S-politiker: God krisberedskap – men oro för it-attacker

AiP har i en enkät frågat 1 500 S-politiker i kommun- och regionstyrelser samt ordförande i arbetarekommuner hur de ser på effekterna av Ukrainakriget. 

Två av tre av de cirka 240 svarande är ganska oroliga (48,7 procent) eller mycket oroliga (14,3 procent) över potentiella cyberattacker medan var tredje oroar sig över el- eller livsmedelsförsörjningen. Färre, var sjätte, är oroade över det direkta militära hotet.

Sju av tio S-politiker i enkäten svarar dock att de bedömer att krisberedskapen i deras kommuner är ganska god eller mycket god för att möta de risker som kriget i Ukraina och det försämrade säkerhetsläget medför.

Migrationskrisen och pandemin samt beslut om ökade satsningar på totalförsvaret har gjort att kommunerna redan är i färd med att stärka sin krisberedskap.

– Det vi gjorde först var att förbereda oss för att stärka vår it-säkerhet. Innan kriget sjösatte vi ett system där man alltid fick en varning om det var ett mejl som kom utifrån.  Tänk på att det är en extern person som skickar innan du klickar på länkar. Sedan har vi gått in och stärkt systemen rent försvarsmässigt, mot utomstående attacker, säger Johan Söderberg (S), kommunstyrelsens ordförande i Katrineholm.

Regeringen la en proposition om stärkt civilt försvar 2020, för att öka motståndskraften inom viktiga samhällsfunktioner som sjukvård, energi-, livsmedels- och dricksvattenförsörjning, transporter, finansiell beredskap, it-kommunikation och post.

I Katrineholm har det till exempel lett till en översyn av skyddsrummen.

– Vi har jättegott ställt med skyddsrum i Katrineholms kommun jämfört med många andra. Men de är inte utrustade, det är gamla luftfilter, kommunikationsutrustningen går inte att använda. Som tur är har vi påbörjat det arbetet sedan tidigare eftersom man har stärkt totalförsvaret de senaste åren med ny lagstiftning.

– Våra skyddsrum just nu kan i bästa fall skydda mot en attack. Men krisledningen får vi nog snarare lösa via nyare lokaler som vi ändå kan känna oss säkra i, säger Johan Söderberg (S).

Kommuner och regioner har ett ansvar enligt lag att analysera risker och ha en beredskap inför ”extraordinära händelser i fredstid” och hur dessa kan påverka verksamheterna. 

Varje kommun ska ha en krisledningsnämnd, som kan aktiveras med särskilda befogenheter att till exempel omprioritera resurser mellan lika kommunala verksamheter. 

– Det är för att man inte ska vara så sårbar vid krissituationer och kunna fatta snabba beslut, säger Ann-Sofie Eriksson, sektionschef för planering, säkerhet och miljö på Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, till TT.

Under coronakrisen har en del kommuner aktiverat sina krisledningsnämnder. Nu mobiliserar kommunerna med anledning av Ukrainakriget.

Kalmar kommun har inrättat en särskild stab, som ska analysera och planera för de konsekvenser kriget i Ukraina innebär för kommunen. Där ingår ansvariga för säkerhet, räddning, kommunikation, it och kontaktcenter.

– Vi kontaktar nu frivilligorganisationer, för att se hur vi kan samarbeta. Det finns till exempel många kommuninvånare som hör av sig och vill hjälpa till på olika sätt. Det vill vi såklart underlätta, säger kommunstyrelsens ordförande Johan Persson (S) i en kommentar.

Överst på kommunernas dagordning när det gäller akut krisberedskap står flyktingmottagandet och skolans kapacitet att ta emot nyanlända elever. 

– Organisationen jobbar intensivt nu. Vi har många som släpper det som de i vanliga fall gör och nu kliver in och jobbar med att organisera boenden, vi bygger ihop sängar och lägger på madrasser. Vi har färdigställt 100 boendeplatser. Vi byggde nya boenden 2015 i samband med flyktingkrisen, så de har vi nu återaktiverat, säger Katrineholms kommunalråd Johan Söderberg (S).

Det krävs snabba beslut.

– I onsdags fick vi en hemställan från Migrationsverket – hela landet ska hjälpa Migrationsverket med 12 000 boendeplatser och i Sörmland blev det översatt till 1 000 – då sa de att kvart över tio imorgon torsdag måste vi ha besked om hur många platser ni kan erbjuda. Sedan på torsdag kväll var jag på ett möte med civilministern och Migrationsverket, då var budskapet att de här 12 000 kommer absolut inte att räcka, berättar Johan Söderberg (S).

Kommunerna spelar också en viktig roll i att möta människors oro samt att slussa människor som vill göras en insats vidare. 

– Många privatpersoner och företag har hört av sig om att de kan erbjuda hjälp, med boenden eller någon förmåga: ”Jag är pensionerad undersköterska”. Nu har vi satt upp en e-tjänst på kommunens hemsida. Har du någonting du kan bidra med? Skriv in namn och adress och telefonnummer och vad du kan bidra med, berättar Johan Söderberg (S).

Under migrationskrisen hade Katrineholms kommun många medarbetare som jobbade med att kartlägga de nyanlända barnens utbildningsbehov. Nu är den enheten nere på två medarbetare och behöver förstärkas igen.

– Vi har gått ut och efterfrågat personer som kan ukrainska, ryska eller andra språk för att bygga upp den igen. Det som är tur är att lagkravet är att man inom en månad ska kunna erbjuda skola. Då har vi en månad på oss att kartlägga de här barnen och deras skolbakgrund, säger Johan Söderberg (S).

Migrationskrisen är en viktig erfarenhet när nu en ny flyktingström står för dörren. Men omfattningen och det korta tidsperspektivet är stora utmaningar. Den statliga samordningen kunde vara bättre, menar Johan Söderberg (S).

– Först kommer ingenting, sedan kommer ingenting, sedan kommer att inom tolv timmar ska vi ha svar på de här frågorna. Det kommer även lite olika besked från olika myndigheter i samma fråga. Det har vi påtalat till civilministern.

På den positiva sidan finns det stora engagemanget från allmänheten och en bred politisk enighet om mottagandet. Sju av tio S-politiker i AiPs enkät svarar att de upplever ett positivt stöd bland kommuninvånarna.

Läs mer: S-politiker: Vi är redo att ta emot flyktingar

– Det finns ett väldigt stort engagemang från medborgarna. Det är väldigt tydligt, säger Johan Söderberg (S).

– En gymnasieklass ville komma och titta på skyddsrummet under stadshuset då dök lokaltidningen, lokalradion och lokal-tv upp. När de samlades stod fyra vuxna från Ukraina på trappan till stadshuset och sa ”Vi behöver hjälp.” 

– Men det ska vi klara.