. När blir det vi har i magen ett liv? Om man misshandlar någon och den mister sitt barn, räknas det som att ta livet av någon eller inte?

Man brukar ställa det mot kvinnors rätt att själv bestämma över sin kropp?

– Ja, absolut. Det får man fortfarande göra. Kan man åberopa särskilda skäl då bör ju möjligheten fortfarande finnas.

– Personligen kan jag väl tycka att anser man sig själv ha rätt att bestämma, så bör man också ta ansvar och konsekvenser av det.

Hur menar du då?

– Jag menar att om man är så pass mogen och vuxen att man kan ha samlag och skaffa barn, då borde man också vara så pass mogen att vill man inte ha ett barn så får man skydda sig.

Enligt SD är stereotypa könsroller inget problem. Kvinnor ska vara kvinnor och män ska vara män, enligt partiets jämställdhetspolitik.

”Sverigedemokraternas uppfattning är att det existerar medfödda skillnader mellan de flesta män och de flesta kvinnor som går bortom det som kan observeras med blotta ögat. Vi är också av den uppfattningen att de manliga och kvinnliga egenskaperna i många fall kompletterar varandra.”

– Jag tycker det är konstigt att någon skulle ha en annan ståndpunkt än att det existerar medfödda skillnader. Jag tycker att man måste låta var och en utvecklas till vad den vill och inte ha ett genusperspektiv på precis allting. Vill flickor leka med dockor så ska de göra det.

– Vi ska inte säga att vi inte ska klä barnen i rosa. Det finns skillnader och de ska man inte vara rädd för att bejaka.

Men är det inte det som leder till att man får en könsuppdelad arbetsmarknad?

– Jag tror inte vi ändrar på det bara för att flickor tvingas leka med bilar när de är små. Jag kan inte se den kopplingen. Var och en får utvecklas till den individ de är. Det ska man inte hindra.

– Det är väldigt överdrivet. Att man inte ska få kalla gaffel för gaffel och kniv för kniv.

Löneskillnaderna mellan män och kvinnor är den stora jämställdhetsfrågan på arbetsmarknaden, enligt SD. Men Sven-Olof Sällström (SD), Sverigedemokraternas nya ekonomiskpolitiske talesperson, ifrågasätter i motionen ”En jämställd arbetsmarknad” om det överhuvudtaget finns belägg för lönediskriminering.

Löneskillnaderna sägs i stället bero på att kvinnor oftare ”väljer” låglöneyrken.

”Det leder till löneskillnader på arbetsmarknaden samt en överrepresentation av män i bolagsstyrelser, något som dock inte kan förklaras utifrån diskriminering utan utifrån de olika livsval kvinnor och män gör.”

SD vill inte koppla ihop livsvalen med könsroller.

”Vi baserar vår jämställdhetspolitik på sunt förnuft och vetenskap. Vår politik tar sin utgångspunkt i hur män och kvinnor är, inte hur de borde vara”, skriver Sven-Olof Sällström (SD).

SD vill förbjuda kvotering på grund av kön i all offentlig verksamhet. Det är fel att tala om positiv särbehandling, det innebär i samtliga fall att någon diskrimineras, menar SD.

”Det är också ett steg bort från en jämställd arbetsmarknad om den offentliga sektorn börjar anställa på grundval av kön och inte kompetens.”

Hur SD vill komma till rätta med de problem som man angriper via kvotering underrepresentation av kvinnliga chefer i näringslivet, en könsuppdelad arbetsmarknad – har Herrstedt svårt att svara på.

– Jag tycker alla ska ha samma möjligheter om du tar ett chefsjobb – att alla har samma möjligheter att uppnå det, om man vill.

– Det är så lätt att bara förlita sig på statistiken och säga ”nej, det inte jämnt fördelat”. Det kanske är så här att kvinnor inte behöver den maktfaktorn.

– En kvinna för mig är inte… Man är inte mer värd bara för att man sitter på en chefsposition. Kvinnor har ett värde i det de gör i alla fall.

– Det är inte lösningen på det, men rätt person med rätt kompetens ska gå före oavsett vilket kön man har.

Du ser ingen strukturell diskriminering av kvinnor på arbetsmarknaden?

– Det finns det alldeles säkert. Men skulle vi ha en kvotering så innebär det per automatik att vi diskriminerar en annan grupp. Jag är emot all diskriminering och kvotering. Även om vi skulle kvotera in män så är jag också emot det.

Men om alla företagsledningar består av män och alla valberedningar består av män som anställer och rekryterar män, då pågår väl en kvotering redan i dag?

– Jag skulle inte vilja påstå att det pågår en kvotering. Utan det har ju snarast bara blivit som det har blivit.

– Jag kan i och för sig hålla med om det att om en valberedning består av unga kvinnor så är det framför allt unga kvinnor som väljs in. Men samtidigt i bolag så är det faktiskt ägaren som själv bör bestämma hur den vill ha sin sammansättning, säger Herrstedt.

Den här defensiva inställningen till jämställdhet – att det blir som det blir – beskriver partiet som en formell jämställdhet:

”Vi förespråkar en formell jämställdhet där varken kvinnor eller män skall särbehandlas på basis av sin könstillhörighet. Om detta sedan skulle visa sig leda till att män och kvinnor inte gör allting på samma sätt, i exakt samma utsträckning, så betraktar vi inte det som problematiskt.”

Sverigedemokraterna är därmed naturligtvis också emot alla former av mer individualiserad föräldraförsäkring, det vill säga fler pappamånader. Det ska vara helt upp till familjen att besluta om, anser SD.

– Det finns ju en jämställdhetsbonus i dag som jag förstår ändå har fallit hyfsat väl ut, säger Herrstedt.

Herrstedt har missat att partikollegorna Sven-Olof Sällström och Julia Kronlid motionerat om att avskaffa jämställdhetsbonusen som även den ses som ”en statlig pekpinne”.

– Jag vet inte om jag ska vara ärlig. Det är hopplöst att försöka sätta sig in i allting, säger Herrstedt och skrattar lite ursäktande.

– Men det är fler pappor som är hemma med sina barn nu än det varit tidigare, så är det ju. Så någonting har i alla fall gett effekt.

Ökningen av andelen pappor som tar ut föräldraledighet stannade av under 2011, enligt TCO. Kvinnorna tar i dag ut över tre fjärdedelar av föräldradagarna. Med nuvarande takt tar det 59 år innan uttaget blir jämställt.

SD-kvinnor prioriterar nu att få de kvinnor som redan är med i partiet att vilja ta på sig uppdrag så att kvinnliga väljare kan se att man kan vara kvinna och sverigedemokrat.

Men det är inte lätt, enligt Herrstedt. Det är tuffare att komma ut som Sverigedemokrat för en kvinna.

– Jag har ju sagt att män generellt har mer skinn på näsan än kvinnor. Någonstans är det så. Och den bilden – att folk står och kastar saker och skriker på torgmöten – kvinnor som står i publiken tänker inte: Nu ska jag engagera mig.

– Kvinnor och män har på det stora hela olika yrken. Kvinnor jobbar ofta med människor, på äldreboenden på dagis. Att då kanske vara dagisfröken på en invandrartät skola och bli offentlig Sverigedemokrat, det kan så klart ställa till problem.

SD-kvinnor bildades för endast två år sedan. I dag har förbundet 210 medlemmar. SD hade alltså inget kvinnoförbund när det kom in i riksdagen.

Det första utspelet kom på ettårsdan i oktober 2011 – att den internationella kvinnodagen borde läggas ned.

– Det är mycket fokus på kvinnor och kvinnors frågor, jämfört med tidigare. Då tappar ju kvinnodagen lite udden, så jag tycker att den kan tas bort. Jag har också svårt att förstå varför vi till exempel ska ha en dag som uppmärksammar kanelbullen och en internationell skrattdag, sa Herrstedt till SvD.