”Ramverk kan inte vara hugget i sten”

Enna Gerin, utredare och biträdande chef Katalys:

1. Bör Sverige kraftigt öka belåningen för att investera i angelägna infrastrukturprojekt?

Absolut, allt annat vore ett enormt svek mot våra barn och mot hela samhället. Sverige har i dag en extremt låg statsskuld och problemet är att den strama finanspolitiken har skapat en enorm investeringsskuld. Vi har amorterat på en redan låg statsskuld i stället för att ta lån och göra viktiga samhällsinvesteringar.

Det handlar om elkablarna från norr till söder, om kapacieteten i vatten- och avloppsledningarna, om järnvägen och bostäderna som inte byggts. Det handlar också om välfärdens infrastruktur, om demografn som kräver att fler äldreboenden, sjukhus och förskolor byggs. Sen kräver även klimatomställningen stora låneinvesteringar för att vi snabbt ska kunna ställa om till framtidens fossilfria ekonomi.

2. Bör det finanspolitiska ramverket slopas, ändras eller behållas?

Det bör kraftigt reformeras så snabbt som möjligt. Ramverk kan inte vara hugget i sten utan måste kunna anpassas efter nya förutsättningar som ekonomin står inför. Vi kan inte i dag följa ett ramverk som är skapat för att lösa 1990-talets problem. Det tvinhgar oss i nuläget att amortera på en rekordlåg statsskuld samtidigt som samhället vittrar sönder. Vi behöver ett nytt uppdaterat ramverk som kan möta de enorma investeringsbehov som vi står inför i dag.

3. Bör inkomstskatten också för låg- och medelinkomsttagare höjas?

Nej, det är nog den sista skatt som vi socialdemokrater ska överväga att höja. I stället bör vi börja med att förstärka och täppa igen kryphålen i kapitalbeskattningen. Vi behöver någon form av förmögenhetsskatt, arvs- och gåvoskatt och en progressiv fastighetsskattning. Kryphålen via ISK-konton och 3:12-regler måste också åtgärdas.

Sett till kapitalskatter är Sverige ett skatteparadis. Förmögenhetsojämlikheten har exploderat och de som sett värdet på sina tillgångar öka kraftigt har inte bidragit tillräckligt. Ska någon inkomstskatt justeras upp bör det vara riktat mot höginkomsttagare, som en beredskapsskatt eller värnskatt.

Gustav Österman, ordförande för S på Södermalm i Stockholm:

1. Bör sverige kraftigt öka belåningen för att investera i angelägna infrastrukturprojekt?

Nej, vi bör inte kraftigt öka belåningen för att investera i angelägna infrastrukturprojekt. Däremot bör vi vara öppna för att låna till vissa samhällseffektiva infrastrukturprojekt. Att kraftigt öka belåningen på en kort period kan innebära en stor risk för svensk ekonomi, och en stor kostnad för framtida generationer.

2. Bör det finanspolitiska ramverket slopas, ändras eller behållas?

Det finanspolitiska ramverket har säkert brister, men i stort sett har det tjänat Sverige väl. Vi har undvikit att hamna i samma ekonomiska kriser som exempelvis Grekland och Spanien. Därför bör det inte slopas.

Däremot finns det områden för förändring, exempelvis som när regeringen Löfven justerade överskottsmålet, eller som Andersson har öppnat för att slopa överskottsmålet och gå mot ett balansmål.

Det är också viktigt att påpeka att stora investeringar går att göra med dagens regelverk. Allt ifrån Nya Karolinska, Västlänken, till stora stödåtgärder under coronapandemin och offentligt stöd till den gröna revolutionen i norr visar att det går att få fram stora summor pengar med dagens regelverk. Det som krävs är politisk vilja.

3. Bör inkomstskatten också för låg- och medelinkomsttagare höjas?

Så som vårt skattesystem är uppbyggt så krävs det att alla betalar relativt hög skatt, även de med de lägsta inkomsterna. Däremot är dagens problem att de som tjänar absolut mest betalar för lite, exempelvis stora kapitalägare.

Att höja skatten på låg- och medelinkomsttagare riskerar att skada stora grupper i samhället då de skatterna ofta är platta. Det innebär att de med lägst inkomst ofta märker skatteökningen tydligast i vardagen. Att höja skatten i en tid med hög inflation, när det ekonomiska utrymmet hos låg- och medelinkomsttagare redan är lågt, måste ske mycket varsamt.

I stället bör alltså fokus vara på att höja skatten för dem som tjänar absolut mest, via exempelvis höjda kapitalskatter.