Öppet brev till riksdagen: Stoppa det nya mediestödssystemets slag mot mediemångfalden!

En mångfald av oberoende nyhetstidningar är en central del av den svenska demokratiska modellen. Genom att ha tillgång till nyhetsmedier som lyfter olika frågor, olika röster och olika perspektiv får medborgarna goda möjligheter att följa och förstå samhällsutvecklingen. Sverige har idag en närmast unik mångfald av olika rikstäckande tidningar som speglar och analyserar samhällsutvecklingen utifrån olika perspektiv.

Det råder politisk enighet om att det är nödvändigt med ett statligt stöd för att upprätthålla denna för demokratin så viktiga mediemångfald. Det finns också en bred politisk samsyn kring behovet av att stödsystem förnyas när det hittillsvarande löper ut nu vid årsskiftet. Det är både viktigt och positivt att det i frågor som är centrala för den svenska demokratiska modellen har funnits en bred politisk uppslutning.

Idag ska riksdagen besluta om ett nytt mediestödssystem, utifrån regeringens förslag. Vi kan tyvärr konstatera att det efter KU:s behandling av frågan förra veckan nu tycks saknas en politisk enighet om det nya mediestödets utformning. På flera centrala punkter skiljer sig regeringens och oppositionspartiernas bedömningar av hur det nya mediestöddsystemet ska utformas.

Framtagandet av detta förslag till nytt mediestödssystem samt bristen på politisk enighet om de centrala delarna av detta stöd undergräver legitimiteten för det nya regelverket.

• Regeringens förslag baseras på en utredning som inte har hållit sig till de direktiv som gavs. I dessa anges tydligt att utgångspunkterna för ett nytt stödsystem ska vara de samma som för det nuvarande: syftet ska vara ”att stärka demokratin genom att främja allmänhetens tillgång till oberoende nyhetsförmedling i hela landet via en mångfald av allmänna nyhetsmedier med redaktionellt innehåll av hög kvalitet”.
  
  I utredningsförslaget och regeringens proposition görs istället en nedprioritering av mediemångfalden: ”Regeringen ansluter sig till utredningens bedömning att stödet framöver främst bör inriktas på att så långt som möjligt säkerställa att det finns åtminstone en livskraftig nyhetsaktör på lokal eller regional nivå i hela landet. Mediestödets syfte bör i första hand alltså uppfyllas genom att stödet främjar tillgången till lokal och regional nyhetsförmedling av hög kvalitet i hela landet. Detta bör alltså ges företräde framför att bidra till en mångfald av allmänna nyhetsmedier.”
  
  
• Utredaren bröt mot direktiven genom att inte lyssna in synpunkter från oss rikstäckande nyhetstidningar som inte hör till de stora mediehusen.
  
  
• De parlamentariker från samtliga partier som satt i utredningens referensgrupp hade ett visst ansvar för att utredningens förslag om att försämra mediemångfalden inte stoppades på ett tidigt stadium.
  
  
• Regeringen kan dock inte hävda att utredningens förslag var helt förankrade bland samtliga riksdagspartier. Det var inte en parlamentarisk utredning. Att ha en referensgrupp innebär inte att frågan är tillräckligt förankrad redan i utredningsfasen. Flera oppositionspartier meddelade tydligt och tidigt att de ville invänta remissinstansernas synpunkter och regeringens proposition innan de gav besked om partiets syn på frågan. Det har nu skett, och flera oppositionspartier i KU har skrivit ett gemensamt yttrande som starkt ifrågasätter regeringens förslag att försämra mediemångfalden.
  
  
• Regeringen presenterade sin proposition först ett helt år efter utredarens förslag. Det har försenat hela processen, och än idag – när det bara är sex veckor kvar till det hittillsvarande stödet löper ut – råder stor osäkerhet om viktiga delar av det nya systemet. Regeringen har inte presenterat någon förordning, och Myndigheten för press, radio och tv har nu bara några veckor på sig att få ut och informera om de föreskrifter som ska vara styrande för det nya stödsystemet. Det har skapat stor oro, osäkerhet och frustration bland landets tidningsutgivare, som har fått mycket dåliga planeringsförutsättningar.
  
  
• Stödet beslutas om och betalas ut först i april-maj nästa år – för de som över huvud taget får något stöd. Det innebär en stor osäkerhet för många utgivare, och några har redan behövt varsla om uppsägning och nedläggning för att de saknar tillräcklig likviditet.
  
  
• Bedömning av om villkoren för stöd 2024 är uppfyllda eller ej ska enligt ansvarig myndighet baseras på utgivningen under första halvåret 2023 – det vill säga innan de nya reglerna hade presenterats av regeringen. Det är fullständigt orimligt med den typen av retroaktiv lagstiftning, där utgivare inte har några möjligheter att anpassa utgivningen efter de nya villkor som sätts upp.

Nu är det dock inte den katastrofalt dåligt skötta processen som är huvudproblemet, utan innehållet i det nya systemet.

• Rikstäckande nyhetstidningar diskrimineras i det nya förslaget – och löper stor risk att få betydligt lägre stöd än lokala förstatidningar – alternativt inte ens beviljas stöd över huvud taget. Det är särskilt olyckligt. Det finns bland de små och medelstora rikstäckande nyhetstidningarna som inte hör till de stora kommersiella mediehusen en stor bredd: från vänsterinriktade tidningar som Dagens ETC och Flamman, gröna Syre, feministiska Fempers och socialdemokratiska Aktuellt i Politiken – till liberala NU, kristdemokratiska Hemmets vän och högerinriktade Nya Tider och Bulletin. Men här finns också kristna Dagen och Sändaren, finsksvenska Ruotsin Suomalainen och nyhetsmagasinet Fokus. Denna mångfald av i de flesta fall kvalificerad nyhetsjournalistik som når ut över hela landet är helt central för den svenska demokratiska modellen.
  
  
• Övergången från papperstidning till digital publicering försvåras, då stödet slår undan benen på utgivare som idag kämpar hårt för att göra en mjuk digitalisering utan att tappa många inte minst äldre läsare. Detta riskerar att slå särskilt hårt mot många pensionärer, som framöver inte kommer att ta del av nyhetsförmedling, granskning och analys på samma sätt som tidigare.
  
  
• Stödnivåerna sänks kraftigt. De generella stödnivåerna är för lågt satta, det centrala redaktionsstödet skrivs ned med hela 75 procent nästa år och stödet baseras på allt för begränsade kostnader för utgivningen. Även det så kallade övergångsstödet är för lågt satt och med för snabb avtrappning. Att det nya mediestödet sänks så kraftigt påverkar förutsättningarna för i princip alla tidningsutgivare att komma ut framöver negativt.
  
  
• Lokala så kallade andratidningar drabbas särskilt hårt. Andratidningarna svarar för den lokala mediemångfalden på de orter där det fortfarande finns två lokaltidningar. Nu kommer de att riskera att få lägre stöd än förstatidningen på varje ort.I dagarna meddelade exempelvis Bonnier News Local att Dala-Demokratens och Länstidningen Östersunds webbtidningar läggs ned i sin nuvarande form, och framöver endast ska bli mindre, begränsade, opinionssajter.
  
  
• Svårare att etablera nya medier lokalt och nationellt. Det föreslagna stödet bygger upp höga trösklar för att etablera nya nyhetsmedier både lokalt och nationellt – i en tid då det hade varit angeläget med fler, inte färre, nyhetsmedier.

Vi vill med detta öppna brev till riksdagens ledamöter vädja om att inte rösta igenom ett system med knapp marginal som riskerar att få så allvarliga konsekvenser för den svenska demokratiska modellen. Och vi kommer givetvis att rapportera om hur riksdagens partier och ledamöter har röstat i frågan.

Daniel Färm, vd och politisk redaktör för Aktuellt i Politiken

Åke Hällzon, chefredaktör och ansvarig utgivare för Hemmets Vän

Lennart Fernström, chefredaktör och ansvarig utgivare för Syre

Leonidas Aretakis, chefredaktör och ansvarig utgivare för Flamman

Andreas Gustavsson, chefredaktör och ansvarig utgivare för Dagens ETC