2014 ska Anders Borg ha sänkt skatten med 141 miljarder kronor. Samtidigt har han i smyg mer än fördubblat den allmänna löneavgiften. Det är pengar löntagarna har avsatt till trygghetsförsäkringar.

2014 drar den in just 141 miljarder till statskassan och finansierar därmed alla Moderaternas skattesänkningar.

I april 2012 kunde AiP visa hur socialförsäkringarna har blivit finansminister Anders Borgs kassako. Detta på grund av att regeringen har gjort det svårare att kvalificera sig för och lättare att ramla ur försäkringarna, samtidigt som ersättningsnivåerna har sänkts.

– Löntagarna betalar in försäkringsavgifter via sociala avgifter, men får inte den försäkring de rimligtvis borde ha rätt till, sa Tomas Eneroth (S), vice ordförande i socialförsäkringsutskottet.

– Om man ser på sjukförsäkringen så har det publicerats nya siffror i dag där man ser att sjukpenningsutgifterna stiger igen. Det illustrerar ganska tydligt att det inte går att ha plus minus noll varenda år. Man får se det över en längre tidsperiod, svarade socialförsäkringsutskottets ordförande Gunnar Axén (M).

Vid stora överskott rekommenderar Försäkringskassan regeringen att sänka avgifterna. Så har skett, men bara till en del.

När sjukförsäkringsavgiften, arbetsskadeavgiften och arbetsmarknadsavgiften sänkts har Anders Borg samtidigt höjt den allmänna löneavgiften. Den tas in som en del av arbetsgivargifterna, men är formellt en vanlig skatt inte avsedd för ett visst försäkringsändamål.

Den allmänna löneavgiften har mer än fördubblats 2006–2013 från 4,4 procent 2006 till 9,88 2013 av de totala sociala avgifterna på 31,42 procent. Därmed har mer än en tredjedel av det löneutrymme som löntagarna har avsatt till försäkringslösningar förts över till den del som Borg kan förfoga över fritt och utan insyn.

Med det femte jobbskatteavdraget har alliansen 2014 sänkt skatterna med 138 miljarder kronor, med 141 miljarder om även den höjda gränsen för statlig skatt går igenom. Det motsvarar exakt det belopp som Anders Borg räknar med att få in på den fördubblade allmänna löneavgiften.

Enligt budgetpropositionens specifikationer uppgår intäkterna för allmän löneavgift 2014 till 141,5 miljarder kronor, 137,1 miljarder i arbetsgivaravgifter och 4,4 miljarder i egenavgifter.

Det ska jämföras med 2006 då den allmänna löneavgiften drog in 51,5 miljarder. Alliansen har alltså höjt denna ”indirekta skatt på arbete”, som den kallas i budgeten, med 90 miljarder sedan 2007. Det motsvarar nästan alla jobbskatteavdragen som beräknas kosta statskassan 99 miljarder 2014.

– Här tar man löneutrymmet i anspråk för att finansiera skattesänkningar. Det är jumycket tveksamt att göra på det sättet, säger Kjell Rautio, välfärdsutredare på LO.

Även Svenskt Näringsliv är kritiska till upplägget med den allmänna löneavgiften.
– Ökad försäkringsmässighet och tydligarekoppling mellan vad man betalar in och vad man betalar ut är angeläget. Det handlar ju om legitimiteten för systemen. Det är lite konstigt att kalla det för arbetsgivaravgift, mer korrekt vore att säga att det är en arbetsgivarskatt, säger Johan Fall som jobbar med skatter och offentlig ekonomi vid Svenskt Näringsliv.

– Sedan är det en komplex fråga vems pengar det här är. Men historiskt har det varit så att när arbetsgivaravgiften har höjts så har lönerna pressats tillbaka, så det är löntagarna som har fått stå för det här.

Så när Fredrik Reinfeldt och Anders Borg säger att de ger löntagarna mer i plånboken är det med pengar som löntagarna har avstått och öronmärkt för trygghetsförsäkringar. Det sker dessutom genom att höja skatten på arbete. Moderaterna brukar annars tala sig varm för både ökad försäkringsmässighet, ”raka rör” mellan avgift och förmån, och sänkt skatt på arbete.

– Det är vad jag kallar för Anders Borgs reptrick, säger Kjell Rautio. Det raka rör som finns går rakt ned i Anders Borgs statsbudget.

Spelar det då någon roll om pengarna i stället går tillbaka till löntagarna via jobbskatteavdragen och sänkt statlig skatt? Ja, enligt LO sätts härigenom omfördelningssystemet ur spel eftersom de pengarna endast går till dem som är friska och har jobb och hög lön.

På detta vis kan Reinfeldt tala om att de nya Moderaterna har ändrat profil på sina skattesänkningar och mer riktar dem mot vanliga inkomster, när finansieringen i sig i själva verket ökar klyftorna.

– Vi vet att socialförsäkringssystemet totalt sett omfördelar mer än det progressiva skattesystemet mellan olika socialgrupper. Här går man in och plockar bort omfördelningsmekanismen. Det är klart att då ökar klassklyftorna, säger Kjell Rautio på LO.

Den allmänna löneavgiften infördes i samband med att Sverige skulle börja betala medlemsavgift i EU 1995. Även tidigare S-regeringar har använt sig av intäkter av den. Men den kraftiga höjningen till förmån för skattesänkningar i kombination med försämrade försäkringar gör den kontroversiell.

Socialdemokraterna är djupt kritiska och menar att de pengarna som avsätts till trygghet också ska gå till det. S vill framför allt höja taket i försäkringarna.

– Det är klart att det här är provocerande. Utgångspunkten är att det ska gå till försäkringarna.

– Nu tvingas löntagarna i stället att ta av annat löneutrymme till att betala kompletterande inkomstförsäkringar eller omställningsavtal, när det rimliga borde vara att vi hade ett så pass gott grundläggande skydd att man inte behövde kompletterande försäkringar, säger Tomas Eneroth (S).

141 miljarder i skattesänkningar och 141 miljarder i intäkter från den allmänna löneavgiften. Vad tänker du om det?
– Det bekräftar det vi har talat om. Försäkringarna går med stora överskott men resurserna används inte för att folk ska få stöd att komma tillbaka i jobb. I stället tas pengarna till att sänka skatten, dessutom för dem som har jobb och för dem som är friska, vilket blir ännu mer anmärkningsvärt.

AiP har sökt finansminister Anders Borg (M) för en kommentar.

– Finansministern är tyvärr inte tillgänglig för en kommentar, jag ber därför få hänvisa till Moderaterna i riksdagen, svarar hans presekreterare Evin Khaffaf.

Uppdaterat 140113

Borg svarar – men svaret sågas av experter

Efter AiPs avslöjande har Anders Borg nu krävts på svar i riksdagen. Borg hävdar att höjningen av löneavgiften är framtvingad på pensionsöverenskommelsen:

Men Borgs svar stämmer inte.
– Den ingår inte direkt i pensionsöverenskommelsen, säger pensionsgruppens tidigare ordförande Bo Könberg (FP).
Anders Borg tvingas nu alltså svara i riksdagen, efter en interpellation av Jasenko Omanovic (S). Borg påstår att höjningen av löneavgiften beror på pensionsöverenskommelsen:
– Att löneavgiften har höjts är endast ett resultat av den tidigare gemensamma överenskommelsen med bland annat Socialdemokraterna.
– Den innebar att eventuella justeringar av sjukförsäkringsavgift och arbetslöshetsavgift ska ske inom ramen för ett i princip oförändrat avgiftsuttag. De minskade utgifterna för sjukförsäkring och arbetslöshetsförsäkring har därför fått till följd att den allmänna löneavgiften har stigit, säger Borg i riksdagen.
Socialdemokraternas talesperson, Tomas Eneroth, kallar det en ”bortförklaring”.
– Det är politiska skäl som gör att löntagarnas pengar inte går till försäkringarna utan in i allmänna löneavgiften.

AiP har bett finansministern förtydliga exakt vad i överenskommelsen han grundar sitt påstående på. Det står nämligen ingenting  i det officiella dokumentet ”Detta är pensionsöverenskommelsen” (Ds 2009:53)  om att den allmänna löneavgiften måste höjas.
Anders Borg svarar via sin pressekreterare Evin Khaffaf med att hänvisa till propositionen om pensionsöverenskommelsen från 1998.
– Det innebar att den allmänna löneavgiften skulle användas som ”dragspel” när avgiftsstrukturen behövde förändras och anpassas till prognostiserade utgifter i systemet, förklarar Borg i ett skriftligt svar till AiP.

Men Borgs svar stämmer inte, enligt experterna.

Löneavgiftens utformning bestäms inte av pensionsuppgörelsen.
– Den uppgörelsen gjordes i anslutning till pensionsöverenskommelsen och var som jag minns det ett upplägg som dåvarande socialdemokratiskt ledda finansdepartementet ville ha. Vi ställde i huvudsak upp på den. Sedan har vi definierat den som att den inte ingår i pensionsuppgörelsen, säger Bo Könberg (FP), som var ordförande i pensionsarbetsgruppen och pappa till pensionsreformen.

Samma inställning har en tjänsteman som jobbat med pensionsöverenskommelsen.
– Det finns med i propositionen att den allmänna löneavgiften skulle vara den resterande delen. Men det finns inte sagt i någon överenskommelse att den allmänna löneavgiften alltid ska vara en residual, som jämnar ut diffar om sjukförsäkringsavgiften förändras.

I propositionen som Borg hänvisar till (se nedan) står att bakgrunden var att den ekonomiska krisen och ändrade beteenden hade bidragit till att ”intäkterna från olika avgifter inte motsvarar kostnaden för de försäkringar de skall finansiera”.
Därför föreslogs ”en omfördelning av socialavgifterna inom ramen för ett i princip oförändrat totalt uttag för att skapa bättre samstämmighet mellan inkomster och utgifter i bland annat sjukförsäkringssystemet”.
Den allmänna löneavgiften justerades alltså för att parera underskott, inte som Anders Borg i dag använder den, för att generera ett ständigt ökande överskott på i dag 141 miljarder. Borgs agerande, och den text han hänvisar till i sitt svar, kan alltså lika gärna anföras som grund för ett brott mot grundtanken med avgiftsomläggningen.

När AiP hänvisar till experternas invändningar svarar Borg via pressekreteraren:

– Det är inte en del av själva pensionsöverenskommelsen men det ingår i den proposition om pensionsreformen som lämnades i samråd med de fem partierna som står bakom pensionsreformen. Den där tillämpade principen har sedan dess kommit att tillämpas av såväl socialdemokratiska som borgerliga regeringar.  Man kan också säga att det finns en uttalad ambition att upprätthålla en bättre samstämmighet mellan kostnaderna för de olika delarna i socialförsäkringen och de avgifter som tas ut för att finansiera dem, dock inom ramen för ett i princip oförändrat totalt avgiftsuttag.
Jasenko Omanovic (S) gratulerade Anders Borg till hans smarta upplägg  i debatten i riksdagen.
– Jag kan inte börja på något annat sätt än att beundra ministern för intelligenta politiska drag, sa Omanovic (S).
– Löntagare har avstått från ett visst löneutrymme för att betala in i sina försäkringar. Så kommer finansministern och plockar 100 miljarder från dessa försäkringar.
Jan Söderström
[email protected]

Anders Borgs svar:

”Före 1998 hade det skett flera förändringar av socialförsäkringens förmåner och av socialavgifterna. Dessa förändringar hade inte samordnats, vilket fick till följd att under- eller överskott hade uppstått som inte avspeglade utvecklingen av inkomster eller utgifter inom respektive försäkring.
På grund härav föreslogs i budgetpropositionen för 1998 en förändrad avgiftsstruktur med syfte att inom ramen för ett i princip oförändrat avgiftsuttag skapa bättre samstämmighet mellan inkomster och utgifter i bl.a. sjukförsäkringssystemet (prop. 1997/98:1 s. 30). Det innebar att den allmänna löneavgiften skulle användas som ”dragspel” när avgiftsstrukturen behövde förändras och anpassas till prognostiserade utgifter i systemet. Riksdagen beslöt i enlighet med förslaget (bet. 1997/98:FiU1, rskr. 1997/98:36).

Genom de strukturförändringar på avgiftssidan som infördes i samband med pensionsreformen 1998 gick arbetet vidare i den riktningen. Av propositionen för pensionsreformen framgår följande (prop. 1997/98:151 s. 594):
”Ett syfte med den förändrade avgiftsstruktur som riksdagen beslutat med anledning av budgetpropositionen för år 1998 (prop. 1997/98:1, bet. 1997/98:FiU1, rskr. 1997/98:35) var att inom ramen för ett i princip oförändrat avgiftsuttag skapa bättre samstämmighet mellan inkomster och utgifter i bl.a. sjukförsäkringssystemet.
I det förslag till ny avgiftsstruktur som lämnas här vill regeringen gå vidare i denna riktning. Regeringen föreslår också förändringar av vilka förmåner som sjukförsäkringsavgiften skall finansiera för att därigenom förstärka sjukförsäkringsavgiftens försäkringsmässiga karaktär.”

Dåvarande regeringen föreslog därför en justering av den allmänna löneavgiften för att hålla det totala avgiftsuttaget oförändrat (prop. 1997/98:151 s. 590). Riksdagen beslöt i enlighet med förslaget (bet. 1997/98:SfU13, rskr. 1997/98:315).
Att socialavgifter och allmän löneavgift ska tas ut inom ramen för ett i princip oförändrat avgiftsuttag följer således av pensionsreformen 1998, vilken bygger på en fempartiöverenskommelse (M, FP, C, KD och S).”