Ojämlik skola lönar sig – för skolkoncernerna
Skolkoncernerna rasar mot förslaget om sänkt skolpeng. Den snabbast växande koncernen Atvexa framhåller i årsredovisningen att skolpengens utformning ger lägre risk.
”Den svenska barn- och skolpengen följer en likvärdighetsprincip vilket innebär att fristående verksamheter (som Atvexas bolag) får samma förutsättningar som den kommunala verksamheten.”
Att garanteras samma intäkter trots lägre kostnader är en grundbult i friskolornas affär. Och driver enligt ”Utredningen om en mer likvärdig skola” på skolsegregationen. Kommuner har helhetsansvar att ta emot alla elever och nyanlända, medan friskolorna har ett gynnsammare elevurval.
”Kommunala huvudmän drabbas dock än mer än de enskilda huvudmännen eftersom de inte har samma möjlighet att bestämma hur många klasser respektive elever de vill ta emot utan har ansvaret att tillse att alla elever i kommunen har en möjlighet att fullgöra skolplikten. Särskilt svåra blir effekterna av skolbyten för mindre skolenheter och skolenheter som av något skäl inte är populära. Inte sällan har de senare skolorna också större socioekonomiska behov.”
Starka intressen i friskolesektorn försöker med stöd av en majoritet borgerliga och sverigedemokrater behålla nivån på skolpengen och kötid som urval.
Samtidigt har lärare som vill stoppa marknadsskolan och begränsa vinstuttaget startat ett upprop till politikerna.
– De verkar inte förstå att det är människor vi arbetar med, inte produkter. Jag tycker att många politiker är naiva kring hur privata aktörer driver skola och gemene man vet nog inte hur det står till i skolan, säger en av initiativtagarna Hai Phuong Tran, lärare i Angered, till AiP.
De borgerliga partierna och SD röstade förra veckan nej till en offentlighetsprincip inom skolsektorn. Att starka krafter är i rörelse visar det faktum att Alliansen var för en offentlighetsprincip så sent som 2014. I dag kallar Annie Lööf (C) det för ”ett angrepp på den fria företagsamheten”.
Även Sverigedemokraternas har bytt fot. Partisekreteraren Richard Jomshof förklarade i en reservation till friskolekommittén 2013, att kommunerna borde ha veto mot friskoleetableringar.
”Att friskolor ska kunna etablera sig mot en kommuns vilja i ett område där det exempelvis kommer att uppstå ett tydligt elevunderskott, förefaller inte vara ett vettigt ramverk för en långsiktig och stabil skolpolitik”, skrev Jomshof.
Samma högermajoritet har redan uttalat sig om att behålla kötid som urvalssystem om än med justeringar. Ändå är det till Centerpartiet och Liberalerna som regeringens hopp står.
– Jag tycker att tiden är mogen. Läraruppropet visar det. Det finns också en folklig opinion i de här frågorna långt in i de borgerliga partierna, säger Anna Ekström (S) till TV4.
I januariavtalet står att ”lika villkor ska gälla för både privat som offentligt drivna skolor” och att ”det statliga stödet för stärkt likvärdighet” ska öka.
Lika villkor kan anföras som skäl både för (lika förutsättningar) och emot (samma skolpeng) en justering av skolpengen, men gäller alltså inte offentlighetsprincipen enligt C.
Om ingen uppgörelse nås blir det en valfråga 2020, vilket kan vara ett argument för C och L att göra upp.
När friskolereformen infördes talades det om små byskolor. I dag är friskolor big business. 2019 gjorde bara de börsnoterade friskoleföretagen en vinst på 639 miljoner. Academedia gör nu en vinstutdelning på 158 miljoner.
Enligt Friskolornas riksförbund är den nuvarande nivån på skolpengen avgörande för att kunna investera i nya skolor.
Samtidigt är det koncernifieringen som kritikerna varnar för. Enligt SvD har skoljättarna köpt upp skolor med över 50 000 elever de senaste fem åren.
Den snabbast växande skolkoncernen, som symboliskt heter Atvexa med 14 400 barn och elever, spår att utvecklingen fortsätter.
”marknadskonsolideringen kommer att fortsätta. Detta kan gynna större aktörer med finansiell möjlighet att genomföra mellanstora och små förvärv”, skriver Atvexa i sin årsredovisning 2019 och nämner att bolaget har 500 ”förvärvskandidater”.
Atvexas ena huvudägare är Peter Weiderman, som tjänade 212 miljoner till sitt bolag på Cypern när Carema såldes, bolaget som blev synonymt med vanvård i riskkapitalägd äldreomsorg. Den andra huvudägaren, Lars Brune, äger även Kavat Vård AB.
Det var ingen tillfällighet att Alliansen 2017 valde Kavat Vårds äldreboende Persikan för pressträffen där de sa nej till en reglering av vinsterna. Kavat Vårds vd sitter i Svenskt Näringslivs styrelse.
Alliansen delar ut sitt politiska program ”Stoppa hotet mot välfärden” på ett äldreboende i Kista 13 december 2017. Foto: Centerpartiet
I maj samma år hade dock Lars Brune, Kavat Vårds ordförande, plockat ut 11 miljoner kronor i vinstutdelning ur Kavat Vårds ägarbolag. I år delade Brune ut ytterligare fem miljoner.
Atvexas vinst 2019 var 50 miljoner.
I årsredovisningen skriver bolaget under rubriken riskhantering om skolpengens gynnsamma utformning: ”Den svenska barn- och skolpengen följer en likvärdighetsprincip vilket innebär att fristående verksamheter (som Atvexas bolag) får samma förutsättningar som den kommunala verksamheten.”
