Renskötare tar över i Arjeplog

Isak Utsi, nytt kommunalråd i Arjeplog. Foto: Magnus Stenberg

– Jag har vuxit upp med tanken om att man ska kunna bo och leva och utvecklas i hela Sverige och det är Socialdemokraterna som har svaret på hur det det kan bli verklighet.
Det säger Isak Utsi som snart tillträder som kommunalråd i Arjeplog, landets mest glesbefolkade kommun.

Isak Utsi kommer från Jokkmokk och bodde fram till nyligen i Luleå. Han fick frågan om att bli kommunstyrelsens ordförande i Arjeplog sedan Britta Flinkfeldt aviserat att hon skulle avgå efter att ha haft uppdraget sedan 2009. 

Han hyrde ett hus och flyttade till kommunen redan innan det formella valet 25 juni – man måste vara skriven i en kommun för att väljas till kommunstyrelsens ordförande. 

Bakom sig har han många år som föreningsaktiv – dock inte inom socialdemokratin. I åtta år var han bland annat förtroendevald i den samiska ungdomsorganisationen Sáminuorra varav tre år som ordförande. Förbundet hade en strikt policy om att de förtroendevalda inte skulle ha partipolitiska uppdrag så det var först efter 2018 han kunde bli aktiv i Socialdemokraterna i Luleå, även om hjärtat funnits med partiet länge.

– När man vuxit upp i ett litet samhälle som Porjus, en by utanför Jokkmokk, förstår man hur viktigt det är att man ska kunna bo och utvecklas var man vill i landet, även i små samhällen. Att vi står upp för varandra i Sverige, att hela landet ska kunna leva och hålla samman, att vi skapar jämlika förutsättningar för människor att växa är viktigt, svarar Isak Utsi på frågan om sitt politiska val.  

Det sägs att han blir Sveriges första samiska kommunstyrelseordförande, men själv är han inte säker på att så är fallet. 

–  Det ser så ut men jag vet inte helt säkert. Det är nog i vart fall så att jag är första samen med renskötselbakgrund i KSO-rollen.

När man vuxit upp i ett litet samhälle som Porjus, en by utanför Jokkmokk, förstår man hur viktigt det är att man ska kunna bo och utvecklas var man vill i landet, även i små samhällen.

Renskötsel är en form av familjeföretag med arbetstoppar vid vissa tider på året och i den utsträckning det går vill han fortsätta att delta. Det är ju bara 28 mil till Jokkmokkområdet där renarna finns.

– Mycket av arbetet i renskötseln görs under sommaren när det är kalvmärkning, och i juli månad står tack och lov mycket av Sverige stilla så det kan gå att kombinera.

Men just nu är Isak Utsi i uppladdningsfasen för att kasta sig in i politiken i sin nya hemkommun.

– Min främsta uppgift är att lära känna kommunen. Även om mycket påminner om Jokkmokk så är det nya människor för mig och lite andra förutsättningar. 

Det är för tidigt att peka ut politiska hjärtefrågor; just för att han vill prata med invånarna, företag och verksamheter om vad de behöver. Men att här finns potential är han övertygad om. 

Arjeplog har en besöksnäring som kan växa, renskötseln är levande och på vintern är det full fart med att testa både bilar och vindkraft i kallt klimat.

– Det är viktiga framtidsfrågor som man försöker besvara i testindustrin.

Arjeplog ligger på gränsen mellan Norrbotten och Västerbotten och med gräns mot Norge. Den är för närvarande stängd, vilket är ett problem för det lokala näringslivet.

I en till ytan stor kommun med knappt 2 800 invånare kommer man inte ifrån frågan om vad skatten ska räcka till. Han poängterar att han själv som boende i glesbygden inte förväntar sig samma utbud som i större städer, men däremot förväntar man sig som boende i glesbygd att få ut lika mycket för sina skattepengar – bland annat att grundläggande samhällsservice ska finnas och fungera.

– Landsbygdsministern är en av de första jag kommer att bjuda in och hoppas att vi trots corona kan ses inom kort, om så digitalt. 

Isak Utsi är övertygad om att ingen sitter på hela svaret, och att svaren inte finns inom ett politikområde. Framför allt kommer svaren se olika ut för olika kommuner. Men det krävs att flera aktörer jobbar med sina verktyg för att hantera glesbygdskommunernas utmaningar och möjligheter. 

Det kan fungera att samordna vissa funktioner men att slå ihop kommuner tror han inte är en lösning. Man får bara en gles kommun med ännu längre avstånd till kommunhuset.

– Skatteutjämningssystemet har utvecklats allt eftersom men det kanske finns fler saker att beakta. Och just för att täcka basala funktioner kanske man ska ha en grundplåt i systemet som vore särskilt viktig för små kommuner. 

Det är viktigt att försöka hitta nya, kanske okonventionella lösningar vad gäller att samordna resurser, resonerar han. Se till exempel på skolskjuts, postutdelning, utkörning av mat till hemtjänst, hemsjukvård… Det sker många transporter ut till byarna.

– Samhället kan ibland dubbel- eller trippelarbeta. Det skulle kanske gå att spränga administrativa gränser och hitta sätt att arbeta ihop som alla vinner på. 

Isak Utsi

Ålder: 29 år. 

Familj: Singel. 

Bakgrund: Född i Jokkmokk, har studerat statsvetenskap vid Luleå tekniska universitet. Tidigare ordförande för den samiska ungdomsorganisationen Sáminuorra, jobbade senast som affärsutvecklare på Luleå Näringsliv. 

Aktuell: Tillträder som kommun­styrelsens ordförande i Arjeplog 16 september.