”Osannolikt att politiken återgår till tidigare uppdelning”

Svend Dahl, chefredaktör Timbros nätmagasin Smedjan:

1. Behövs en ny borgerlighet? Hur ska den se ut i så fall?

Personligen skulle jag gärna se en borgerlighet som ville sänka fler skatter, tydligare slå vakt om valfriheten i välfärden och se till så att barn läser fler böcker i skolan. Men man kan inte få allt här i livet, och efter 7 oktober är jag tacksam att vi har en borgerlighet som tydligt värnar judiskt liv i Sverige och tar tydlig ställning mot den flodvåg av antisemitism som sköljer över oss. En borgerlighet som förstår att ”från floden till havet” är en hejarramsa för utplåning av ett folk och ett land, det är min borgerlighet. Carl-Oskar Bohlin, Tobias Billström, Paulina Brandberg och Fredrik Malm är fyra av många exempel på att svensk borgerlighet står på rätt sida av historien.

2. Får vi se en återgång till ”vanlig” blockpolitik i nästa val?

Nej, det förefaller osannolikt. Vi kommer nog tyvärr att få ägna de kommande mandatperioderna åt frågan om hur vi ska hantera att barn skjuter varandra för att ha råd med märkeskläder och hur vi ska hantera kriminella klaner som infiltrerar alla delar av samhällskroppen. En valrörelse med fokus på hur vi ska få svensk ekonomi att växa långsiktigt och hur vi ska organisera framtidens välfärd vore givetvis att föredra. Gärna en diskussion om fler jobbskatteavdrag också. Men arbetet med att hantera decennier av politiska felsteg kopplade till migrationspolitiken lär ta decennier i anspråk.

3. Hur kan man skapa jämlika förutsättningar om vissa får ärva pengar och annat som ger dem ett försprång?

Grunden är förstås en skola med ett starkt kompensatoriskt uppdrag. Dagens kursplaner som betonar generella förmågor, som att kunna resonera och söka information, måste bytas ut. Det är svårt att hitta ett tydligare exempel på hur flumskolan tydligt gynnar barn från den tjattrande klassen, och missgynnar elever utan studietradition hemifrån. Fokusera i stället på läsning och konkret kunskap från tidig ålder. På ett mer övergripande plan handlar det förstås även om att omfamna en dynamisk marknadsekonomi som gör att BNP per capita växer och ger människor en bra reallöneutveckling och möjlighet att bygga upp ett eget sparkapital.

Martin Rynoson, analyschef Tankesmedjan Tiden:

1. Behövs en ny borgerlighet? Hur ska den se ut i så fall?

Jag har svårt att se att Sverige skulle ha ”behov” av någon borgerlighet överhuvudtaget, men det hade helt klart varit till gagn för riket om fler partier till höger om mitten hade varit inställda på att faktiskt lösa samhällsproblem snarare än att ägna sig åt pajkastning, lögner, instagrammande och politisk teater. Tidigare har Moderaterna och Socialdemokraterna, som varandes de två stora partierna i svensk politik, kunnat göra upp om större, avgörande samhällsfrågor. Behovet av en sådan ordning är större nu än på mycket länge, samtidigt som Moderaterna nog aldrig varit så långt ifrån att vara ”den vuxne i rummet” som nu. Det är sorgligt, och det är dåligt för Sverige.

2. Får vi se en återgång till ”vanlig” blockpolitik i nästa val?

Det verkar osannolikt att det svenska politiska landskapet skulle återgå till den tidigare uppdelningen, med ett socialistiskt och ett borgerligt block. Mer troligt är nog att den nuvarande ordningen – med Tidöpartierna i det ena blocket och de nuvarande oppositionspartierna i det andra – blir det nya normala. 2023 års C-väljare vill inte ha ett Sverige lett av M och SD, så en kursändring för Muharrem Demiroks parti verkar föga sannolik.

3. Hur kan man skapa jämlika förutsättningar om vissa får ärva pengar och annat som ger dem ett försprång?

Det är väldigt svårt att se hur jämlika förutsättningar ska kunna åstadkommas under sådana omständigheter, med mindre än väldigt omfattande fördelningspolitiska åtgärder. Den rådande ordningen underminerar också meritokrati, då man måste betala skatt på inkomst som man tjänat ihop i sitt anletes svett, men inte på pengar som man får skänkta till sig utan att ha gjort något för att förtjäna dem.