S vill skärpa kraven på brottsförebyggande insatser
Utökade krav på förebyggande insatser, skärpta verktyg för polisen och krafttag mot segregationen under den kommande tioårsperioden. Det beslutade kongressen om när brottsligheten behandlades.
S-kongressens diskuterade gängkriminaliteten på fredagen. Debatten inleddes med avsnittet om barns uppväxtvillkor och förstärkningar av det förebyggande arbetet i kommunerna. Detta visar enligt partistyrelsens huvudföredragande Morgan Johansson skiljelinjerna mellan vänster och höger i den här frågan.
– När jag träffar poliser är det tre saker som de efterfrågar. Fler poliser, bättre verktyg – hårdare påföljder och mer avlyssning. Men de säger också ”Tänk på att det handlar inte bara om oss. Ska det här fungera måste det också finnas en bra socialtjänst, en bra skola och en bra fritidsverksamhet.”
– Det handlar om att föra en politik som ökar jämlikheten. Det är en klassfråga. Ett jämlikt samhälle är också ett tryggare samhälle, säger Morgan Johansson.
Kongressförhandlingarna resulterade i en rad skärpningar av de politiska riktlinjerna när det gäller det förebyggande arbetet. Det ställs mycket högre krav på kommunerna:
”Kommunernas brottsförebyggande ansvar ska förtydligas och få ökat statligt stöd.”
”Det behöver säkras att kommuner vidtar tillräckligt långtgående åtgärder när barn och unga är på väg in i kriminalitet.”
”BVC, elevhälsa och ungdomsmottagningar behöver ökat stöd, och särskilt elevhälsan ska kunna arbeta mer uppsökande.”
”Samverkan mellan skolan, socialtjänsten och hälso- och sjukvården ska utvecklas och köerna till barn- och ungdomspsykiatrin måste minska.”
”Socialtjänsten ska få ökade befogenheter till att ingripa tidigare genom så kallat mellantvång och insatser riktade till hela familjer. ”
”Alla föräldrar ska tidigt och återkommande erbjudas både generella och riktade evidensbaserade föräldrastödsprogram. ”
Kongressen manade till tidigare och tydligare insatser. Socialtjänsten behöver starkare befogenheter och möjligheterna till informationsutbyte förbättras.
”Sekretessreglerna ses över så att nödvändig information snabbt kan utbytas mellan myndigheter för att bekämpa brott.”
”Lagen om sluten ungdomsvård ses över i syfte att förlänga vårdtiderna, öka säkerheten och förbättra eftervården.”
”Avhopparverksamhet och stödet till kriminellas anhöriga ska stärkas.”
Kommer kommunerna att klara detta åtagande?
– Vi har tagit fram en lag som säger att det är kommunernas ansvar. Vi ger också pengar, drygt 200 miljoner för att täcka upp för det uppdraget. Men vi har sagt att vi är beredda att skjuta till de resurser som kommunsektorn behöver. Och en uppgift som blir allt viktigare för kommunerna, att ha ett brottsförebyggande arbete, säger Morgan Johansson.
Den nya lagen om kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete föreslås träda i kraft 2023.
– Det är viktigt att kommunerna är helt medvetna om att de har ett ansvar för det här. De kan intre tro att staten löser alla de här insatserna. Vi har systemförändringar som vi måste genomföra. Avskaffa ebo-lagen, få bättre koll på skolsystem, att ha likvärdighetsbidrag för att säkra resurser och få ordning på arbetskraftsinvandringen. men sedan har kommunerna ett jätteansvar att erbjuda alla en bra skolgång, ha en socialtjänst som fungerar, det är ett kärnuppdrag, säger Mikael Damberg.
– De kommunalråd som är mest engagerande i den här frågan, det är kommuner som har störst problem och som gör väldigt stora satsningar för att bryta segregationen, Uppsala, Södertälje och Malmö.
Kongressen beslutade om ”mer långtgående befogenheter” till polisen ”för att kunna förebygga och lösa brott, såsom beslagtagande och att ta del av kriminellas kommunikation”.
Enna Gerin, Stockholm, menade att balansen i riktlinjerna efter alla tillägg fick en allt för stor slagsida mot mer repressiva åtgärder. Det blev exempelvis votering om att stryka skrivningen om möjligheten att kunna vräka kriminella, som partistyrelsen vann.
Kampen mot gängkriminaliteten är i dag den stora frågan och en av Magdalena Anderssons uttalade prioriteringar. Men Morgan Johansson påminde också om att partiet tänker fortsätta driva på mot mäns våld mot kvinnor – en S-profilfråga historiskt med kvinnofridslagen, sexköpslagen och samtyckeslagen.
Kongressen betonade bland annat att kvinnojourer och det skyddade boendet ”behöver stärkas och inte privatiseras”. Vidare även att: ”Kontaktförbud ska användas mer frekvent och överträdelser ska bestraffas. Vårdnad och umgänge med barn ska kunna begränsas ytterligare och i fler fall.”
Partikongressen 2017 fattade beslut om målet 10 000 fler polisanställda.
– Det är 7 000 fler, så vi är på god väg, säger Magdalena Andersson.
Nu uttalar kongressen att polistillväxten behöver fortsätta:
”Det krävs en starkare polisiär närvaro i hela landet med fler områdespoliser som arbetar lokalt och brottsförebyggande.”
Det blev debatt om Uppsalas kommunalråd Erik Pellings krav att partiet även upprättar ett konkret mål om att Sverige inte ska ha några utsatta områden 2030. Partistyrelsen ville inte datumsätta målet.
– Vi måste kunna lyfta oss till en målsättning, krävde Erik Pelling.
Det blev inget årtal, partistyrelsen vann voteringen med 229–115, men skrivningarna om segregationen skärptes:
”De kommande tio åren behöver hela samhället kraftsamla för att bekämpa segregation och förhindra kriminellas påverkan på lokalsamhället. Sverige ska inte ha några utsatta områden.”
– Det kommer att krävas stora strukturella insatser för att bryta segregationen. Det är en uppgift som Socialdemokratin kommer ta oss an, säger föredraganden Mikael Damberg.