Så duckade Busch debatter om elstödssveket

En interpellation är en fråga från en riksdagsledamot som statsråden ska svara på i debatt i kammaren. Det anses viktigt att svaren ges under den tid frågan är aktuell, därför har statsråden max 14 dagar på sig.

Men energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) svarade inte på sina interpellationer under hela hösten. Från regeringstillträdet till i början av januari hade Busch fått elva interpellationer och skjutit upp alla. 

Berget av obesvarade interpellationer blev till slut så stort att Busch 31 januari fick ägna åtta timmar till långt in på kvällen åt att besvara tolv interpellationer i följd.

– Vår uppfattning är att vi har en regering nu, som visar sig vara nonchalant mot riksdagen. Interpellationsdebatter blir uppskjutna med kort varsel och flyttade långt in framtiden, aktiviteter som regeringen själv skulle kunna schemalägga på ett annat sätt prioriteras framför tid i kammaren, säger S riksdagsgruppledare Lena Hallengren.

– Man ställer in dagen innan, sedan visar det sig att man är på ett glöggmingel.

Busch är inte ensam. Fem av sex interpellationssvar av finansminister Elisabeth Svantesson (M) har varit försenade. Klimatminister Romina Pourmokthari (L) har dröjt med svaret på 12 av 18 interpellationer. 

Men det är skillnad på att vara sen och inte svara alls.

Frågan om elpriskompensationen var höstens hetaste politiska fråga. Den låg på Ebba Buschs bord. Tidöpartierna hade lovat att ett högkostnadsskydd skulle vara på plats den första november. Att då få svar på frågor om det brutna vallöftet först 31 januari är under all kritik enligt Socialdemokraterna.

Malin Larsson (S), Västernorrland, och Fredrik Lundh Sammeli (S), Norrbotten, interpellerade direkt mot Busch när beskedet kom att inte hela landet skulle få ta del av elstödet. När Busch först ett par månader senare äntligen mötte upp för debatt i riksdagen hade regeringen hunnit ändra sig och komplettera med ett stöd även till elprisområde 1 och 2 samt avisera utbetalningar till 20 februari. 

– Jag kom med invändningar och försökte få en tidigare tid, men det var inte möjligt, säger Malin Larsson (S).

– Det kommer alldeles för sent. Jag skickade in den här både viktiga och brådskande interpellationen redan 2 december, klagade Malin Larsson (S).

Genom att skjuta upp svaren slapp Busch (KD) alltså jobbiga debatter i riksdagen. Interpellationerna förlorade därmed också sin funktion enligt regeringsformen och riksdagsordningen, det vill säga kontroll av regeringen och insyn för allmänheten via de folkvalda.

”Interpellations­institutet är en viktig del av riksdagens kontrollmakt”, som konstitutionsutskottet uttrycker det.

När KU 2015 granskade frågan om försenade interpellationssvar under alliansregeringen ansågs problemet inte vara arbetsbelastning utan dålig planering. Dåvarande finansminister Anders Borg (M) besvarade 95 procent av sina interpellationer 2013/14 för sent.

Även under S-MP-regeringen var statsråd ibland sena med sina interpellationssvar. Här var problemet samtidigt att Moderaterna överöste finansminister Magdalena Andersson (S) med rekordmånga interpellationer, 120 ett enskilt riksdagsår. 

Ebba Busch (KD) har till dags dato fått 14 interpellationer varav elva haft försenade svar, några har dessutom skjutits upp två gånger. Busch har angett att ”Skälet till dröjsmålet är tidigare inbokade resor och arrangemang”.

Busch svarade i kammaren att hon inte nonchalerar riksdagen.

– För mig är det viktigt att visa respekt för de folkvalda – dem som svenska folket har röstat fram – och att det finns möjlighet att ställa en fråga som är aktuell och få snabbt svar. Jag beklagar att jag inte haft möjlighet att ta diskussionen och ge de här svaren tidigare.