”Samarbete är ledarskap”
Olof Johansson besöker C-riksdagsgruppen 2017. Två centerledare med diametralt olika syn på samarbete med Socialdemokraterna och vad som är politiskt ledarskap.
Annie Lööf rasade mot förre Centerledaren Olof Johanssons försvar av samarbete med Socialdemokraterna: ”skräckversion”.
”Det gäller att skapa majoriteter för att kunna nå resultat. I en parlamentarisk demokrati… krävs samarbete”, menade Johansson.
Efter att ha sanerat statsfinanserna med Socialdemokraterna gick Centerpartiet högerut. Detta formade Annie Lööf i ungdomsförbundet Cuf. Hon kallade förre C-ledaren Olof Johansson för ”det röda ogräset”, samarbetslinjen för partiets ”skräckversion” och anklagade Johansson för att ”tillbe Göran Persson”:
”förundran hur du kan tillbe Göran Persson… du och Göran Persson hade ett ömsesidigt förtroende… Men Olle, detta var för tio år sedan. Idag är det 2006. Maktfullkomligheten, härskarteknikerna och dess taskiga politik för trygghet och framtid har misslyckats”, skrev Annie Lööf på sin blogg 16 mars 2006.
Det som upprörde Lööf var en artikel av Olof Johansson i Sydsvenskan där han skrev:
”Det gäller att skapa majoriteter för att kunna nå resultat. I en parlamentarisk demokrati som den svenska med sju partier i riksdagen, varav inget har egen majoritet, krävs samarbete, trots konkurrens mellan partier. Det gäller hela tiden att se de förutsättningar som väljarna skapat.”
I dag efterlyser Lööf ”ett nytt ledarskap”. Hon anklagar Stefan Löfven för att bara vilja samarbeta om han själv får vara statsminister och avfärdar S samarbetsinvit som en maktpolitisk fint.
Olof Johansson, som samarbetade med S på riktigt, håller inte alls med om ”maktfullkomligheten” och ”härskarteknikerna”:
”Att vara beredd att ta ansvar även i parlamentariskt trassliga situationer är ett uttryck för ledarskap, inte maktfullkomlighet.”
Utmaningen var, enligt Olof Johansson, inte S-ledningen utan att få med sig de egna partierna:
”… misstron inom våra respektive partier tog längre tid att hantera. Den hederlighet och ordhållighet, som jag fann hos Göran Persson, gjorde att jag sköt upp min avgång som partiledare ett år… Det var lätt att förutse att nya ”kvastar” i centerns ledning skulle känna behov av att markera sin självständighet.”
En av dessa var Annie Lööf:
”Det var i förnyelsens skede som jag såg det intressanta i partiet och hade de inte gjort det sk högerhoppet hade jag inte valt centern då jag gick med 2001.”
Centersynen på S-samarbete är i dag den omvända. Ute i landet bland väljare, sympatisörer och kommunpolitiker är inställningen till S-samarbete odramatisk.
I kommunerna bildas nu en lång rad S-C-majoriteter. Andelen C-väljare som kan tänka sig regera med S har ökat till 64 procent (DN/Ipsos november).
Det är i partiledningen S-skon nu klämmer – den högersko Lööf lovat att äta upp ”hellre än att bli ett stödhjul till Socialdemokraterna”. Å andra sidan är läget ett annat i dag än 2006 då Alliansen var ny och SD utanför riksdagen.
Olof Johansson:
”Enligt min uppfattning och erfarenhet är det under krisförhållanden som ett lands politiska system testas på allvar. Det är ett ansvar som kräver mer av samarbete än strid och motsättningar.”
