Anne-Marie Lindgren: Satsa flygskatten på infrastruktur

Regeringen aviserar nu en skatt på flygresor. Det ärligt deklarerade syftet är att dämpa dagens ökning av flygresandet och med det minska flygets klimatpåverkan. Flera andra länder beskattar redan flygresor, just av klimatskäl.

Jag åtar mig inte att bedöma effekterna av den nu föreslagna skatten, men det är inte mer orimligt att lägga skatt på flyg än vad det är att beskatta biltrafik. Snarare är dagens situation, där flyg beskattas mycket lägre än andra trafikslag, orimlig.

Alldeles särskilt med tanke på att det är centralt för klimatpolitiken att minska utsläppen från transportsektorn. Och här står flyget för en stor del av de svenska klimatpåverkande utsläppen.

Här är det höggradigt påkallat med ärlighet: det går inte utan en del livsstilsförändringar, till exempel när det gäller resandet. Hur tråkigt det än kan låta.

Så att kritisera en flygskatt för att den kommer att leda till färre avgångar och dyrare biljetter – vilket branschen nu klagar över – är inte så relevant. Det är ju liksom det som är meningen med skatten…

Men förändrade resmönster handlar förstås inte bara om vad som behöver minska utan också om vad som behöver öka.

Kollektivtrafiken, med andra ord. Det finns en hel del behov att fylla där.

Vilket är vad intäkterna från flygskatten borde användas till. De skulle, exempelvis, kunna användas för att komma ikapp med det eftersatta underhållet inom järnvägen. Eller till viktiga regionala utbyggnader av kollektivtrafiknätet.

Av någon anledning tänker dock inte regeringen göra det. I stället tänker sig regeringen att pengarna ska användas till att sänka arbetsgivaravgiften för småföretag som gör sin första anställning.

Det är dumt. Och bortkastade pengar.

Sänkta arbetsgivaravgifter är dyra, och ineffektiva, instrument för att öka sysselsättningen. Merparten av stödet går alltid till anställningar som skulle ha skett ändå, det visar alla de försök med sänkta arbetsgivaravgifter som gjorts, såväl i Sverige som i andra länder. Tillskottet av helt nya jobb är marginell.

Man kan ju bara påminna om ungdomsrabatten på arbetsgivaravgifterna, som alliansregeringen införde och den rödgröna regeringen avskaffade.

Det senare skedde till ackompanjemang av diverse dystra (borgerliga) profetior om ökande ungdomsarbetslöshet. Men något år senare hade fler ungdomar fått jobb än under hela den tid ungdomsrabatten gällde…

För avgörande för sysselsättningen – även den i småföretag – är faktiskt den allmänna styrkan i ekonomin, och med det efterfrågan på arbetskraft. Även i det perspektivet, sysselsättningens, är det vettigt att lägga de 1,7 miljarder flygskatten beräknas ge på infrastruktursatsningar.

För de skapar också jobb. Många fler jobb än nedsatta arbetsgivaravgifter gör.
Och det känns rätt förbryllande att en regering, som nyss avskaffat en sådan subvention med den korrekta motiveringen att den var ineffektiv för sitt syfte nu plötsligt tänker sig att införa en ny…

Dessutom, på ett mer övergripande plan: den som varit med länge i skattedebatten (jag, till exempel) har hunnit konstatera att oavsett vilken skattehöjning som föreslås, oavsett med vilken motivering, så är den omedelbara reaktionen att den är skadlig och farlig för diverse goda och önskvärda samhällsändamål.

Och visst, skatt är pengar som dras undan från någonting annat. Och visst, det kan ha sina nackdelar och visst, det finns alltid skäl att noga överväga hur en skatt ska utformas för att inte få ett antal icke önskade bieffekter.

[blockquote author=”” pull=”pullleft”]Och den otillräckligheten, var god notera, har tydligt samband med att det SÄNKTS skatter väldigt mycket under de borgerliga regeringsåren.[/blockquote]

Men skatter används, omvänt, till att betala ett antal andra goda och önskvärda samhällstjänster. Vi sitter just nu med en besvärlig kris inom sjukvården, inom polisen och socialtjänsten, kriser som i samtliga fall har samband med otillräckliga resurser i förhållande till kraven på verksamheterna.

Och den otillräckligheten, var god notera, har tydligt samband med att det SÄNKTS skatter väldigt mycket under de borgerliga regeringsåren.

Ska vi diskutera skatter och deras effekter, ska det vara ur detta dubbla perspektiv: vad som eventuellt drabbas när man tar ut dem, och vad som drabbas om man inte tar ut dem.