Så blir välfärden den viktigaste valfrågan

Det krävs mycket för att göra välfärden till den viktigaste valfrågan. Men det är nödvändigt, skriver Daniel Färm.

Vad krävs för att valet 2026 ska handla om satsningar på välfärden mot stora skattesänkningar för höginkomsttagare? Ett besök på Socialdemokraterna i Skånes fortsatta distriktskongress förra helgen – i kombination med andra insikter – ger några svar:

1. Larmrapporter. Experter behöver peka på allvarliga problem inom välfärden. PISA-rapporten 2014 om de försämrade skolresultaten påverkade valet direkt. I år har Sveriges Kommuner och Regioner varnat för allvarliga konsekvenser av nedskärningarna inom vården.

Det behöver koka på föräldramöten och bland anhöriga

2. Folkligt missnöje. Det krävs att många väljare upplever påtagliga brister. Det behöver koka på föräldramöten och bland anhöriga. Enligt Novus oroar sig 76 procent av svenskarna för neddragningarna inom sjukvården.

3. En stridslysten profession. De som arbetar inom välfärden – lärare, barnskötare, undersköterskor, sjuksköterskor och hemtjänstpersonal med fler – behöver protestera mot nedskärningarna. Kommunal Skånes tf ordförande Veton Kalici visar på tydlig kampvilja i berättigade krav på ökad bemanning på förskolor, sjukhus och inom äldreomsorgen. Även LO, Vårdförbundet, Sveriges Lärare m fl driver frågan hårt.

4. En tydlig analys av orsakerna. Socialdemokraternas förnyade samhällsanalyser pekar ut bristande välfärdsresurser och marknadsstyrning som orsaker till många allvarliga samhällsproblem. Det är en analys som länge har varit självklar för de skånska socialdemokraterna.

en stark förståelse för välfärdens betydelse för ett mer jämlikt samhälle

5. Hjärta – och klarsynthet. På den skånska partidistriktskongressen förmedlade S-ledare som Henrik Fritzon, Marika Bjerstedt och Niklas Karlsson en stark förståelse för välfärdens betydelse för ett mer jämlikt samhälle. Det gäller inte minst vikten av att stärka socialförsäkringarna, så att de ger verklig ekonomisk trygghet i livets olika skeden. Tillsammans med nykter progressiv realism skapar detta en nödvändig trovärdighet.

6. En stark reformlusta. Socialdemokraterna fortsätter att prioritera välfärden i sina budgetförslag. Men när det finns utrymme så skulle exempelvis en tandvårdsreform med högkostnadsskydd som gör att tänderna till en del av kroppen också i välfärdssystemet visa på höjda välfärdsambitioner. Vilket både arbetsgrupper, Socialdemokraterna i Skåne och många andra föreslår.

7. Massmedial uppmärksamhet. Allvarliga samhällsproblem, som bristerna inom äldreomsorgen, hamnar lätt i medieskugga. Under pandemin uppmärksammades även dessa välfärdsfrågor. Men ofta krävs avslöjanden eller att det händer något dramatiskt.

8. Att oförutsedda omvärldshändelser inte överskuggar. Man kan planera för mycket. Ändå kan fokus i valrörelser avgöras av annat som händer i omvärlden. Sist var det krig, skjutningar och chockhöjda elräkningar. Sådant är omöjligt att förutspå – eller styra över som parti. Då krävs den typ av mod och snabbt agerande som Magdalena Andersson har visat många prov på.

skatteintäkter och resurser till välfärden hänger ihop

9. Stora skattesänkningar för de rika. För att det ska bli en verklig konflikt mellan stora skattesänkningar och satsningar på välfärden krävs givetvis att Moderaterna och övriga högerpartier går till val på att sänka skatten för höginkomsttagare. Det är inte bara taktik. Det handlar om att tydliggöra för väljarna att skatteintäkter och resurser till välfärden hänger ihop. När Moderaterna (som under Reinfeldt/Borg) lyckas lura väljarna att de inte alls vill sänka skatten för höginkomsttagare så blir vägvalet otydligare. Då gäller det att peka på Moderaternas track record: de sänker alltid skatten för de som tjänar mest.

10. Att motståndarnas inte lyckas vrida fokus. SD vill alltid vrida fokus från välfärd och rättvisa till mer perifera frågor som transpersoners högläsning på biblioteken eller nationellt förbud för ett tiggeri som inte alls är ett lika allvarligt problem längre. Därför behöver debatten ständigt vridas tillbaka till välfärdsfrågorna.

För det är dags att bristerna inom välfärden får den tyngd i debatten som de förtjänar.

Daniel Färm är politisk redaktör