Polisen räcker inte för att stoppa gängen
Det krävs en kraftsamling från flera olika aktörer för att stoppa nyrekryteringen till gängen och stävja det dödliga våldet.
Nyligen blev rapparen Nils Einár Grönberg skjuten till döds i Hammarby sjöstad. En stor manifestation genomfördes i Dalen, där Einár var uppvuxen. Hittills i år har det ägt rum 270 skjutningar och 40 döda (enligt Aftonbladet 22/10), varav 21 dödsskjutningar bara i Stockholmsområdet. Hur många killar har blivit skadade?
Polisen har en svår uppgift att lösa, eftersom det finns inslag av en tystnadskultur inom gängen. Polisen kan göra mycket, men polisen kan inte göra allt! Därför behövs flera aktörer som samverkar i större omfattning för att förebygga nyrekyteringen till gängen, bland annat från socialtjänsten, skolan och föreningslivet.
Polisen kan göra mycket, men polisen kan inte göra allt!
Det finns uppgifter om att killar så unga som 12–13 år (alltså ej straffmyndiga) agerar ”springpojkar” åt de äldre killar som står i högre rang. Detta gäller transport av bland annat vapen och narkotika, samt att hålla utkik efter polisen. Som tack för hjälpen får de en ny mobil eller en ny cykel.
En kille som har lämnat gymnasiet med icke godkända betyg, har svårigheter att få jobb, han uppbär förmodligen ekonomiskt försörjningstöd (socialbidrag). Att kunna utöka socialbidraget genom att hjälpa gängen med olika tjänster, och tjäna en tusenlapp på det, innebär ett rejält tillskott till kassan.
Debatten om gängkriminaliten behöver nyanseras i större utsträckning. Jag tycker att det är förvånade att lärarfacken, socialtjänsten och kriminologer ligger så lågt i debatten.
Jag förmodar att killar i yngre år som har hamnat i gängkriminalitet ofta har ”trassliga” hemförhållande och svårt att koncentra sig, vilket medför problem att följa med undervisningen i skolan.
Har dessa killar på ett tidigt stadium fått stödundervisning?
Har dessa killar på ett tidigt stadium fått stödundervisning? Det behöver anställas flera specialpedagoger som stöttar. Det kan till exempel inte vara någon slump att en betydande andel av interner som är intagna på anstalter har dyslexi eller andra läs- och skrivsvårigheter.
Skolhälsovården måste få utökade resurser i socialt utsatta områden och ett utvidgat uppdrag, genom mer uppsökande verksamhet i klassrummen.
På samma sätt som elever i högstadiet får undervisning i sex- och samlevad, på samma sätt bör även undervisning ske i stresshantering och psykisk ohälsa. Det är oacceptablet att barn- och ungdomspsykatrin har alldels för långa kötider i stora delar av landet.
Staten, kommunerna och regionerna måste tillföra mer resurser till socialt utsatta områden. Detta handlar bland annat om fler poliser och fältassistenter, mindre klasser, mer specialpedagoger, samt arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
Föreningslivet har också en viktig roll att spela när det gäller ungdomar som känner sig rotlösa. Det måste finns tillgång till mötetslokaler, meningsfulla fritidsaktviteter och vuxna som kan ställa upp som ledare på idell basis.
Det är viktigt att ungdomar känner att dom ingår i ett socialt sammanhang
Det är viktigt att ungdomar känner att dom ingår i ett socialt sammanhang, ungdomar måste känna framtidstro när det handlar om arbete och bostäder.
Det krävs kort sagt en kraftsamling av olika aktörer för att stoppa nyrekyteringen till gängen. För att citera rikspolischefen Anders Thornberg i P1 Morgon 26 oktober:
”Det är väldigt mycket fokus på polisen, men det kanske skulle suttit någon från kommunen, socialtjänsten eller någon politiker här också?”
Rustan Rydman
Kassör i Maria-Södra stations S-förening
