Annons:
Annons:

Parlamentet antar ny EU-lag om minimilöner

EU-parlamentet har godkänt den lagstiftning om minimilöner som Sverige motsatt sig. Enligt EU behöver länder där minimilöner skyddas genom kollektivavtal inte införa reglerna, men de flesta svenska parlamentariker inklusive socialdemokraterna röstade nej till direktivet.

EU-parlamentet röstade på onsdagen för ett direktiv om minimilöner som parlamentet och medlemsstaternas regeringar kom överens om i juni.

Många EU-länder har lagstiftade minimilöner; modellen där arbetsmarknadens parter sluter kollektivavtal som sätter löner utan att politiken blandar sig i är ovanlig. Socialdemokrater i många länder är därför positiva till EU-regler om minimilöner i syfte att ge alla en anständig lön. Även Europafacket har en positiv inställning.

– Priserna på livsmedel, energiräkningar och bostäder exploderar. Människor kämpar verkligen för att få pengarna att räcka till. Vi har ingen tid att förlora, arbete måste löna sig igen. I detta direktiv fastställs normerna för hur en rimlig minimilön ska se ut. Samtidigt ger vi kollektiva förhandlingar ett uppsving, så att fler arbetstagare kommer att vara bättre skyddade, kommenterar Agnes Jongerius, socialdemokrat från Nederländerna och medföredragande i parlamentet.

Direktivet fastställer minimikrav för tillräckligt höga lagstadgade minimilöner. Det är fortfarande medlemsländerna som fastställer minimilöner, om lönerna inte sätts genom kollektivavtal, men de måste garantera att nivåerna möjliggör för arbetstagarna att leva ett drägligt liv.

Medlemsländerna åläggs också att stärka kollektivavtalen. Om färre än 80 procent av arbetstagarna täcks av kollektivavtal måste medlemsländerna ta fram en handlingsplan för att öka täckningen, i samarbete med arbetsmarknadens parter.

21 av EUs 27 medlemsländer har en lagstadgad minimilön. I Cypern, Danmark, Finland, Italien, Sverige och Österrike fastställs de genom kollektivavtalsförhandlingar.

Från svensk sida är man kritisk till att lagstifta på EU-nivå av rädsla för att det ska påverka den svenska modellen med kollektivavtal, där det är parterna och inte staten som bestämmer löner. I såväl parlamentet som ministerrådet har Sverige utan framgång jobbat för att få ett undantag. 

Parlamentet antog det nya direktivet med stor majoritet: 505 röster för, 92 mot och 44 nedlagda. Ministerrådet förväntas godkänna avtalet i september och medlemsländerna har därefter två år på sig att genomföra direktivet.