Satsar Tidöpartierna verkligen mest på låg- och medelinkomsttagare?
Tidöpartierna hävdar att de som tjänar minst gynnas av skattesänkningarna i budgeten samt att den innebär en satsning på barnfamiljer med små marginaler och utsatta kvinnor.
Men stämmer verkligen det?
Efter ett par tuffa inflationsår med extrem kostnadskris vill Tidöpartierna nu signalera att i budgeten blir det ”Mer pengar i plånboken för hushållen”. Det är rubriken för en presskonferens om skattesänkningar 5 september.
Finansminister Elisabeth Svantesson (M) vill inte redovisa hela den fördelningspolitiska effekten av budgeten för 2025, men säger att ”väldigt många svenska hushåll” får det bättre.
Men Sverigedemokraternas ekonomiskpolitiske talesperson Oscar Sjöstedt presenterar det utbyggda jobbskatteavdraget som en satsning på låg- och medelinkomsttagare.
— Alla som har en inkomst på lite under 16 000 kommer att gynnas av det här förslaget. Även många som jobbar deltid kommer att gynnas, förklarar Sjöstedt (SD).
Han säger även att skattesänkningarna blir som störst upp vid inkomster upp till 40 000 kronor. Det ska en vecka senare visa sig vara missvisande.
– Fokus ligger någonstans i inkomstspannet 16 000 till 40 000 kronor i månaden, det vill säga väldigt tydligt på låg- och medelinkomsttagare, säger Oscar Sjöstedt (SD),
Detta trots att redan regeringens tabellverk visar att de som tjänar över 62 500 kronor får fem gånger så mycket som den som tjänar 25 000 kronor, inräknat den höjda gränsen för statlig skatt.
På frågan om det inte totalt innebär att höginkomsttagarna blir vinnare svarar Oscar Sjöstedt (SD):
– Ja, men i det vi gör, det vi aktivt fattar beslut om, så ligger tyngdpunkten på låg- och medelinkomsttagarna.
Vad som Sjöstedt (SD) och Svantesson (M) inte säger på presskonferensen är att Tidöpartierna i budgeten även aktivt fattar beslut om att satsa 4,7 miljarder på att slopa avtrappningen av jobbskatteavdraget på de allra högsta inkomsterna, 65 000 – 180 000 kronor i månaden. Vilket alltså flyttar ”tyngdpunkten” rejält högre upp i inkomstklasserna.
Det kommuniceras först en vecka senare.
Dessa höginkomsttagare får nämligen upp till 39 000 i sänkt skatt eller drygt 3 000 kronor i månaden. Att jämföra med 60 kronor i månaden sänkt skatt för den som tjänar upp till 16 667 kronor, varav 9 kronor i förstärkt jobbskatteavdrag.
Gruppen låginkomsttagare är dock extra viktig att stödja menar Tidöpartierna på pressträffen 3 september.
– De som har minst marginal, det är de som har haft det tuffast när inflationen slår sina klor i svensk ekonomi. Det gäller inte minst barnfamiljer och ensamstående föräldrar, säger Kristdemokraternas ekonomiskpolitiska talesperson Hans Eklind.
Beskedet är att därför förlängs det förstärkta bostadsbidraget i sex månader.
– Anledningen är att det här är ett träffsäkert sätt att nå de mest utsatta. Tre av fyra som tar del av bostadsbidraget är barnfamiljer, säger Eklind (KD).
– 1 325 kronor, det är 25 procent mer i tillägg.
Tidigare var det dock 40 procents tillägg.
Vad Eklind (KD) i själva verket säger är alltså att detta ”träffsäkra” sätt att ge mer pengar i plånboken hos de mest utsatta slopas den 1 juli 2025.
Inte nog med det, pengarna skärs dessutom ned. Från tidigare max 2 100 kronor i månaden till 1 325 kronor, nästan en halvering.
Enligt Försäkringskassan berörs 100 000 barnhushåll. Dessa får i snitt sitt tilläggsbidrag sänkt med 400 kronor i månaden från 1 080 till 680 kronor vid årsskiftet, för att helt bli av med det 1 juli.
Stämmer det då som finansministern uppger att ”hushåll längs hela inkomstskalan får mer pengar i plånboken”?
– Nu när vi ser hur antalet barnfamiljer som vräks ökar på ett oroväckande sätt och fler barnfamiljer också hamnar hos kronofogden, lägger regeringen många miljarder på att sänka skatten för de mest förmögna i vårt land. Samtidigt som de vill sänka det särskilda bostadsbidrag som finns för de barnfamiljer som har det tufft, säger Magdalena Andersson (S).
Kostnaden för tilläggsbidraget till barnfamiljer med bostadsbidrag, ”de som har minst marginal”, är 412 miljoner kronor 2025. Tio gånger så mycket, 4,7 miljarder, satsas på skattesänkningen för dem med de högsta inkomsterna.
Medan den ”träffsäkra” satsningen på barnfamiljerna sänks för att sedan slopas, så trappas satsningen som träffar de som tjänar mest alltså upp.
Enligt regeringens egna siffror går 95 procent av tilläggsbidraget till de två tiondelar som tjänar minst. Motsatt fördelningsprofil gäller för sänkt skatt på ISK-sparande, som också ingår i Tidöpartiernas satsning på ”mer pengar till hushållen”.
Där går 70 procent till den halva av befolkningen som har högst inkomster och 35 procent till de 20 procent bäst betalda.
Att höja den skattefria grundnivån för ISK-sparande till 300 000 kostar 7 miljarder 2026.
– Det ska helt enkelt löna sig mer att spara än att slösa, säger Liberalernas ekonomiskpolitiska talesperson, Cecilia Rönn om ISK-förslaget.
Men faktum är att många hushåll varken har råd att slösa eller att spara. 20 procent av Sveriges hushåll, 1,7 miljoner människor, saknar kontantmarginal (förmåga att betala en oförutsedd utgift på minst 13 000 kronor) enligt SCB 2023.
Det gäller särskilt ensamstående med barn där sju av tio är kvinnor. Ändå marknadsförs ISK-skattesänkningen som en jämställdhetsreform.
”Många kvinnor fastnar i destruktiva relationer för att de inte har råd att lämna… Det är en av anledningarna till att regeringen arbetar med ett förslag att göra de första 300 000 inom ISK skattefria”, förklarar Elisabeth Svantesson (M) på Facebook.
– Jag hoppas att ännu fler svenskar nu kommer känna att de har möjlighet att lägga undan lite pengar för att bygga upp sitt eget så kallade fuck off-kapital eller frihetskapital. För tänk ändå vilken frihet och trygghet det är att veta att du kan ta dig ur oönskade situationer, vare sig det är en dålig arbetsplats, chef, hyresvärd eller partner, säger Cecilia Rönn (L) på pressträffen.
Johan Enfeldt, LO-utredare, kallar det för ”lyxfeministiskt önsketänkande”:
”Att motivera den (ISK-skattesänkningen) med att nå kvinnor som inte har råd att spara är i bästa fall önsketänkande, i sämsta fall en avsiktlig dimridå.”
”Det är såklart inte den redan låga skatten på ISK som bromsar sparande utan att pengarna inte räcker till”, skriver Enfeldt på LO-bloggen.
Detta eftersom kvinnor tjänar mindre, jobbar oftare deltid och har otryggare anställningar. Många kvinnor jobbar inom den hårt pressade sjukvården, där sju miljarder skulle göra skillnad.
Våldsutsatta kvinnor återfinns dessutom främst i socioekonomiskt svaga grupper som missgynnas i budgeten, påpekar Enfeldt:
”Om finansministern ville göra något på riktigt så att grupper med låga inkomster och otrygga jobb får lättare att lämna en destruktiv relation finns det annat att göra än att sänka skatten för de som har pengar över.”
LO:s fördelningspolitiska beräkning av alla Elisabeth Svantessons (M) remitterade skattesänkningar talar sitt tydliga språk.
Magdalena Andersson (S) säger att ISK är en bra sparform där vanliga löntagare kan skapa en buffert. Men frågan är hur mycket lägre skatten ska vara på ISK jämfört med inkomstskatten för en undersköterska.
– Framför allt är ju frågan hur mycket av de miljarder som regeringen lägger på det här som de facto går till dem som har väldigt stora sparanden och ofta är väldigt förmögna personer. Hur mycket ska vi skattegynna de förmögna i förhållande till undersköterskan som är ensamstående med barn och inte har råd att lägga undan på ett ISK-konto?