Regeringen föreslår nytt jobbskatteavdrag
Runt 1000 kronor i månaden för ett hushåll med medelinkomst. Det skulle det nya jobbskatteavdraget innebära, enligt regeringen.
I helgen meddelade regeringen att brytpunkten för statlig skatt inte kommer att räknas upp, något som togs emot med upprördhet på flera håll i det moderata partiet. Bland annat Timbros vd Benjamin Dousa riktade hård kritik mot beslutet i Dagens Nyheter.
– I praktiken blir det en höjning, och en rejäl sådan. Det innebär också en sämre tillväxt och ett fattigare Sverige, säger Dousa.
Men Elisabeth Svantesson försvarade beskedet med argumentet att ”det inte går att göra allt”. Att sänka skatten går dock uppenbarligen visst att göra, och beskedet på måndagens pressträff var att avdraget kommer att fokusera på dem med låga och medelhöga löner. M-duon argumenterade bland annat för att inflationen motiverar det nya avdraget.
– Flera av bidragen har skrivits upp, men det har inte lönerna gjort på samma sätt. Många vanliga löntagare har därför sett sina reallöner sjunka och sin köpkraft gröpas ur, säger Elisabeth Svantesson.
– Ingen hade förutsett en situation med tioprocentig inflation men ett märke på fyra procent, fyller Ulf Kristersson i.
Ministrarna återkommer flera gånger till att skattesänkningen riktar sig främst till låg- och medelinkomsttagare, dock är det en sänkning för alla inkomstgrupper.
– Alla som arbetar får en sänkning, men den blir mer flack för inkomster över 38 000, säger Elisabeth Svantesson.
Under förmiddagen höll även Socialdemokraterna pressträff. Mikael Damberg, ekonomisk-politisk talesperson och Åsa Westlund, S-gruppledare i riksdagens utbildningsutskott presenterade förslag för att rädda omställningsstudiestödet. Där kommenterades även det nya jobbskatteavdraget och Mikael Damberg konstaterade att ”regeringen nu ger oss rätt”.
– Det var fel att säga att det inte gick att pausa indexeringen av skiktgränsen, det var fel att fullt ut genomföra en sänkt skatt för höginkomsttagare förra året. Och på grund av att man gjorde fel förra året, saknas nu de resurserna i vården och skolan, säger Mikael Damberg.
Han säger också att det är fullt rimligt att vanliga hushåll som kämpar med hög inflation, höga räntor och svårigheter att betala räkningarna får en avlastning.