Replik: Etnonationalism ska mötas med reformism

Enligt Polisens senaste kartläggning har Sverige 59 utsatta områden fördelade på 27 kommuner. I dessa områden bor över 550 000 svenskar. Tre av tio barn i utsatta områden går ut grundskolan utan gymnasiebehörighet. Varannan elev som påbörjar gymnasieskolan tar inte studentexamen inom fyra år. Av den vuxna populationen i utsatta områden saknar en av fyra gymnasieutbildning och ungefär 40 procent i åldrarna 20–64 år förvärvsarbetar inte. I de särskilt utsatta områdena är andelen invånare med utländsk bakgrund runt 80 procent. I fem av landets utsatta områden är andelen med utländsk bakgrund 90 procent eller högre. 

Är det i dessa områden Flaktrim Hani menar att nyanlända ges bäst förutsättningar att språkligt, socialt och ekonomiskt komma ikapp majoritetssamhället? 

Av de nyanlända som valde eget boende år 2021 flyttade nästan hälften av alla till elva av landets totalt 290 kommuner. Samtliga av dessa kommuner, utom Huddinge, har i dag flera områden med socioekonomiska utmaningar. I Botkyrka kommun bor hälften av kommuninvånarna i områden med socioekonomiska utmaningar och i Göteborg, Malmö, Huddinge, Borås och Södertälje mellan cirka 20–30 procent av invånarna. En övervägande del av alla asylsökande som väljer EBO under asyltiden blir kvar i samma område efter att ha beviljats uppehållstillstånd. Detta har hämmat den språkliga progressionen och kontaktnät på den etablerade arbetsmarknaden. Den sociala omgivningen har betydelse.   

Det Flaktrim Hani kallar populism är den norska bosättningspolitiken av nyanlända. Det innebär att det norska Integrerings- og mangfoldsdirektoratet, efter en arbetsmarknadskartläggning, erbjuder individen en kommunplacering som varken kan avvisas eller överklagas. Flyttar den enskilde under etableringsfasen utgår rätten till introduktionsprogram, introduktionsersättning och andra ekonomiska ersättningar. Som en följd av bosättningspolitiken är huvudregeln i Norge att nyanlända inte väljer var de ska bo vilket tydligt främjat språk- och arbetsmarknadsetablering för den enskilde samt motverkat cementeringen av etnisk segregation i Norge. En majoritet bor nämligen kvar i den tilldelade kommunen efter etableringsfasen.    

30 år efter EBO- reformens införande kan vi konstatera att lagen är systemhotande då den bidragit till en accelererande ekonomisk och etnisk segregation i Sverige, trångboddhet och social oro. 

I Sverige är det tvärtom. 30 år efter EBO- reformens införande kan vi konstatera att lagen är systemhotande då den bidragit till en accelererande ekonomisk och etnisk segregation i Sverige, trångboddhet och social oro. Reformen har allvarligt försvårat integrationsprocessen, språkprogression och arbetsmarknadsdeltagande för den enskilde och deras värdfamiljer (familjerna som tar emot sina anhöriga för boende) integration. Nästintill alla socialdemokratiska kommunalråd som har utsatta områden i sina kommuner har välkomnat arbetsgruppens reformförslag om att därför slopa EBO- lagen, införa undantag för EBO- kommuner vid kommunplacering samt införa stopp för nyanlända i utsatta områden. 

Utöver detta föreslår vår arbetsgrupp sammanlagt 86 reformer inom sju centrala samhällsområden. Det avser en politik för ett Sverige utan utsatta områden, stärkt språkpolitik i välfärden, ett gemensamt ansvar för de yngsta barnen genom obligatorisk förskola, en skola fri från marknadsstyrning, ett reformerat SFI och nationella insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck. Andra arbetsgrupper kompletterar våra förslag med utbildnings- och arbetsmarknadsinsatser, förebyggande insatser mot kriminalitet och fritidsintsatser för barn och unga.

Vår målsättning har varit att strukturellt bryta segregationen. Anledningen är enkel: segregationen dess olika former och uttryck är en direkt orsak till vår tids främsta samhällsproblem – från bristande kunskaper i svenska språket och misslyckad integration till den grova gängrelaterade brottsligheten. Men framför allt drabbar segregationen barn och unga som växer upp i våra utsatta områden, och aldrig får en rättvis chans. Det måste få ett slut.

Ska samhället stoppa den verkliga populismen och etnonationalismen måste segregationen mötas med seriös reformism.  Högerextremismens styrkeposition i vårt land har sin rot i samhällsproblemen och befolkningens reaktion på densamma. Uppgiften vi har framför oss är större än retorik. 

Lawen Redar
kulturpolitisk talesperson (S) och arbetsgruppsledare ”Ökad samhällsgemenskap genom att vi delar ett gemensamt språk”

Läs Flaktrim Hanis debattartikel