Prisceremoni som speglar hur kvinnor förtrycks
Marta Chumalo från Ukraina var den enda av årets tre Palmepristagare som kunde komma till Stockholm för prisceremonin. Foto: Ylva Säfvelin/AiP
2023 års Olof Palmepris gick till tre kvinnor som kämpar för kvinnors frihet: Marta Chumalo, Ukraina, Eren Keskin, Turkiet och Narges Mohammadi, Iran. Vid prisceremonin i Stockholm 1 februari kunde endast Marta Chumalo ta emot priset på plats – ett tydligt bevis för att det inte är ofarligt att stå upp för kvinnors rättigheter.
”Med sina liv och sina handlingar har dessa tre kvinnor tillsammans med många medsystrar inspirerat andra och genom sitt engagemang har de gått före och banat väg för de modiga unga kvinnor och män som nu tar kampen vidare för allas våra grundläggande mänskliga rättigheter.”
Så lät motiveringen för 2023 års Palmepris, som delades ut vid en ceremoni i Konserthuset i Stockholm på onsdagen.
– Den här ceremonin är både ett uttryck för uppriktig uppskattning av tre modiga kvinnor och deras kamp för kvinnors rättigheter, och en uppmaning till världen att göra en systematisk och gemensam ansträngning i kampen mot förtryck av kvinnor och för verklig jämställdhet, sa Stefan Löfven, ordförande för Olof Palmes minnesfond, när han inledningstalade.
Av de tre pristagarna kunde endast Marta Chumalo från Ukraina delta på plats. Eren Keskin har husarrest i Turkiet och lyssnade på prisutdelningen via länk medan Narges Mohammadi sitter i fängelse – hennes make Taghi Rahmani tog emot priset i hennes namn och läste en hälsning som hon skrivit och smugglat ut från fängelset.
– Att inte alla pristagare kan komma till prisceremonin är något att reflektera över, sa Joakim Palme, vice ordförande för Olof Palmes minnesfond.
Marta Chumalo har i 20 år arbetat med att stärka kvinnor utsatta för våld och är medgrundare till frivilligorganisationen Women’s Perspectives Centre. Vid prisutdelningen berättade hon om hur deras arbete förändrats efter Rysslands invasion.
– Varje dag möter jag kvinnor som har problem, som sörjer, som känner smärta, som är rädda. Jag beundrar deras styrka och deras förmåga att stå emot. Innan jag reste till Stockholm för att ta emot priset besökte jag ett av våra skydd och frågade kvinnor vilket budskap de ville skicka med mig. En gammal kvinna sa, säg att vi är fria människor, att vår fria vilja är det viktigaste som finns och tacka dem för att de inte lämnat oss ensamma.
Stiftelsen Olof Palmes minnesfond för internationell förståelse och gemensam säkerhet instiftades i mars 1986 av Olof Palmes familj och den socialdemokratiska partistyrelsen för att hedra hans minne. Sedan priset instiftades i februari 1987 har ett 30-tal personer mottagit priset för särskilt betydande insatser i Olof Palmes anda.
Prismotiveringen:
För deras kamp för kvinnors frihet, i en tid då mänskliga rättigheter hotas av krig, våld och förtryck. Med sina liv och sina handlingar har dessa tre kvinnor tillsammans med många medsystrar inspirerat andra och genom sitt engagemang har de gått före och banat väg för de modiga unga kvinnor och män som nu tar kampen vidare för allas våra grundläggande mänskliga rättigheter.
Marta Chumalo, är feminist, genusexpert och psykolog. Som medgrundare till frivilligorganisationen Women’s Perspectives Centre har hon i 20 år arbetat med att stärka kvinnor utsatta för våld. Alltsedan 2014 och särskilt efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022 har Marta Chumalo varit djupt engagerad i att informera om krigets effekter och möta behoven hos dess offer. Marta Chumalo kräver bland annat en effektiv implementering av Istanbulkonventionen för att ge stöd till krigets offer för sexuellt våld.
Eren Keskin, människorättsadvokat som under decennier försvarat diskriminerade grupper i Turkiet; etniska minoriteter, hbtqi-personer och flyktingar. Anklagelser och mordhot har riktats mot henne, liksom fler än hundra åtal. Hon har också fängslats för sina åsikter alltmedan Amnesty International förklarade henne som samvetsfånge. Genom att bilda The Association of Legal Aid against sexual violence har hon under årens lopp fått flera militära och höga myndighetspersoner åtalade för grova brott.
Narges Mohammadi, journalist och människorättsaktivist som under årtionden varit en central person i kampen för kvinnors rättigheter och yttrandefrihet i Iran. Hon är en av grundarna till Iranian National Peace Council och förgrundsgestalt i organisationer som Defenders of Human Rights Centre och Legam (Campaign for Step-by-Step Abolition of the Death Penalty). För sitt engagemang har Narges Mohammadi gripits upprepade gånger och avtjänat flera fängelsestraff. Sedan november 2021 sitter hon i det ökända Evinfängelset i Teheran, dömd för att ”sprida propaganda med avsikt att skada staten”.
