Sara Hamrin: Färre råkar illa ut på jobbet med schysta upphandlingar

LO får in larmrapporter från förbunden att fler skumraskföretag vinner offentliga upphandlingar och släpps in på svensk arbetsmarknad. Det handlar om arbetsgivare, vars hela affärsmodell är att utnyttja sina anställda. Den arbetskraft som bygger Sverige ska ha schysta villkor, lägst i nivå med kollektivavtal. Det är bra för arbetstagarna och för svensk konkurrenskraft.

Framtiden ser dyster ut om vi inte kommer åt oseriösa och kriminella arbetsgivare som använder arbetskraft som en slit och släng-vara. På arbetsplatser med arbetslivskriminalitet saknas incitamentsstrukturer för att satsa på utbildning och moderniseringar som kan effektivisera verksamheten. Sannolikheten att dessa arbetsgivare investerar i kompetensutveckling för sina anställda är minst sagt låg.

Vi behöver arbetsgivare som ser kopplingen mellan högre kompetensnivå hos de anställda och ökad produktivitet. Det är nämligen en viktig grundbult i vår arbetsmarknadsmodell, som riskerar att gå förlorad, när oseriösa företag blir alltmer dominerande.

Arbetslivskriminaliteten leder till att arbetsgivare som tecknar kollektivavtal, följer arbetsmiljöregler, kompetensutvecklar sin personal och betalar in skatt slås ut. Konkurrensen snedvrids och oseriösa arbetsgivare som satt i system att utnyttja sina anställda gynnas.

Centralt för brottsuppläggen är utnyttjandet av underbetald arbetskraft med svag ställning på svenska arbetsmarknaden. Kriminaliteten omfattar ofta olika typer av brott, såsom skattebrott, svartarbete, människohandel och välfärdsbrott. Det är fusk och brott som leder till underbudskonkurrens av löner och villkor.

Det är i de personalintensiva branscherna bygg, städ, transport samt vård och omsorg som risken för kriminalitet i arbetslivet är extra hög. De är viktiga och samhällsbärande sektorer och det är en stor förlust om yrkeskunnande och lärande i arbetslivet stannar av. Ett rimligt antagande är att produktiviteten minskar i sektorer som är hårt påverkade av arbetslivskriminalitet, eftersom högkvalificerad arbetskraft som kan upprätthålla en hög produktivitet, kostar mer.

Delegationen mot arbetslivskriminalit menar att det är svårt att bedöma exakt hur omfattande arbetslivskriminaliteten är, eftersom den ofta är dold och därmed svår att upptäcka. Enligt de beräkningar som de presenterar i sitt senaste delbetänkande så uppgår kostnaden till inte mindre än mångmiljardbelopp för samhället.

Ett tungt ansvar vilar på dem som beslutar om offentlig upphandling. Enligt Konkurrensverket uppgick värdet av de upphandlingspliktiga inköpen 2020 till hisnande 819 miljarder kronor. Det motsvarar drygt en sjättedel av BNP. Vi vet inte hur mycket av de pengarna som gick till företag som fuskar men enligt Ekobrottsmyndighetens lägesbild om den ekonomiska brottsligheten i Sverige som nyligen släpptes, är bedömningen att arbetslivskriminalitet är ett av de enskilt största brottsområdena inom organiserad ekonomisk brottslighet.

Den vanligaste branschen att upphandla från är enligt Konkurrensverket bygg- och anläggningsbranschen. Många pekar på att genom tydligare krav samt uppföljning i upphandlingsprocessen kan oseriösa aktörer sållas bort. Statskontoret har i ett uppdrag (2020:24) kartlagt förhållandet mellan upphandlingsvolym och myndigheters krav på arbetsrättsliga villkor i offentlig upphandling. Kartläggningen visar att kravställan ligger lågt inom bygg- och fastighetssektorn, i förhållande till det stora upphandlingsvärdet.

I det delbetänkande som Delegationen mot arbetslivkriminalitet nyligen presenterade pekar de ut offentlig upphandling som en nyckel i bekämpningen av arbetslivskriminalitet. De skriver att det är viktigt att offentliga avtalsparter, följer upp att krav om arbetsrättsliga villkor i upphandlingsavtalen efterlevs. Något som görs i mycket större utsträckning i vårt grannland Danmark.

Ytterst är detta en fråga för regeringen och våra rättsvårdande myndigheter. Men hela samhället bär ett ansvar för att stoppa den här utvecklingen, genom att sluta vara möjliggörare till att skumraskföretag vinner fler uppdrag.

Vi går mot bistrare ekonomiska tider och Sverige har inte råd med att staten, regioner och kommuner fortsätter understödja arbetslivskriminalitet. En mycket lågt hängande frukt är att i offentlig upphandling konsekvent ställa krav på och följa upp arbetsrättsliga villkor, yrkeskunnande och kvalifikationer. Om dessa krav ställs och kontraktsbrott straffas hårt av de offentliga upphandlarna kommer fler seriösa företag vinna upphandlingar. Kriminella arbetsgivare får samtidigt svårare att konkurrera och deras företag försvinner förhoppningsvis från marknaden.

Sveriges kommun- och regionpolitiker har i varje upphandling chans att förhindra att arbetstagare utnyttjas och kan dessutom bidra till en bättre arbetsmarknad med goda jobb, stärkt konkurrenskraft, ökat välstånd och därmed mer välbehövliga kronor till välfärden.

Sara Hamrin är utredare på LO på enheten för samhällspolitik