Nytt halvår innebär ny lagstiftning

Foto: Norstedts Juridik

Skattereduktion på avgiften till a-kassa, en ny samlad terrorismlagstiftning och en förändrad arbetsrätt. Det är några av de nya lagar som träder i kraft vid halvårsskiftet.

Vid halvårsskiften träder traditionellt åtskilliga nya lagar kraft och 2022 utgör inget undantag. Sverige fick i går en ny arbetsrätt som innebär ändringar i flera lagar, bland annat lagen om anställningsskydd, lagen om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen och lagen om arbetslöshetsförsäkring. Dessutom införs ett grundläggande omställnings- och kompetensstöd. Förändringarna av arbetsrätten är en konsekvens av den så kallade januariöverenskommelsen mellan dåvarande regeringen, Centerpartiet och Liberalerna. 

Ett nytt omställningsstudiestöd införs för att öka möjligheterna för vuxna att studera och stärka sin framtida ställning på arbetsmarknaden. Det blir billigare för den enskilde att vara med i a-kassan då det blir skattereduktion på 25 procent av avgiften.

Sverige har länge haft västvärldens minst reglerade arbetskraftsinvandring. 1 juni skärptes reglerna så att det krävs anställningsavtal för att beviljas arbetstillstånd och ett försörjningskrav införs vid anhöriginvandring. Ett nytt uppehållstillstånd för vissa högkvalificerade person införs. 

En lagändring slår fast att svenska löner och villkor ska gällas när förare från andra länder kör transporter i  Sverige, i syfte att skapa sund konkurrens så att utländska företag inte kan dumpa löner och villkor genom att använda förare från andra länder. 

I dag blir det möjligt att besluta om tillträdesförbud för personer till badanläggningar och bibliotek, om det anses föreligga risk för brott eller allvarliga trakasserier. Straffet för knivbrott skärps och fler knivbrott ska bedömas som grova, till exempel om man burit kniven i kriminell miljö, på en nattklubb eller en skola. 

Hedersförtryck blev 1 juni ett nytt brott, vilket innebär strängare straffskala för den som med ett hedersmotiv upprepat begår vissa handlingar mot en person. Sverige inför så kallade kronvittnen, där en person som medverkar i utredning av någon annans brott ska kunna få lindrigare straff. 

Straffen skärps för de allvarligaste fallen av djurplågeri. 1 augusti skärps lagar om våldtäkt och andra sexuella kränkningar. 

Sverige får också en ny samlad terrorismlagstiftning där uppräkningen av brott som kan utgöra terroristbrott tas bort; i stället kan alla uppsåtliga brott betraktas som terroristbrott om övriga förutsättningarna är uppfyllda. En annan lag ökar möjligheterna att utvisa utlänningar som bedöms utgöra ett hot mot Sveriges säkerhet. 

Det blir billigare att laga cyklar, skor, lädervaror, kläder och hushållslinne när momsen sänks från tolv till sex procent. Miljöbalken ändras så att det inte längre blir möjligt att få tillstånd för att utvinna stenkol, brunkol, råolja, skifferolja eller naturgas. 

Miljökraven skärptes 1 juni för offentlig upphandling av bilar och vissa tjänster inom vägtransportområdet, i enlighet med ett EU-direktiv om att främja och stimulera marknaden för rena och energieffektiva fordon.

1 juni trädde också en moderniserad järnvägslagstiftning i kraft, som innebär att delar av Transportstyrelsens uppgifter flyttas över till Europeiska unionens järnvägsbyrå: godkännande av järnvägsfordon och utfärdande av tillstånd.

Lex lilla hjärtat, som tydliggör att när barn tvångsvårdas på grund av missförhållanden i hemmet får vården inte upphöra förrän omständigheterna har förändrats på ett varaktigt sätt. Den som har hemtjänst får rätt till en fast omsorgskontakt, om det inte är uppenbart att det inte behövs. Från 1 juli 2023 ska den fasta omsorgskontakten ha yrkestiteln undersköterska. 

Möjligheterna att stänga skolor med allvarliga brister ökar. I grundskolans årskurser fyra till nio blir skolor skyldig att erbjuda eleverna en frivillig verksamhet som kallas extra studietid, då eleverna ska kunna få hjälp med bland annat läxor utanför ordinarie undervisningstid. 

Kommunerna får i uppdrag att vidta åtgärder för att fler barn ska gå i förskola, genom uppsökande verksamhet från det år barn fyller tre år. Lovskolan i årskurs nio utökas till totalt 75 timmar. 

Läs mer i regeringskansliets sammanfattande skrift om ett urval nya lagar.