Satsa på kulturen och biblioteken – det är en demokratifråga

Hur mycket demokrati har vi råd med egentligen? Få personer ställer den frågan, eller tycker att det är en relevant frågeställning. Däremot är det oftare frågan formuleras när det gäller kulturen. Den som ställer frågan förstår då inte att kultur och demokrati hänger ihop.

Kulturen formar samhället lika mycket som den speglar det. Kulturen hjälper oss att förstå vår samtid och vår historia. Samtidigt utmanar den våra föreställningar och får oss att bryta våra tankar mot varandra. Det är inte för intet som kulturen är bland det allra första som auktoritära och populistiska rörelser ger sig på.

 Runt omkring oss i världen ser vi hur dessa krafter censurerar kulturen och styr nyhetsflödet. Nu anger Sverigedemokraterna nationellt (DN debatt 191121) att de genom att reglera public service ska tvinga personer som har uppdrag inom vad SD definierar som vänstern att uppge det för att få uttala sig. En direkt inskränkning av föreningsfriheten. Tyvärr ser vi redan idag exempel i Sverige där en kommun styrd av Sverigedemokraterna inskränker yttrandefriheten genom att censurera konsten och genom att försöka styra vilka böcker som får lånas ut på biblioteken.

Jag hade inte kunnat föreställa mig att behovet av att stå upp för den fria kulturen och därigenom för demokratin skulle bli så stor under min livstid.

Men ett starkt, fritt kulturliv skapas inte bara genom att den inte begränsas. Det räcker inte att politiken håller armlängds avstånd till beslut om kulturstöd eller konstinköp, utan det handlar lika mycket om det praktiska arbetet med att tillgängliggöra kulturen för fler.

För idag är deltagandet i och skapandet av kultur mycket ojämlikt fördelat. LO:s rapport ojämlikt deltagande i kulturen har, liksom Myndigheten för kulturanalys, konstaterat att individer uppväxta i tjänstemanna- eller företagarfamiljer tar mer aktiv del av i princip alla former av kulturkonsumtion och kulturutövande jämfört med individer uppvuxna i arbetarefamiljer.

En av de mest jämlika kulturupplevelserna är dock besöken på våra bibliotek. Men utbildningen får stort genomslag på i vilken grad vi läser böcker. Tyvärr har betydelsen av utbildning ökat för både biblioteksbesök och bokläsning över tid.

Många har försökt fånga anledningen till detta. Förutom den vanligen konstaterade konkurrensen vad gäller fritidssysselsättning skulle en annan kunna vara att det totala antalet öppet-timmar på landets bibliotek har minskat de senaste åren och att antalet folkbibliotek mellan 2014 till 2018 minskade från 1156 till 1109, enligt statistik från SKL.

Nästan var fjärde kommun drog ned på sin biblioteksbudget 2019. Det kan delvis förklaras av att fyra av fem kommuner tvingas att skära ned i sina verksamheter i år. Men även i en rik och växande stad med en av landets lägsta skatter, Stockholm, skar den borgerliga majoriteten ned på biblioteken 2019. Biblioteksnedskärningarna ledde till många stängda dörrar på biblioteken under det gånga året.

Detta duger inte!

I den tid vi lever, när allt mer av våra gemensamma utrymmen har kommersialiserats så är biblioteken fortfarande ett offentligt rum som alla kan ta del av på lika villkor. En plats där alla kan mötas. Biblioteken öppnar dörrar till andra världar. Litteraturen ger oss fler perspektiv, breddar vår värld och ger oss nya kunskaper. Att ge barn och unga vanan att läsa är troligen en av de viktigaste uppgifterna vi kan åta oss för att stärka både deras kunskapsutveckling i skolan och för att stärka dem som demokratiska medborgare. Samhället blir rikare när vi är fler som läser, utvecklas och bildas. 

Nu krävs en ordentlig kultur- och bibliotekssatsning runt om i vårt land och Stockholms stad borde ta ledartröjan i detta arbete, istället för att vara ett avskräckande exempel.

Emilia Bjuggren (S)

oppositionsborgarråd Stockholm