Pehrson: Agera i Nato så att Turkiet utesluts

Liberalerna vill att Sverige – om Turkiet släpper in Sverige – ska använda Natomedlemskapet för att driva på för hårdare demokratikrav – på Turkiet. 

”I Natos traktat från 1949 står i inledningen att alliansen vilar på en grund av demokrati, individuell frihet samt lag och rätt. Det är något som skulle kunna tillämpas mer stringent på medlemmar som exempelvis Turkiet”, skriver Liberalerna i en motion 2021 undertecknad av de nuvarande statsråden Johan Pehrson och Mats Persson med flera. 

Natodemokratikravet är en återkommande motion från Liberalerna. Efter regeringsinträdet och den svenska Natoansökan har dock ingen ny liknande L-motion inlämnats.

I en tidigare upplaga av motionen 2018 skriver Liberalerna att Turkiet bör uteslutas som följd.

”Efter att Sverige blivit medlem i Nato bör vi därför agera för att införa ett demokrati­krav i organisationen. Nya medlemsansökningar måste därför, i likhet med inom exempelvis EU, uppfylla liberala grundförutsättningar. Samtidigt bör befintliga medlemsländer granskas vilket bör resultera i att Turkiet utesluts.”

Även denna motion, som skrevs under Jan Björklunds partiledarskap, är undertecknad av Johan Pehrson (L) och Mats Persson (L).

Det var också budskapet i valet 2018.

AiP har frågat om Liberalerna står fast vid sin linje om att driva på för striktare demokratikrav inom Nato, även efter den svenska ansökan, men partiet har inte återkommit med svar.

– När vi har ett svar kommer du att få det, svarar Liberalernas presstjänst.

AiP har även sökt Johan Pehrson och partiets försvarspolitiska talesperson Anna Starbrink.

Tobias Billström (M) var som nyutnämnd utrikesminister optimistisk om att få Turkiet att nu släppa motståndet mot svenskt Natomedlemskap. Den nya regeringen hade bättre ingång i relationerna till Erdogan, hävdade han.

– Det handlade bland annat om uttalanden man hade gjort och om hur man såg på aktiviteter från kurdiska grupper på svenskt territorium, och jag upplever att den regering som nu har tillträtt inte har den typen av bagage, sa Billström till TT och pekade bland annat på S-regeringens avtal med den politiska vilden Amineh Kakabaveh.

Magdalena Andersson (S) menar tvärtom att den centrala förutsättningen för Turkiets ställningstagande är den trepartsöverenskommelse som S-regeringen slöt med Finland och Turkiet i somras, inte bagaget.

Men ratificeringsprocessen har inte gått så smidigt som Billström satte i utsikt. Utrikesministern har fått kritik för undfallenhet i sin intervju i turkisk media om att förbjuda flaggviftande och för bristande tydlighet vad gäller svensk yttrandefrihet i samband med Erdogandockan, som nu lett till nya krav från Turkiet.

Och ett visst ”bagage” i Turkiet-frågan finns alltså även på regeringssidan.

Utöver L-motionen om demokratikrav har även moderata och kristdemokratiska statsråd beskrivit Turkiet i mindre smickrande ordalag. 

”Turkiet lever inte längre upp till de förväntningar som EU har rätt att ha i en utvidgningsprocess, främst på grund av landets allvarliga tillbakagång gällande demokrati och rättsstat”, förklarar Moderaterna i en motion 2019 undertecknad av Ulf Kristersson, Tobias Billström, Elisabeth Svantesson, Jessika Roswall, Johan Forssell och Camilla Waltersson Grönvall, samtliga statsråd i dag.

Andreas Carlson (KD), i dag infrastrukturminister, motionerade 2021 om att Sverige bör verka för att EU avbryter medlemskapsförhandlingarna med Turkiet. Detta eftersom ”den turkiska reformviljan har uteblivit, inte minst avseende de mänskliga fri- och rättigheterna”.

På tal om bagage så har regeringens samarbetsparti Sverigedemokraterna en hel del, påtalade Magdalena Andersson (S) för TT i oktober. 

– Det finns ett bagage här också i form av en partiledare som har varit portad i Turkiet och mycket islamfientliga företrädare.

Jimmie Åkesson blev under uppmärksammade former avvisad när han delade ut flygblad vid gränsen mellan Turkiet och Grekland 2020.

SD motionerade därefter 2021 om ”riktade sanktioner mot Turkiets ledarskap” för att ”bemöta Turkiets utpressningstaktik och utnyttjande av migranter”.

Jimmie Åkesson (SD) krävde i en motion 2021 att svenskt bistånd till Turkiet stryps:

”Det stöd och bistånd som för närvarande riktas till Turkiet som stat eller dess myndigheter, både för svensk del och sådant som förmedlas via EU eller dess medlemsstater, bör omgående upphöra.” 

Miljöpartiets språkrör Märta Stenevi kritiserar nu att regeringen, som hon uttrycker det ”kryper för auktoritära ledare” och ställer sig också bakom ett demokratikrav.

”Nato är inte en sammanslutning av demokratier längre – Turkiet är inte en fungerande demokrati och dess agerande borde inte rymmas i konstruktionen. Nato behöver ett demokrativillkor och möjlighet att utesluta medlemmar”, skriver Stenevi på Twitter.

Hon får mothugg från högerhåll, men det är alltså den linje som Liberalerna fört fram att få Sverige att gå med Nato.