S vill se över två lagar i korankrisens spår

– Det höga hotet mot Sverige förväntas bestå under en längre tid. Många svenskar känner på goda grunder otrygghet och oro när de hör nyhet efter nyhet om terrorhot och hat mot vårt land, inleder Magdalena Andersson pressträffen i riksdagen.

Det är det faktum att Danmark har lagt fram ett konkret förslag som skulle göra koranbränningarna förbjudna som varit avgörande, framhåller S-duon på pressträffen.

– Danmark har på tre veckor tagit fram ett lagförslag och kommer att ändra lagen inom kort. Det gör att Sverige hamnar i ett ännu mer utsatt läge, säger Ardalan Shekarabi, rättspolitisk talesperson.

De betonar att partiet ser det som centralt att värna demonstrations- och yttrandefriheten, och där ingår rätten att kritisera religion, driva med religion och att inkludera religion i satir.

– Men det vi har sett under de här senaste månaderna handlar om något annat. Det handlar om att använda koranbränningar i syfte att hetsa. Och det skadar våra nationella intressen, säger Ardalan Shekarabi.

De pekar på att inskränkningar i yttrandefriheten redan finns i Sverige, just i exempelvis de två lagstiftningar de vill utreda skärpningar av. Skärpningarna kan utredas separat eller ingå i den utredning av ordningslagen som just har tillsatts, tycker de. Det viktigaste är att det går mycket snabbare än den utredning som regeringen har tillsatt som är tänkt att presenteras nästa sommar.

– I Danmark lyckades man ta fram en lagstiftning på tre veckor, i Sverige borde man väl kunna lyckas med detsamma på tre månader, säger Magdalena Andersson.

De vill inte se ett förbud mot att bränna religiösa skrifter, utan det handlar om sammanhang och syfte. Att bränna en koran som exempelvis en del i ett konstverk är en annan sak än hur de har bränts de senaste månaderna.

– Den typen av frågor hanteras redan i dag båda de här två lagarna. Det är sammanhanget som avgör, det är ett krav på missaktning i regelverket för hets mot folkgrupp. När det gäller förargelseväckande beteende handlar det om hur det tas emot av allmänheten. Sedan får vi se hur lagstiftningen kan justeras för att tydligare hantera den här typen av situationer, säger Ardalan Shekarabi.

Om Danmarks besked varit avgörande, kvarstår er hållning om det skulle börja brännas koraner i fler länder?

– Det finns ett antal länder i Europa som har någon form av lagstiftning som hanterar detta redan. Vi är bland de länder som saknar den möjligheten. Och vi befinner oss i ett säkerhetspolitiskt sett svårt läge, säger Ardalan Shekarabi.

Fakta: Lagarna

Hets mot folkgrupp regleras i Brottsbalkens 16e kapitel, paragraf åtta. Innebär att offentligt sprida uttalanden som hotar eller är nedsättande om en grupp av personer, med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning.

Förargelseväckande beteende regleras även det i Brottsbalken, 16e kapitlet paragraf 16. Brottet innebär att den som för oljud på allmän plats eller annars offentligen beter sig på ett sätt som är ägnat att väcka förargelse hos allmänheten, döms för förargelseväckande beteende till penningböter.

Källa: Åklagarmyndigheten