Så stort är hotet från den brunblå högern
Högerextrema partiet Alternativ för Sverige storsatsar inför kyrkovalet i hopp om det stora genombrottet, Sverigedemokraterna hoppas vinna ny mark och bakom opolitiska täckmantlar gömmer sig borgerliga kandidater. Att det inte finns en fyraprocentsspärr sänker trösklarna för vilka som kan bli valda.
– Det är första gången vi möter den nya brun-blå högern på allvar i ett val, säger Jesper Eneroth (S), ordförande för den socialdemokratiska kyrkomötesgruppen.
Opinionsläget inför kyrkovalet är inte helt lätt att avgöra. Starka känslor av engagemang kan vara vanskliga att översätta i antal röster i valurnorna.
– Det finns ingen speciell opinionsmätning för nomineringsgrupperna i kyrkan men om vi tittar på de nationella mätningarna för partierna så ligger vi ungefär 8 procent lägre än 2017.
Samtidigt måste inte valresultatet spegla den allmänna opinionen vilket kan göra valet svårt att förutse. Sverigedemokraterna som i september 2017 låg kring 20 procent i opinionsundersökningar fick endast drygt 9 procent vilket nog till viss del kan tillskrivas den motmobilisering som då gjordes av Socialdemokraterna.
– Därför är det självklart oroande att de kan ha ett stort utrymme att öka sitt stöd, speciellt som de storsatsar på kyrkovalet.
Men det är inte Sverigedemokraterna Jesper Eneroth målar ut som det stora hotet.
– Nej det är Alternativ för Sverige som vi ser försöker skapa sig en plattform för att nå ut med sin politik och eftersom det inte finns en fyraprocentsspärr som i riksdagsval så tror jag egentligen inte människor förstår hur oroade de borde vara för att de här krafterna ska få makt.
Alternativ för Sverige är ett parti som bildades efter uteslutningar ur Sverigedemokraternas ungdomsförbund och har en uttalad partilinje där Sverigedemokraterna ses som för mjuka.
– Det märks tydligt på internet att de är på krigsstigen, tonläget höjs hela tiden, till exempel blev biskop Antje Jackelén tvungen att ta en Twitterpaus på grund av allt hat som strömmade in.
Partiledare för Alternativ för Sverige är Gustav Kasselstrand, tidigare ordförande i Sverigedemokraternas ungdomsförbund.
– Deras andra toppkandidat är en präst som heter Axel W Karlsson som valdes in i kyrkomötet för Sverigedemokraterna men det tog inte lång tid innan han blev politisk vilde, säger Wanja Lundby-Wedin (S), förste vice ordförande i kyrkostyrelsen.
Jesper Eneroth varnar för att det är tydligt att AfS vill göra samma resa som Sverigedemokraterna som kom in i kyrkomötet vid valet 2001 och fick en nationell plattform som sedermera banade väg till en plats i riksdagen.
Och precis så beskriver Alternativ för Sverige själva syftet med deltagande i kyrkovalet på sin hemsida: “…mandat i kyrkans riksdag – ett mandat som skulle innebära det stora nationella genombrottet för vårt parti.”
Förutom de tydligt blå och bruna nomineringsgrupperna finns även nationella och lokala nomineringsgrupper som säger sig vilja ta bort politiken ur kyrkan. Störst och mest framträdande är Partipolitisk obundna i Svenska kyrkan (Posk) och Frimodig kyrka (FK).
– De säger sig vilja ta bort politiken men tittar vi på hur de röstar i beslut så är min tydliga uppfattning att Posk är konservativa till höger och Frimodig kyrka är mycket konservativa, därför måste vi stå upp för våra värderingar om vi vill fortsätta ha en öppen kyrka för alla, säger Jesper Eneroth.