”Regeringssamarbetet med MP har skadat oss”

Hur skiljer sig landsbygd och stad åt? Är det bara SD som lyckats fånga frustrationen på landsbygden? Så här tycker en Stockholmspolitiker och en politiker från Boden.

Maria-Elsa Salvo, kommunpolitiker, Stockholm (S):

1. Är det bra att slå ihop Sverige till ett elprisområde?

Energipriserna har påverkats av Rysslands invasionskrig mot Ukraina. Men de höga priserna på el är också ett resultat av en ojämlik el- och energiproduktion och bristande överföringskapacitet. Att omvandla fyra zoner till en skulle inte lösa det här problemet utan i stället leda till högre priser för norra Sverige. Vad vi behöver är att producera el mer jämlikt över hela landet och en stärkt överföringskapacitet som kompenserar för avsaknaden av produktion. Utbyggnaden av elsystemet behöver omfatta alla energislag. Det innebär att kommuner behöver sluta säga nej till ny vindkraft och börja säga ja till stora vindkraftsparker till havs. Annars riskerar vi att gå miste om hundratusentals arbetstillfällen, grönare och billigare el för hushåll och avgörande steg i klimatomställningen.

2. Varför tappar S på landsbygden och vinner i storstaden? Och vad gör man åt det?

Socialdemokraterna gick starkt framåt i Stockholms kranskommuner och valkretsar som domineras av medelklassväljare som tidigare röstat på Liberalerna. Samtidigt minskade valdeltagandet och stödet för vårt parti i bostadsområden som domineras av arbetarklassväljare. Sambandet mellan minskat stöd i socioekonomiskt utsatta storstadsområden som Järva och mindre orter som Ludvika visar att trenden grundar sig i klass och inte geografi. Vårt partis existensberättigande vilar på att vi har stöd bland vanligt folk. Därför är det av yttersta vikt att vi bryter trenden. För att lyckas behöver vi politik som skapar framtidstro. Det handlar om investeringar som skapar nya jobb, fler bostäder och mer samhällsservice. Det här är politik vi har varit världsbäst att leverera på och det ska vi bli igen där vi har makten.

3. Hur skiljer förutsättningarna sig åt på landsbygd och i storstad?

En stor skillnad är bostadssituationen. Det handlar om bristen på bostäder, priserna och ombildningarna av allmännyttan. I Stockholm är den genomsnittliga väntetiden i bostadskön nio år. Marken är attraktiv, vilket gör det svårt att bygga billigt. Trångboddheten är ett stort problem, särskilt i socioekonomiskt utsatta områden. Därför är bostadsfrågan något vi lägger mycket politisk kraft på. Dels genom att driva på byggandet, dels genom att hitta nya innovativa sätt att bygga billigt. Den här mandatperioden genomför vi också satsningen Fokus Järva där byggandet av större lägenheter är en prioritet.

Claes Nordmark, kommunalråd, Boden (S):

1. Är det bra att slå ihop Sverige till ett elprisområde?

Nej, nej och åter nej! Det är dessutom knappt ens möjligt med hänsyn till EUs elmarknadsförordning. Det här är ett för Sverige skadligt förslag i de högerkonservativa partiernas Slottsavtal. Det bygger på illusionen att ett enda elprisområde skulle leda till mer och billigare el i södra Sverige. Sanningen är att det inte skulle öka tillgången till el i södra Sverige, då det är överföringskapaciteten och inte priset som sätter begränsningen för hur mycket el som kan skickas från norr till söder. Om förslaget genomförs blir elpriset endast marginellt billigare i söder men mycket dyrare i norr. Det skulle stjälpa den gröna industriella revolutionen med alla stora industrietableringar och industriomställningarna i norr, vilket skulle skada hela landets tillväxt och omställning. Det bästa sättet att öka tillgången till el i söder är att bygga mer elproduktion på plats där bristen är som störst.

2. Varför tappar S på landsbygden och vinner i storstaden? Och vad gör man åt det?

Vårt parti har inte haft nog mycket fokus på frågor som är extra viktiga på landsbygden som drivmedelsfrågan, stöd till offentlig service i mindre kommuner, jaktfrågor med mera. Dessutom har vårt regeringssamarbete med MP skadat oss, med förslag som slagit direkt mot landsbygden, och sänkt vår trovärdighet. SD har fyllt det tomrummet som uppstått och lyckats fånga upp landsbygdsfrustrationen och tagit stora kliv framåt på flera platser. Vi borde tillsätta en analysgrupp med särskilt fokus på hur vi kan återupprätta förtroendet för vårt parti på landsbygden. Det vore ett steg i rätt riktning för att återigen visa att vi på allvar är ett parti med en politik för hela Sverige.

3. Hur skiljer förutsättningarna sig åt på landsbygd och i storstad?

Det finns förstås skillnader i antal människor, avstånd och så vidare. Men sammanhållningen, stoltheten och framåtdrivet är ofta väldigt stark på landsbygden. Tyvärr kan där också finnas en känsla av utanförskap, att staten inte värderar landsbygdsbor lika högt som andra och att man därför inte riktigt är fullvärdiga medborgare i nationen Sverige. Det kan till exempel handla om brister i mobiltäckning och avsaknad av bredbandskommunikation, eller avsaknad av service och sjukvård.