Annons:
Annons:

Partierna överens om upprustningstakt

Försvarsminister Peter Hultqvist och representanter för riksdagens partier presenterar överenskommelsen. Foto: Toni Eriksson/Regeringskansliet

Samsynen är stor mellan de politiska partierna om ett upprustat försvar. Under onsdagen kom man överens om snabba åtgärder för att öka upprustningstakten.

TEXTEN ÄR UPPDATERAD FRÅN PAPPERSTIDNINGEN

– Det är ett rätt känsligt läge, men rent generellt kan man säga att det finns en stor samsyn om att vi måste fortsätta att rusta totalförsvaret, både den militära förmågan och den civila beredskapen. Till syvende och sist handlar det om Sveriges säkerhet och det finns mindre politisk konflikt i det.

Det sa Niklas Karlsson, socialdemokratisk vice ordförande i försvarsutskottet och en av två socialdemokrater i försvarsberedningen, efter tre dagars möte med försvarsberedningen. Förhandlingarna fortsatte i början av denna vecka. Onsdag 16 mars var slutdatum.

16 mars kom dock riksdagens samtliga partier överens om snabba åtgärder för att öka upprustningstakten: resurstillskott, utökningar av bemyndiganderamen för materielbeställningar och ändrade finansiella villkor.

Niklas Karlsson (S), försvarsberedningen. Foto: Maria Persson/AiP

– Den partiöverenskommelsen om ytterligare förstärkningar till totalförsvaret som gjordes igår är en viktig säkerhetspolitisk signal om att vi är beredda att gemensamt göra vad som krävs för att skydda vårt land, säger Niklas Karlsson.

Exempel på åtgärder som nu kan vidtas är att:

  • stärka förmågan på Gotland,
  • öka antalet anställda,
  • öka tillgång på drivmedel och ammunition, anskaffning av förnödenheter samt
  • tidigarelägga anskaffning av materiel såsom fordon.

Anslagen till det militära försvaret ska öka med 2,0 miljarder kronor i år. Bemyndiganderamen för materielbeställningar med mera ökas med 30,9 miljarder kronor. Detta kräver motsvarande tillskott av framtida anslagsmedel och är en del av den kommande ökningen av anslagen för det militära försvaret till två procent av BNP.

– Överenskommelsen innebär cirka 3 miljarder på både civilt och militärt försvar utöver de redan stora satsningar som görs. Det kommer stärka vårt totalförsvar ytterligare för att möta den ökande osäkerheten i vårt närområde, säger Niklas Karlsson (S).

I förra veckan presenterade statsminister Magdalena Andersson tillsammans med finansminister Mikael Damberg och Peter Hultqvist, försvarsminister, att anslaget till det svenska militära försvaret ska öka till två procent av BNP. 

– Vi ska nå dit så fort det är praktiskt möjligt. Det vill säga när det är möjligt att på ett effektivt sätt omsätta ökningarna i stärkt försvarsförmåga. Vi måste också se till att hitta en stabil, långsiktig och solidarisk finansiering av utbyggnaden, som en bred majoritet av Sveriges riksdag kan ställa sig bakom. Utbyggnaden måste vila på en stabil grund för att vi ska kunna ha ett starkt och tryggt försvar, sa Magdalena Andersson vid pressträffen.

I dag ligger försvarsbudgetens andel av Sveriges BNP på cirka 1,25 procent, enligt finansdepartementet.

Redan innan Rysslands krig mot Ukraina beslutade Peter Hultqvist om överläggningar med försvarsberedningen för att stärka försvarets förmåga på kort sikt. Till detta kommer nu alltså ytterligare förstärkningar.

– Den väg som den socialdemokratiska regeringen inledde 2014 fortsätter, men nu höjer vi dessutom tempot, säger Niklas Karlsson.

Mellan 2014 och 2025 kommer utgifterna för försvaret att ha ökat med 85 procent, med nuvarande försvarsbeslut. Detta är den största anslagsökningen sedan 1950-talet. Med det nya läget med Rysslands krig i Ukraina blir det nu i princip en dubblering av utgifterna, enligt Niklas Karlsson.

Regeringen avser lämna förslag till riksdagen i en extra ändringsbudget under mars 2022 vilket skapar förutsättningar för ett riksdagsbeslut i april 2022. I april inleds arbetet med att komma överens om en ekonomisk trappa för att nå nivån 2 procent av BNP till det militära försvaret.

Regeringen har varit tydlig med att man vill att detta ska ske skyndsamt, medan till exempel Moderaterna har sagt att man vill öka till två procent till år 2025. Även Kristdemokraterna har instämt i att det borde vara senast 2025.

– De borgerliga partierna säger att det ska vara klart till 2025, men vi vill göra det så fort det bara är möjligt. Då måste vi ha en dialog med Försvarsmakten. Hur klarar man av att hämta de här pengarna? Att bara anslå pengar till 2025 och så klarar Försvarsmakten inte av att använda dem effektivt. Då kastar vi pengarna i sjön, sa Niklas Karlsson (S) i försvarsberedningen, medan förhandlingarna ännu pågick.

En stor fråga är hur ett kraftigt ökat anslag ska finansieras. Socialdemokraterna vill införa en så kallad ”beredskapsskatt” som skulle stå för en del av ökningen. Mikael Damberg, finansminister, har dock tidigare klargjort att det inte behöver vara en specifik skatt som är öronmärkt för försvaret. 

– De borgerliga partierna är inte lika sugna på att ta in nya intäkter till staten, utan tycker att vi ska finansiera det innanför den ram som finns. Det innebär ju att man ställer ökade försvarsanslag mot nedskärningar någon annanstans. Om det är a-kassa, sjukförsäkring eller något annat, det vet jag inte, sa Niklas Karlsson i början av veckan.

Läs hela överenskommelsen om försvaret

Annons:
Annons: